Kategori: Romaner

Blomsterdalen av Niviaq Korneliussen

~ Mösstanten ~ 5 kommentarer

Berättaren och huvudpersonen i Blomsterdalen är en kvinna i tjugoårsåldern. Hon bor i Nuuk på Grönland och har en flickvän, men hon är osäker på hur allvarligt flickvännen tar förhållandet. Huvudpersonen ska studera vidare och det gör hon i Århus. Varför hon har valt antropologi förstår jag inte riktigt. Kanske författaren har valt det eftersom befolkningen på Grönland antagligen många gånger har blivit studerad av antropologer som inte tillhör urbefolkningen. I alla fall verkar hon inte ha något särskilt förhållande till eller någon stor motivation för att verkligen studera ämnet. Hon är desperat och deprimerad och depressionen yttrar sig ofta så att hon beter sig drastiskt och farligt.

Författaren får verkligen fram hur nedvärderande danskarna är mot grönländarna. Det är många fördomar och de som vill väl klappar gärna en grönländsk ung kvinna på huvudet som om hon vore ett litet barn. Förhållandena bland antropologistudenterna i Århus är gestaltade så att det kryper i mig. Mycket av studierna sker i grupp och i gruppen finns som så ofta en eller ett par dominerande personer. Floskler och så kallade sanningar florerar och huvudpersonen förmår aldrig ta tag i studierna.

Men den största delen av romanens handling är förlagd till Grönland. Många grönländska ungdomar begår självmord och det är det som är romanens tema, depression, desperation och självmord. Flera självmord sker i huvudpersonens närhet och det tillsammans med hennes desperation och depressivitet gör att läsaren gärna anar oråd. Blomsterdalen är hård och stark och lite grotesk. Samtidigt finns där ömhet och omtanke och poesi. Avsnittet när huvudpersonen kommer till Tasiilaq på Östgrönland har fin miljöbeskrivning och där sänker sig ett lugn över och nästan en tillförsikt över berättelsen fast hon är där på grund av att flickvännens kusin har tagit livet av sig.

Det är svårt att göra den här romanen rättvisa. Den är som ett slag i magen och mycket lärorik. Språket och sättet att skriva och innehållet där man får ta del av tillvaron på Grönland och hur livet kan gestalta sig för en ung grönländsk kvinna just nu, eller rättare sagt för romanens huvudperson, för allt ses ju genom hennes ögon, det gör att jag varmt rekommenderar Blomsterdalen. Jag kan inte säga att jag förstår huvudpersonen helt och fullt. Men så ska det gärna vara i en bra roman.

Blomsterdalen av Niviaq Korneliussen, Norstedts 2023. Översättning: Johanne Lykke Naderhvandi.

Blomsterdalen publicerades på danska 2020 och den belönades med Nordiska rådets litteraturpris 2021.

Vänd ditt timglas av Niklas Rådström

~ Mösstanten ~ 4 kommentarer

I Niklas Rådströms roman Vänd ditt timglas utspelas handlingen i Stockholm på 1790-talet. Huvudpersonen Johan är tretton år och bor med sin mor i en liten lägenhet högst upp i ett hus i Gamla stan. Hans mamma arbetar på ett kaffehus och hon får nog räknas som prostituerad. Men hon hör inte till de fattigaste som går på gatan utan är lite finare och umgås med herrar som har åtminstone lite utbildning. Vem som är hans far vet inte Johan.

Berättelsen är en äventyrshistoria, kan man säga. Johan ska egentligen arbeta åt ägaren av kaffehuset och åt husvärden men han smiter ofta iväg med sin gode vän Mathias som är svart och antagligen son till Gustav Badin, slaven som blev kammartjänare hos drottning Lovisa Ulrika och så småningom hennes fosterson. Men det har Mathias ingen nytta av. Han tillhör liksom Johan skaran av barn till ensamstående mödrar i Stockholm, barn som aldrig är erkända av fadern. Men i Mathias hem är förhållandena sämre än hos Johan eftersom Mathias mor är alkoholiserad.

