Hett i hyllan #234 – Avbrott

Avbrott av Hans Alfredson visar sig vara en samling berättelser. Det visste jag inte förrän jag ville ha med den i Hett i hyllan. Det är alltså min man som har köpt den här boken, på antikvariat får jag veta när jag frågar. Det är roligt att upptäcka böcker i hyllan och att Avbrott inte är en roman känns riktigt trevligt. Jag tror att man kan ha nöje av den här boken fast den allra längsta berättelsen heter Blod att dricka och författaren påpekar på dess första sida att det kommer att bli fasansfullt.

På omslagets baksida läser jag:
I Avbrott har Hans Alfredson samlat historier i varierande stämningslägen och format. Hans nya berättelser rymmer som vanligt det mesta – från ombonat gemyt med groggar och cigarrer till våld och rackartyg, från skabrösa grymtningar till finstämd lyrik. Gång efter annan låter han oss lyssna till de mest besynnerliga saker och det går inte att ta miste på vems rösten är.

Ja, som sagt, den här boken kan ge nöjsam läsning.

Och Hett i hyllan drivs av Bokföring enligt Monika.

Tisdagstrion – Alexander, Alexandra, Alex, Alexis

I dag ska alltså dessa namn vara med i eller på böckerna eller i författarnamnet och det tyckte jag var lite svårt. Därför har jag med en bok som jag inte har läst, men gärna vill läsa. Det gäller dock inte den första, Den svavelgula himlen av Kjell Westö. I den romanen finns en man som heter Alex. Han tillhör en rik familj och huvudpersonen, som kommer från mindre ekonomiska omständigheter, blir god vän med honom och förälskad i hans lillasyster. Alex är en cynisk person som mer eller mindre kan trampa över lik för att uppnå det han vill. Den svavelgula himlen kom 2017.

Men Malma station av Alex Schulman som kom förra året har jag inte läst. Den finns i min läslista och jag tror att den är bra. Malma station ska vara en drabbande berättelse om familjehemligheter och oförrätter som gått i arv genom generationer, enligt förlaget. Den utspelas på ett tåg där några människor är på resa till Malma station.

Berlin Alexanderplatz är en tysk klassiker av Alfred Döblin. Den publicerades första gången 1929 och den handlar om Franz Biberkopf som bor i de fattiga judiska kvarteren i Berlin och just har blivit utsläppt från fängelset där han har avtjänat ett straff efter att ha dödat sin flickvän. Franz Biberkopf bestämmer sig för att hädanefter leva laglydigt, men det är inte så lätt.

Det skulle inte förvåna mig om det finns massor med böcker på dagens tema fast just jag hade svårt att hitta sådana. Om du vill ha fler boktips kan du gå till Ugglan & Boken.

2023 års övriga läsprojekt – Rapport

Då var det dags att rapportera om hur det har gått med mina övriga läsprojekt. Här ovan ser ni några exempel på vad jag har läst i projekten.

Omläsning
Där var det meningen att jag skulle läsa På spaning efter den tid som flytt 1, Swanns värld av Marcel Proust och det har jag gjort. Däremot har jag inte läst Natt klockan tolv på dagen av Arthur Koestler.

Två författare som jag vill läsa mer av
Det var Jamaica Kincaid och Thomas Bernhard. Jamaica Kincaid har jag lämnat och hon ersätts av Marguerite Duras. Av Thomas Bernhard har jag hittills läst fyra av hans fem självbiografiska böcker och jag fortsätter med honom.

Längst bak i min läslista
18 böcker har blivit lästa i det projektet och många av dem har varit bra. De två böcker från det projektet som finns som bildexempel i det här inlägget är Doktor Bagges anagram av Ida Jessen och Patria av Fernando Aramburu.

