Om mig och Mösstanten

~ Mösstanten ~ 8 kommentarer
Här står jag utanför Östergötlands museum, ett lämpligt ställe för en kulturintresserad tant.

När jag blev pensionär fick jag plötsligt idén att jag skulle blogga och det har jag inte ångrat. Från början handlade Mösstanten om allt möjligt: Musik, museer, livet och naturligtvis böcker. Så småningom har böckerna tagit alltmer plats på bloggen. Jag är en idog läsare som får många olika upplevelser genom litteraturen.

Jag har tre vuxna barn och ett barnbarn. Jag är gift och lever ett lugnt liv tillsammans med min man. Det är inte dumt att vara pensionär. Mer tid för läsning, bland annat.

Att blogga ger mig mycket. Jag hoppas att Mösstanten också ger dig någonting och att du vill titta in här igen.

Kontakt: mosstanten(at)outlook.com

Orlando av Virginia Woolf

~ Mösstanten ~ 1 kommentar

Orlando av Virginia Woolf är en fantastisk skröna eller saga. Orlando lever genom mer är tre århundraden från slutet av 1500-talet till 1920-talet. Och inte nog med det. Han blir också förvandlad till kvinna. Romanen är skriven med gott humör och är väldigt rolig. Den som är mer bevandrad än jag i engelsk historia och litteratur tycker säkert att den är ännu roligare.

Orlando är skriven som en fejkad biografi. Först möter vi huvudpersonen som yngling i hans adliga familjs jättestora hus. Han kommer till hovet, upplever kärlekshistorier och blir så småningom ambassadör i Turkiet. Där förvandlas han till kvinna. Men fast Orlando har blivit kvinna är han likadan som tidigare till sinne och identitet och utseende. Nu hjälper inte det riktigt. Samhällets krav gör ändå att Orlando inte kan leva på samma sätt som tidigare.

Det är intressant hur Virginia Woolf beskriver hur Orlandos tillvaro ändras när hon klär på sig kjol. Hur kringskuret livet blir. Och när det stora mörkret sänker sig över England och vi så småningom befinner oss i den viktorianska tiden anammar Orlando mer och mer av tidsandan. Till slut är hon så påverkad att hon ger sig ut på heden där hon bryter ankeln och blir räddad av en man som kommer galopperande på sin häst. Jo, jo, tänker vi med ett leende. Det där har vi läst förr.

Orlando är en rik roman om kvinnligt och manligt, men inte bara om det. Den handlar också om att skriva och att hitta de rätta orden, om tid och minne. Den spänner över mer än tre århundraden men är inte så lång, endast 228 sidor. Jag undrade, när jag började läsa, hur sjutton kan författaren få ihop det här? Hur kan man beskriva ett så långt liv på dessa få sidor, men det visade sig att Viriginia Woolf hade löst övergångarna mellan århundradena mycket elegant.

Jag slås också av hur 1500-talet som upptar en rätt stor del av boken framstår som fast och påtagligt. Världen finns och Orlando finns i den, medan Orlandos sinne i 1900-talet beskrivs som fragmentariskt. Minnen finns gömda långt bak i hjärnan. Människans sätt att se på sig själv och världen har ändrats. Vem är Orlano egentligen? Jag läste en Penguin Classics-utgåva utgiven år 2000 och fick stor användning av mitt engelsk-svenska skollexikon. Romanen finns förstås också utgiven på Svenska.

Orlando, Norstedts 2016. Översättning: Margareta Ekström. 

The Haunting of Hill House av Shirley Jackson

~ Mösstanten ~ 2 kommentarer

Jag är inte så förtjust i historier där spökena är väldigt påtagliga eller där blodet flyter. Sådan är inte The haunting of Hill House. Boken börjar vardagligt och det mesta är antytt. Den är en spännande psykologisk spökhistoria och mycket välskriven. Jag läste den på engelska i en Penguin Modern Classics-utgåva från 2009. Den utgavs första gången 1959 och är skriven av Shirley Jackson.

I första kapitlet får vi veta att doktor Montague som studerar det övernaturliga har hyrt Hill House över sommaren. Han bjuder in flera människor som har haft tidigare erfarenhet av paranormala händelser. Eleanor Vance är en av de inbjudna. Hon är 32 år gammal och har tagit hand om sin invalidiserade mamma och därför levt tillbakadraget. Eleanor tackar ja, packar och kör till Hill House.