En kväll när det är bal smiter pojkarna in på operan. Det råkar vara just den kvällen när Gustav III blir skjuten och det leder till allehanda förvecklingar. Jag ska inte berätta mer om handlingen för att inte förstöra för den som vill läsa boken. I romanen finns de politiska strömningarna för mer frihet, men de finns som bakgrund till berättelsens huvudtema. Romanen har mycket atmosfär och är också ganska poetiskt. I ett parti skapar Niklas Rådström en sagolik lekfull värld ute på landet i snön och kylan som står mot en bakgrund av alla faror och trasigheten och eländet inne i staden. Behållningen av romanen kommer till huvuddelen från att Niklas Rådström även här, liksom i hans självbiografiska barndomstrilogi, arbetar med temat Den frånvarande, svikande och kanske också bländverkskapande fadern. Hans barndomsböcker är som helhet bättre, men också här kan man känna den oerhörda tomheten och saknaden.

Vänd ditt timglas av Niklas Rådström, Gedins 1995.

Dotterdottern av Susanna Alakoski

~ Mösstanten ~ 2 kommentarer

Dotterdottern är den tredje delen i en kvinnohistorisk romansvit som börjar i bondesamhället i Finland och som fortsätter i textilindustrin och så småningom både i Finland och Sverige. Romanerna handlar om kvinnors arbete och situation i samhället, om samhällets omvandling, om krig, om emigration, om att ha rötter i två länder.

I Dotterdottern är mormor Hilda kvar i Vasa i Finland. Hennes dotter Greta bor i Skellefteå där hon arbetar på Algots. Huvudperson är hennes äldsta dotter Kathrine som är i trettonårsåldern i romanens början. Tiden är 1970- och 80-tal. Berättelsen handlar både om det personliga och om samhället runt omkring Kathrine, och det som händer där påverkar naturligtvis hennes liv, men det som påverkar minst lika mycket är den stora sorgen och det stora tomrummet efter hennes pappa som har har begått självmord. Hon är tonåring, får mens och famlar sig fram i ungdomsvärlden med raggare och fester och kärlek och svek. Det är inte lätt för en flicka att manövrera i den världen, att undvika faror och att undgå att få dåligt rykte. Manschauvinism och kvinnoförakt råder. Dessutom kommer hennes familj från Finland Och hennes mamma är sömmerska på Algots och det innebär inte hög status. Kathrine hatar sina finländska rötter och hon vill bort från det begränsade och instängda Skellefteå, hon vill ut i världen.

Susanna Alakoski berättar rakt på och hon redogör för och undervisar om mycket i samhället. Dotterdottern är inte en antydningarnas, mellanrummens och undertextens roman. Samtidigt använder hon ibland ett poetiskt lite tillkrånglat sätt att skriva, med ett bildspråk av tallar och trädrötter och natur. Det tillsammans med Kathrines väg ut i vuxenlivet blir en mycket personlig blandning som gör att jag upplever Dotterdottern som betydligt bättre är Londonflickan som är den föregående romanen i serien. Dotterdottern är absolut läsvärd och det är intressant att följa Kathrines växande. Hela sviten hittills har många plus. Bara det att författaren arbetar med detta stora projekt om kvinnorna i textilindustrin och invandrarna från Finland gör att romanerna är värda att läsas.

De föregående romanerna är Bomullsängeln och Londonflickan.

Dotterdottern av Susanna Alakoski, Natur & Kultur 2024.

Tisdagstrion – Trädgård, skog eller park

~ Mösstanten ~ 20 kommentarer

Här är det tre gånger skog, som ni ser, och den första boken är Vargarna från evighetens skog av Karl Ove Knausgård. Det är den andra romanen i serien Morgonstjärnan. I den första romanen som har givit namn till serien finns plötsligt en märklig stjärna på himlen. En hel del övernaturliga händelser sker. Samtidigt strävar människorna på med sitt vardagsliv och alla sina problem. Liksom Morgonstjärnan är Vargarna från evighetens skog en blandning av realism, intellektuella resonemang och övernaturligheter, men de senare tar mindre plats i den andra romanen. Ändå finns där en underliggande spänning hela tiden i realismen. Serien består av Morgonstjärnan, Vargarna från evighetens skog, Det tredje riket och Nattens skola som kommer 1 mars. De tre första är egendomliga historier om liv och död och kanske om evigt liv som samtidigt innehåller mycket mänskligt liv som man känner igen.