Läs färdigt trilogin, kvartetten, sviten
Den enda som är färdigläst är Karin Smirnoffs trilogi om Jana Kippu där jag äntligen läste del två och tre i år. Och böckerna är: Jag for ner till Bror, Vi for upp med mor och Sen for jag hem. Sedan läste jag del fyra i Johan Theorins Ölandskvartett, som jag trodde, men den har utvecklats till en längre serie och den satsar jag inte på att läsa färdigt. Deckaren jag läste i år är Rörgast.

Hyllvärmare 2023 rapporterade jag om förra måndagen.

Snart är det jul och vips har vi ett nytt år och även då kommer jag att ha läsprojekt, men vilka det blir får ni veta då.

Hett i hyllan #233 – Handelsmän och partisaner

Frågan är – som så ofta nu för tiden – har jag läst den här boken eller inte? Kommer inte ihåg. Men då kan den lika gärna vara med här i Hett i hyllan och så blir den kanske antingen nyläst eller omläst så småningom. Jag tycker om det jag har läst hittills av Östergren så jag tror att jag kommer att få några bra timmar med boken.

Detta kan man läsa på omslagets baksida:

Det är skönt att komma hemifrån, hävdar doktorn, som tillsammans med sin gode vän Jobs förlagt sommarferien till badhotellets bar, några hundra meter hemifrån.
I baren sitter för det mesta Robert, som inte vågar gå hem till sin hustru och den slutgiltiga konfrontationen utan hellre tar död på tiden tillsammans med Dan Holten, en fiskare som nyligen flyttat till den lilla sydsvenska staden, och som gärna gör sig ärenden ut i hotellköket för att få se gluggen mellan kallskänkan Gills tänder.

Men sedan kommer tydligen några mäklare till hotellet som påstår att de vill köpa fastigheter för att härbärgera flyktingar. Dan Holten anlitas som chaufför och det dröjer inte länge förrän han inser att mäklarna inte talar sanning.

Handelsmän och partisaner av Klas Östergren, Bonniers 1991.

Hett i hyllan drivs av Bokföring enligt Monika.

Tisdagstrion – Drömmar

Sällskapet för ofrivilliga drömmare av José Eduardo Agualusa handlar om drömmar, både sådana som vi drömmer om natten och drömmen om frihet från förtryck och korruption, och berättelsen handlar både om en nutid på 2000-talet och och går tillbaka till befrielsen från det portugisiska kolonialstyret och till det som hände sedan i Angola. Stilen är magisk realism och romanen utspelas mestadels i Angola. Den kom 2020 på svenska och på originalspråket portugisiska 2017.

Drömfakulteten av Sara Stridsberg kommer jag tyvärr inte ihåg mycket av fast jag har läst den. Det är kanske dags för en omläsning? Den handlar om Valerie Solanas (1936-1988), författare och feministisk teoretiker. Hon är mest känd för SCUM-manifestet som är ett hårt angrepp på patriarkatet och män samt att ha försökt döda Andy Warhol. Hur kan man glömma en sådan roman? Drömfakulteten publicerades 2006 och belönades med Nordiska rådets litteraturpris 2007.

Melancolia av Mircea Cartarescu passar i trion idag eftersom nästan allt i den är som konstiga delvis mardrömslika, hisnande, men också ibland vackra drömmar. Jag vet inte om det ska vara drömmar, men jag upplever det så. Där finns tre drömlika berättelser om en femårig, en åttaårig och en femtonårig pojke och när man lämnar boken har man tittat in i en egendomlig värld. Melancolia kom på svenska i år och på originalspråket rumänska 2019.

Du kanske vill få fler boktips på temat drömmar? Då kan du gå till Ugglan & Boken som har hand om tisdagstrion.

2023 års hyllvärmarprojekt – hur gick det?