Redan i byn i närheten av huset anar vi oråd. Invånarna reagerar väldigt egendomligt när Eleanor berättar att hon ska till Hill House. Väl framme visar det sig att endast en annan person tackat ja till inbjudan, Theodora, en bohemisk konstnär. I huset finns förutom de två kvinnorna doktor Montague och Luke Sanderson som nyligen ärvt huset.

Mer berättar jag inte.

Boken fick fin kritik när den kom ut 1959. Shirley Jackson var amerikanska, född 1916, död 1965. Hon var populär både bland kritiker och läsare. Andra kända verk av Shirley Jackson är The Lottery och We have always lived in the castle. Hon har inspirerat en rad andra författare, bland annat Stephen King. The haunting of Hill House är filmatiserad två gånger.Boken finns översatt till Svenska

Hemsökelsen på Hill House, Mima 2017. Översättning Inger Edelfeldt

Hemsökelsen, Lindfors 1978. Översättning Inger Edelfeldt.

Minoritetsorkestern av Chigozie Obioma

~ Mösstanten ~ 1 kommentar
Chinonso är en ung hönsfarmare i 2000-talets Nigeria. En dag när han har köpt kycklingar till sin hönsfarm ser han en kvinna som är på väg att hoppa från en bro. Han lyckas övertala henne att låta bli. Den unga kvinnan heter Ndali och snart är hon och Chinonso förälskade i varandra. Kärleken är stark och de vill gifta sig med varandra, men Chinonso som är en enkel hönsfarmare duger inte enligt kvinnans familj. Fadern är läkare och förmögen. Varken han eller sonen i famlijen vill att den outbildade hönsfarmaren ska bli Ndalis make.

Då tänker Chinonso att han borde studera på universitetet. Om han gör det ska famlijen nog acceptera honom. En dag träffar han en kamrat från skolåren som berättar om Cypern som ett paradis där Chinonso kan utbilda sig snabbt och lätt.

Redan då anar läsaren oråd. Det här kan aldrig gå bra. Men Chinonso åker dit och hamnar i svårighet efter svårighet.

Berättaren i boken är Chinonsos Chi, hans skyddsande enligt Igbo-kosmologin. Han avlägger rapport om Chinonso inför universums skapare. Det här innebär att berättelsen har en speciell ton. Den blir på något sätt allmängiltig fast den handlar om en viss människas liv och handlingar. Chinonso råkar ut för saker som vi människor oftast slipper. Han är en ung man från Nigeria som reagerar och tänker på ett annat sätt än vad jag skulle göra men ändå känns berättelsen viktig för mig.

Författaren berättar långsamt och tungt. Jag menar inte att boken är tungläst, den är ganska tjock, visserligen, men den är spännande att läsa och handlingen är inte förutsägbar. Men en del texter är liksom lättflygande medan denna har en tung och mycket känslosam karaktär. Det är en mycket mänsklig roman, mycket jordnära och den är inte utan humor.

Det mänskliga livet med alla dess praktikaliteter och svårigheter, sorger, glädje och kärlek hänger ihop med det kosmiska. Tydligen finns det en dubbelhet i Igbo-kosmologin. Människan kan inte bara vara människa. Hennes ande kompletterar hennes jordiska människa. Det måste finnas något annat som står vid sidan om.

Minoritetsorkestern är en bra roman om en ung man som inte kan släppa taget. Rekommenderas!
Minoritetsorkestern av Chigozie Obioma, Ordfront 2019. Översättning: Ninni Holmqvist.

Hett i hyllan #32 – Fönstret

~ Mösstanten ~ Lämna en kommentar
Raymond Chandler var en amerikansk deckarförfattare som levde mellan 1888 och 1958. Han tillhörde den så kallade hårdkokta skolan och hans deckarhjälte var privatdetektiven Philip Marlowe. Miljön är Los Angeles. Raymond Chandler har skrivit ett antal romaner och många noveller. Han har också skrivit filmmanus och flera av hans kriminalromaner har blivit filmatiserade.

Jag har aldrig läst Raymond Chandler och det skulle nog vara roligt att läsa den här. Jag undrar om inte Chandlers detektiv Marlove har varit förebild för senare deckarförfattare.

På bokens baksida läser jag detta:
En rik dam engagerar Marlowe för att finna ett guldmynt som försvunnit samtidigt som hennes sondotter gjort sig osynlig. Men ingen vanlig stöld ligger bakom försvinnandet och Marlowes skarpsinne sätts på hårda prov innan han överlistat härvan av gangsters, utpressare och farliga blondiner och den överraskande lösningen står klar.

Jag räknar med att den här boken inte direkt är feministisk.
Fönstret av Raymond Chandler, Bonniers 1952. Översättning: Mårten Edlund.