Attentatet i Pålsjö skog är en kontrafaktisk roman av Hans Alfredson (1931-2017), som publicerades första gången 1996. Hans Alfredson har hittat på att en grupp utförde ett sabotage mot Nazitysklands järnvägstransporter genom Sverige till Norge på 1940-talet. Attentatet ledde till att många tyska soldater dödades. Med på tåget var även Eva Braun, Hitlers nära väninna, och hon omkom också. Detta ledde till att Tyskland invaderade Sverige. Berättaren i boken är Holger Andersson som var med i gruppen som utförde attentatet och som bara var sexton år då. Nu berättar han om dådet och om vad som hände sedan i det ockuperade Sverige. Han klarade sig alltså. Det gjorde inte alla som var med.

I en skog av Sumak av Klas Östergren är min tredje bok idag. Kennet Jansson går sista året på högstadiet. Mitt i terminen kommer en ny elev, Dan Schoultze, och han är inte som de andra. Han verkar äldre och har stort självförtroende. De som brukar ge sig på andra elever låter honom vara ifred och genom sin starka närvaro påverkar han många av de andra till att ta efter honom. Det är år 1970. Vänstern är stark bland många ungdomar och och många av dem protesterar mot Vietnamkriget. Kenneth Jansson är inte organiserad någonstans men han har vänner som är politiskt aktiva. Han bor med sin mamma i en liten lägenhet och hon jobbar som hemsömmerska. Han kommer från helt andra förhållanden är Dan Schoultze, men det blir vänner. På sätt och vis. Dan Schoultze är inte en människa som är lätt att komma nära. I en skog av sumak kom 2017.

Om du vill ha fler boktips, kanske på temats andra ord trädgård och park, då kan du gå till Ugglan & Boken.

Öster om Eden av John Steinbeck

~ Mösstanten ~ 4 kommentarer

Öster om Eden handlar om två familjer, familjen Trask och familjen Hamilton. Berättelsen går över flera generationer från det amerikanska inbördeskriget fram till första världskriget. Familjen Hamilton är lite mer i bakgrunden. Det är John Stenbecks egen familj på moderns sida. Hon hette Olive Hamilton och hennes släkt hade irländska rötter. Steinbecks far finns nämnd i romanen och också han själv finns med som barn, men mer som en skugga.

Det är alltså på familjen Trask som fokus ligger. Där finns en lögnaktig anfader, maktfullkomlig i familjen. Han har två söner som är mycket olika. Den känslige och allvarlige Adam Trask och den utåtlevande och egoistiske Charles. Fadern tvingar Adam till att bli soldat. Efter många år i det militära kommer han hem till gården som Charles driver. Då kommer en kvinna dit en mörk kväll. Hon är svårt misshandlad och får stanna. Så småningom gifter sig Adam Trask med henne och ger sig iväg med sin hustru till Californien, de nya möjligheternas land. Tyvärr saknar hon helt samvete. Hon är en ruggig figur.

Öster om Eden är en omfångsrik historisk roman som är lite av ett ödesdrama. Den är dels en gestaltning av hur de vita människorna erövrar områdena i väster och tar dem i besittning och hur samhället utvecklas, dels är den ett starkt drama om hur fädernas och mödrarnas gärningar och arvet från dem inverkar på de efterlevandes liv. Men Öster om Eden är inte ett koncentrerat ödesdrama. Adam Trask bosätter sig i Salinasdalen och John Steinbeck som växte upp i staden Salinas kände miljön väl. Författaren målar med bred pensel upp miljö och handling. Där finns mycket som är vackert, där finns omtänksamhet och humor och många intressanta gestalter. Öster om Eden är en stor episk roman som kan ge läsaren mycket.

Öster om Eden av John Steinbeck, Bonniers 2007. Översättning: Nils Holmberg.

Den första svenska utgåvan kom 1953 och den allra första utgåvan på engelska publicerades 1952. John Steinbeck (1902-1968) tilldelades Nobelpriset i litteratur 1962.