Det känns nästan konstigt att se bokhögen igen. Var det dessa böcker? Många av dem läste jag ju för så länge sedan. Så känns det. Men jag har fått en hel del god läsning i årets hyllvärmarprojekt och det har gått bra. De här böckerna har jag alltså läst:

Letters to Alice on first reading Jane Austen av Fay Weldon
Cannery Row av John Steinbeck (som jag läste på svenska istället)
Pil i det blå av Artur Koestler. (Den är jag inte riktigt färdig med, men den kommer att bli utläst innan året är slut.)
Gentlemen av Klas Östergren
Där vi en gång gått av Kjell Westö
Och en månad går fortare nu än ett hjärtslag av Bodil Malmsten
Hjärtat i vår vänskap av Anna Gavalda
Djurdoktorn av P. C. Jersild
Makten och kvinnligheten av Yrsa Stenius
Kärleken av Theodor Kallifatides
Entry Island av Peter May
Aracoeli av Elsa Morante

Nästa år blir det ett nytt hyllvärmarprojekt, men vilka böcker som finns i det kommer jag att meddela senare.

Hett i hyllan #232 – Glasburen

Den här romanen av Georges Simenon verkar handla om relationer och jag vet inte hur bra Simenon var på att skriva om sådant. Berättelsen handlar om Emile som lever i ett praktiskt men känslomässigt dött förnuftsäktenskap med Jeanne.

Så har han i själva verket levat hela sitt liv, som i en bur av glas, oengagerad, vid sidan om, aldrig som ”de andra”. Men en dag tar livet fatt i honom. När hans systers äktenskap havererar och slutar med en katastrof ställs han motvilligt inför något han aldrig trott på – en stor passion.

Ja, den här boken kan vara spännande, kanske till och med bra. I baksidestexten hävdas att det blir en lek med elden, en lek med liv och död.

Glasburen av Georges Simenon, Bonniers 1979. Översättning: Karin Jacobsson.

På franska kom Glasburen (La cage de verre) 1971.

Tisdagstrion – Uppväxtskildringar

Uppväxtskildringar finns det gott om i litteraturen och här har jag valt tre romaner som jag tycker är intressanta.

Huset vid Flon av Kjell Johansson läste jag för ganska länge sedan. Den kom 1997 och är den första romanen i en släktserie med fyra delar. Det kan vara bra att uppmärksamma böcker man läste för ett tag sedan och kanske inte minns så mycket av mer än att det var svårigheter för pojken i romanen och att man tyckte om den. Nu vill jag också läsa de återstående romanerna i sviten. Huset vid Flon handlar om en pojke som växer upp i Midsommarkransen strax utanför Stockholms södra tullar. Pojken och hans syster är tvungna att lära sig överleva i en värld där de inte kan lita på någon.

Ingenbarnsland av Eija Hetekivi Olsson har jag däremot läst under min bloggtid. Den handlar om Miira som växer upp på 1980-talet i förorten Gårdsten utanför Göteborg. Hennes föräldrar kommer från Finland och det är mycket som hindrar att hon ska lyckas i livet. Hon är en flicka som protesterar och revolterar men arbetar också hårt och det känns trots allt som om hon ska klara sig. Det finns en hel del svart humor i berättelsen om Miira. Ingenbarnsland kom 2012 och är första delen i en trilogi om Miira. Jag har för avsikt att fortsätta läsa om henne.

Aracoeli av Elsa Morante läste jag i år. Den kom 1982 på italienska och på svenska 1985. Aracoeli är huvudpersonens mor. Han heter Manuele och hans mor kommer från landsbygden i Spanien, men hans far är italiensk sjöofficer. Romanen spänner över den fyrtioårige Manueles hela liv och berättelsen börjar under mellankrigstiden. Det är en stark berättelse om en pojke som växer upp med en okunnig och osäker mor vars bror har slagits mot Franco men som har en släkt på farssidan där många håller på Mussolini.

Nu är jag nyfiken på vilka uppväxtskildringar de andra bokbloggarna tar upp i dagens tisdagstrio. Om du också är nyfiken på det kan du gå till Ugglan & Boken.

Hett i hyllan #231 – Vad du vill

När Livia hamnat i samma säng som sin chef Erik under bokmässan i Göteborg konstaterar de båda med lättnad att det var ett misstag.