En mörderska bland oss av Hannah Kent

~ Mösstanten ~ 3 kommentarer

Den här boken fanns i min läslista för deckare och thrillers. Det visade sig att den varken är det ena eller det andra utan en roman, men en mycket spännande sådan. Platsen är Island och berättelsen grundas på verkliga händelser. 1828 knivmördades två män på en enslig gård och pigan Agnes Magnúsdóttir anklagades och dömdes till döden för mordet tillsammans med drängen.

På den här tiden tillhörde Island Danmark och Agnes överklagan av domen skulle ta tid eftersom det var den danske kungen som skulle besluta om domen skulle ligga fast. Men de styrande ansåg att fångarna kostade alldeles för mycket att inhysa i fängelse så de beslutade att fångarna skulle bo ute hos bönderna tills domen blev stadfäst. Fjärdingsmannen i området där mordet begicks beslutade att föregå med gott exempel och inhysa Agnes på sin gård. Hans familj ville inte ha henne där och inte heller andra bönder i trakten.

Ja, på den tiden, på Island, var även fjärdingsmannen bonde och familjen bodde i ett torvhus med fönster utan glas, men med tunn fårhud utspänd i gluggen. Och dit kom Agnes i mycket dåligt skick från fångenskapen och där fick hon bo och arbeta medan hon väntade på sin dom.

En mörderska bland oss är alltså mycket spännande och det beror på att författaren lyckas levandegöra Agnes och människorna på gården. Mycket kommer fram efterhand, om Agnes bakgrund som i praktiken föräldralös och inhysesjon, om det hårda livet då på Island och om fattiga människors eländiga situation. Särskilt uppskattar jag författarens ingående kunskap om detaljer som hon använder i texten. Man får lära sig mycket om hur det var på Island på den tiden, ett land som närmast var en dansk koloni, med svårt klimat och där människorna fick arbeta hårt. Något som tar stor plats är kvinnornas situation och kvinnornas arbete. Även en husmor på en gård som fjärdingsmannens får arbeta hårt. Men hårdast är livet för tjänstefolket och en piga är även utsatt för husbönders och andra mäns övergrepp eller förförelse. Och fångar behandlas inte med silkesvantar. En mörderska bland oss är en roman som man inte lämnar oberörd.

En mörderska bland oss av Hannah Kent, Damm förlag 2914. Översättning: Karin Andræ.

Romanen publicerades första gången 2013 med titeln Burial Rites.

Om uträkning av omfång 2 – av Solvej Balle

~ Mösstanten ~ 12 kommentarer

Tara Selter har fastnat i tiden. Varje dag när hon vaknar är det den 18 november. Nu har ett helt år förflutit sedan hon upplevde detta första gången och hon är fortfarande kvar i samma upprepning. Hon hade trott att hon skulle komma ur den på något sätt, men så har det inte blivit. Samma gråa och regniga 18 november varje dag.

Hon reser till sina föräldrar i Belgien. Hon berättar om sin belägenhet och övertalar dem till att de ska fira jul tillsammans. Jag uppfattar det som att resa till tryggheten, till några som hon har ett långt gemensamt förflutet tillsammans med. Det känns just så. Ett lugnt tryggt familjeliv mitt i all osäkerhet. Det går nästan onaturligt lätt att få med föräldrarna på julfirandet och för dem att acceptera situationen någorlunda, men det köper jag. Skulle jag som läsare inte unna Tara Selter detta lilla vattenhål?

Men uppehållet hos föräldrarna vara inte länge. Tara Selter tror inte längre att hon ska få komma tillbaka till det normala inom rimlig tid, och nu känner hon att hon vill uppleva årstider fast hon varje morgon vaknar i samma novemberdag. Hon tänker att hon ska bygga ett år genom de fragment hon hittar på olika platser. Alltså reser hon till orter i Europa där det är vinter eller nästan känns som vår eller som sommar.

Om uträkning av omfång 2 fortsätter på samma sätt som i bok nummer ett, men ändå inte likadant. Vi får Tara Selters trygghetspaus och vi får uppleva många platser med varierande klimat. Berättelsen är fortfarande spännande att läsa, fast jag tycker ändå att den står och stampar lite under de många sidorna när Tara Selter har gripits av intresse för romarriket och studerar historia och besöker romerska platser i Europa. Men å andra sidan blir det en gestaltning av något som jag känner igen; att man kan gripas av ett intresse som man frenetiskt ägnar sig åt för att skjuta undan annat i sitt liv som man inte orkar med.

På det hela taget tycker jag att Om uträkning av omfång 2 är en bra fortsättning på ettan och jag väntar med spänning på att trean ska komma på svenska. Det jag har skrivit ovan handlar ju om själva handlingen, det Tara Selter gör. Men omfångsböckerna innehåller mycket mer än så, miljöbilder, historiska fakta och så de svindlande tankarna om vilka vi är, vad tid är, vad världen är. Är den bara en bild som vi ser? Något som finns i våra hjärnor? Solvej Balles omfångsböcker skulle kunna vara deprimerande att läsa, men så är det inte. Mitt i fångenskapen i upprepningen har Tara Selter en stark livsvilja.

Om uträkning av omfång 2 av Solvej Balle, Wahlström & Widstrand 2023. Översättning: Ninni Holmqvist.

Om uträkning av omfång 1, 2 och 3 belönades med Nordiska rådets litteraturpris 2022.

Ett barn av Thomas Bernhard

~ Mösstanten ~ 6 kommentarer

Ett barn är den femte och sista boken i Thomas Bernhards självbiografiska romansvit. I den fjärde delen hade han kommit till tjugoårsåldern, men här går han tillbaka ända till de första åren av sin barndom. Berättelsen fortskrider sedan till tiden före hans skolgång i Salzburg, där den första delen i romansviten börjar.

Thomas Bernhard var född utom äktenskapet år 1931, vilket då innebar en stor skam. Hans mor reste till Nederländerna och födde honom där och sedan bodde hon med barnet hos sina föräldrar under många år tills hon gifte sig och pojken fick en styvfar. Pojkens far gav sig genast iväg och tog inget ansvar för sonen. Modern hatade fadern och situationen hon hade hamnat i och hatet gick ut över sonen. Det är hjärteknipande hur hon hela tiden kommer med hemska tillmälen och säger att den lille Thomas är helt värdelös och att hon önskar att han aldrig blivit född. Det leder naturligtvis till att han får dåligt självförtroende och inte tror att han kan lyckas i skolan, och han är sängvätare, något som på den tiden kunde uppfattas som illvilja och dåligt uppförande hos barnet. Något som skulle uppfostras bort genom att man hängde ut lakanen till allmän beskådan. Dessutom är pojken annorlunda och han blir mobbad i skolan.

Det är en tung historia, men som i de andra självbiografiska romanerna finns där en svart humor, så berättelserna är roliga också. Dessutom framstår pojken Thomas som seg och viljestark och ganska egensinnig, vilket kan kännas bra när man läser. Det är kraft i texten och vi vet ju att Thomas Bernhard överlevde och blev vuxen och blev en stor författare. Men med ett tungt bagage.

I de tidigare barndomsböckerna skriver Thomas Bernhard med mycket upprepningar. När jag tänker efter har de nog minskat efter hand och här är texten inte alls lika upprepande utan mera koncis och rak. Det känns som om han har fått mer perspektiv på sin historia, som om han inte är lika våldsamt arg längre. Arg är han, naturligtvis, och sorgsen också, men han förhåller sig lugnare i den här texten. Vi får veta mer om hans mor och hans morföräldrar. Anmärkningsvärt är att hans mormor och mor stod för försörjningen under de år de delade hushåll. Morfadern var en författare som inte fick in mycket pengar på sitt författarskap men som var en viktig och dominerande person i familjen. Den personliga familjeberättelsen står mot en bakgrund av framväxande nazism, ett förstockat österrikiskt samhälle och en del mycket radikala strömningar i pojkens familj. Bland annat var morfadern anarkist.

Thomas Bernhards självbiografiska svit består av Orsaken – En antydan, Källaren – En frigörelse, Andhämtningen – Ett avgörande, Kylan – En isolering och Ett barn. Hela sviten rakommenderas varmt.