Så inleds kring Livia en kärlekskarusell, eller en modern sedekomedi, där förvecklingar och förväxlingar bildar bakgrunden till de alltid lika svåra relationerna människorna emellan. Där är Eriks förra hustru Ulla, som också är förläggare, hennes medarbetare Olle Malvius som blir lurad på kärleken, poeten Robert som vet mer om det sanna känslolivet än de flesta. Tobias, den alkoholiserade redaktören och sanningssägaren, och Stefan som en gång var Livias älskade.

När jag läser detta på omslagets baksida tänker jag att Vad du vill kan bli nöjsam läsning med djup och allvar. Romanen kom 1995 och då hade Niklas Rådström verkat som författare i tjugo år, så han borde veta en del om människor i förlagsbranschen och inom kulturområdet. Man kan kanske tycka att det vore mer intressant att läsa om människor inom ett annat område i samhället, men kärlek och relationer angår ju oss alla och hittills har jag haft stort utbyte av det jag har läst av Niklas Rådström, så den här romanen vill jag också läsa.

Vad du vill av Niklas Rådström, Gedins 1995.

Hett i hyllan drivs av Bokföring enligt Monika.

Tisdagstrion – Förbjudna böcker

Boktjuvarna – jakten på de försvunna biblioteken av Anders Rydell handlar om hur nazisterna förstörde många bibliotek. Det var judiska bibliotek, frimurares bibliotek och arbetarrörelsens bibliotek. Många oskattbara böcker gick där förlorade, samt att det var ett angrepp på judisk kultur, arbetar- och vänsterrörelsens kunskap och resurser, ja helt enkelt åtgärder för att döda alla åsikter som inte passade Nazisterna och förinta alla judar. Men nazisterna förstörde inte alla böcker. De sparade en del av dem i ett institut, där trogna nazister skulle kunna studera dem för att lära känna fienden.
Ett intressant faktum är att Boktjuvarna har förbjudits i Ukraina på grund av att där finns vissa passager som inte är så smickrande för Ukraina historiskt sett. Då stöter vi på den kniviga frågan om vad ett land ska göra som är angripet och invaderat av sin kolossale granne som dessutom sprider desinformation och propaganda i stora mått. Kan det då i vissa fall vara befogat att förbjuda böcker? Det är väl ytterst tveksamt om just Boktjuvarna borde förbjudas i ett sådant läge. Jag vet heller inte om den fortfarande är förbjuden.
Boktjuvarna publicerades första gången 2015.

I den första kretsen av Alexander Solzjenitsyn (1918-2008) smugglades ut ur Sovjetunionen för att den inte kunde tryckas och publiceras där. Ändå hade författaren censurerat sig själv och tagit bort en del ur det ursprungliga manuskriptet. I den första kretsen publicerades 1968 utomlands och 1969 på svenska med titeln Den första kretsen. Romanen handlar om välutbildade fångar i ett läger i utkanten av Moskva under Stalintiden. Fångarna har ett bättre liv än många andra lägerfångar och deras arbete där går ut på att forska för Stalinregimens räkning. Om fångarna faller i onåd kan de omedelbart forslas till Sibirien.

Tjänarinnans berättelse av Margaret Atwood är en dystopi som handlar om att USA har blivit en teokrati där människor lever under stort förtryck. Dessutom har nativiteten gått ner katastrofalt och tjänarinnan är en av de fertila kvinnor som används till att avla fram barn åt eliten. Tjänarinnans berättelse är en roman om ett fruktansvärt samhälle som ger en mycket att tänka på. Den är inte förbjuden av någon regering så vitt jag vet, men den är förbjuden på många håll i USA, på bibliotek och skolor, av religiösa skäl och och för att den anses innehålla olämpliga sexscener och skildringar av hbtq-personer. Romanen publicerades första gången 1985 (The Handmaid’s Tale) och kom på svenska 1986.

Du hittar fler exempel på förbjudna böcker om du går till Ugglan & Boken som sköter Tisdagstrion och som har givit oss dagens intressanta och upprörande tema.