Systrarna av Jonas Hassen Khemiri

~ Mösstanten ~ 6 kommentarer

I Systrarna skriver Jonas Hassen Khemiri om sig själv i förhållande till tre systrar som han lärde känna ganska kort och ytligt när han var barn. Snart förstår man att hans pappa har någon slags anknytning till systrarnas mamma. De tre systrarna bor med sin mamma som är borta mycket och jobbar och de får ofta klara sig själva. De är starkt utmejslade personligheter och väldigt olika. Så vitt jag begriper är den här romanen delvis autofiktiv. Det verkar finnas en hel del från författarens eget liv i den. Om systrarna verkligen har funnits vet jag inte, men i romanen får vi alltså följa två familjer, författarens och systrarnas, under ganska många år och där kommer verkliga händelser in som till exempel Jas-kraschen 1993.

Både systrarna och Jonas Hassen Khemiri har ett tunisiskt arv och det gör att inte bara det att leva i en familj, att förstå varandra eller inte, att leva en mer eller mindre farlig barndom ute bland andra barn och att utvecklas till en vuxen människa med alla de svårigheter och glädjeämnen och komplikationer som det kan innebära finns i den här romanen. Både systrarna och författaren utsätts för rasism. De är i mångt och mycket udda barn som sticker ut.

Ibland under läsningen känns det nästan som att alltihop är lite väl konstruerat och att texten flyter på nästan alltför lätt. Jag kan också tycka att den innehåller lite väl många långa uppräkningar. Men det är en bra roman. Mycket bra. Den är allvarlig och känslosam, underhållande och även lite rolig. Där finns många drastiska händelser och personerna i berättelsen framstår som riktiga människor. Partierna från Tunisien har stor närvaro och det författaren skriver om sin egen barndom känns äkta. Och många av de känslor som finns i romanen kan jag känna igen fast min barndom var så annorlunda. Systrarna handlar om många svåra företeelser, men romanen har ändå en slags lätthet och mitt i denna lätthet har den stor tyngd.

Systrarna av Jonas Hassen Khemiri, Bonniers 2023.

Stacken av Annika Norlin

~ Mösstanten ~ 5 kommentarer

Emelie har jobbat stenhårt och och levt i en tillvaro där hon ville göra allt. Nu har hon gått in i väggen och så småningom åker hon iväg norrut, långt upp i inlandet till sin farmors trakter. Hon tänker att tystnaden och naturen kanske kan läka hennes kropp och själ. Hon bor i tält uppe på en höjd. En dag ser hon en grupp människor vid sjön nedanför. Det är en omaka samling och de har hamnat där tillsammans på grund av olika slumpvisa skäl. De beter sig lite egendomligt och Emelie blir intresserad av dem.

I romanen får vi lära känna människorna i gruppen, mer än Emelie. Hon har rollen som åskådare, hon är kanske läsarens representant i berättelsen, hon som kommer från den yttre världen, från staden, från arbetslivet, och som är van vid caféer och restauranger och att få betalt för sitt arbete. Medlemmarna i gruppen kommer naturligtvis också utifrån – utom tonåringen Låke som är född där. Men de har levt i sin grupp i många år och med tiden har de blivit mer och mer självförsörjande.

Annika Norlins roman Stacken innehåller mycket. Det viktigaste temat är det moderna samhället kontra naturen. Många frågor om hur vi bör leva och hur vi ska hindra förstörelsen av vår miljö kommer upp i mitt huvud under läsningen. Ett annat tema i romanen är isolerade grupper och dynamiken i gruppen. Hur demokratiskt lever de här människorna? Har ledaren alltför stor makt över de andra? Lever de verkligen harmoniskt utan att såra varandra? Hur påverkar deras tidigare svåra upplevelser livet i gruppen? Är deras levnadssätt hållbart och kommer inte en stor del av deras försörjning utifrån, från det där hemska samhället? Jag tycker om Annika Norlins sätt att tackla de här frågorna, varmt, med humor och allvar. Vi får inga svar utan glimtar av det ena och det andra. Samtidigt skriver hon mycket rakt. Det som finns med i romanen sägs rakt ut. Ofta har jag svårt för sådana berättelser men här tycker jag att det fungerar. Det ingår i berättelsens charm. Den har på sätt och vis en naiv ton, som vore den skriven av en människa som tittar fram i sin tältöppning och ser på världen med sina klara, undrande ögon. Fast klokare än så är berättelsen. Stacken är en mycket varm roman. Där finns mycket liv.

Stacken av Annika Norlin, Weyler 2023.