Berömda författare och berömda böcker kan det också finnas böcker om. Ulysses som jag just håller på med att läsa är ett sådant exempel. Det finns väl hur mycket som helst skrivet om den boken. Men nu visar det sig att vi också har en bok i hyllan där delar av Michael Chrichtons författarskap diskuteras, The Science of Michael Chrichton. Jag har inte läst något av honom, men jag har förstått att det ligger en del kunskap på vetenskapliga områden bakom många av hans böcker. Den här boken är en antologi, redigerad av Kevin R. Grazier som arbetar på NASA och är vetenskaplig rådgivare åt tv-bolag som kör science-fictionserier.

Från bokens baksida:

In The Science of Michael Crichton, leading scientists and science writers discuss and explore Crichton’s treatment of science. Ray Kurzweil, celebrated computer scientist and inventor, considers man-machine interfaces and virtual reality as portrayed in The Terminal Man and Disclosure. Leading anthropologist Ian Tattersall examines Crichton’s portrayal of Neanderthals in Eaters of the Dead. Artificial life guru Larry Yaeger debates the portrayal of artificial life in Prey (which cites Yaeger’s work in its bibliography).

Kanske är den här boken bara intressant för Michael Crichtonentusiaster? I alla fall bör man nog ha läst en del av hans böcker först. Att bara ha sett Jurassic Park räcker nog inte som motivering.

The Science of Michael Crichton – An Unauthorized Exploration into the real Scince Behind the Fictional Worlds of Michael Crichton. Edited by Kevin R. Grazier. Benbella books 2008.

Hett i hyllan drivs av Bokföring enligt Monika.

Det finns många hyllvärmare i våra bokhyllor och nu har jag kommit till Stig Claesson igen. Den här gången tror jag att jag har fått tag på en bok som jag kommer att tycka mer om än Flickor som jag läste 2020. Västgötalagret är självbiografisk, läser jag på baksidan.

Stig Claesson kan som få andra författare på några få sidor visa upp ett helt liv. 1965 utkom den självbiografiska romanen Västgötalagret i vilken han påminner oss om att det funnits en antisemitism djupt i det svenska folkhemmet, till och med bland de fattiga hyresgästerna i barnrikehusen på Söder i Stockholm.

Det är texten på bokens baksida, och ja, den vill jag läsa.

Västgötalagret av Stig Claesson, En bok för alla 1978.

Hett i hyllan drivs av Bokföring enligt Monika.

The Lady in the Lake publicerades första gången 1947 och huvudperson är privatdetektiven Philip Marlowe. Boken börjar med att han besöker en man som heter Derek Kingsley på hans arbetsplats. Hans hustru har flytt till Mexiko med en älskare.

Omslaget till den här boken är borta, så jag har ingen omslagstext att citera, men Kvinnan i sjön nyutgavs av Modernista förra året så jag länkar till förlaget för mer information. Det finns bara en översättning ser jag i Libriskatalogen så det är samma i den nya som i vår äldre.

När jag tittar lite inuti boken får jag faktiskt lust att läsa den. Från sidan 9:

– Jag tycker inte om ert sätt, sa Kingsley med en röst som man kunde ha knäckt en paranöt mot.
-Det spelar ingen roll, sa jag. Det är inte till salu.
Han ryggade tillbaka som om jag hade hängt en veckogammal makrill under nosen på honom. Efter ett ögonblick vände han ryggen åt mig och sa över axeln:
-Jag ger er exakt tre minuter. Gudarna vet varför.
Han ångade tillbaka över mattan förbi miss Fromsetts bord till sin dörr, ryckte upp den och lät den svänga till i ansiktet på mig. Miss Fromsett gillade det också, men jag tyckte att ett litet skälmaktigt skratt låg på lur i blicken den här gången.

Kvinnan i sjön av Raymond Chandler, Bonniers 1986. Översättning: Mårten Edlund.

Hett i hyllan drivs av Bokföring enligt Monika.

I sanningens tjänst handlar om Ned, en erfaren brittisk agent, som undervisar underrättelsetjänstens unga rekryter. På avslutningskvällen bjuder han in sin före detta chef, George Smiley, att föreläsa. Smiley ställer allt på sin spets och får Ned att återuppleva det förflutna.

Det här gör mig intresserad. Jag har läst John le Carré tidigare, både Spionen som kom in från kylan och böckerna om mullvaden i den brittiska underrättelsetjänsten, böckerna med George Smiley. När jag tänker på honom ser jag Alec Guinness från filmatiseringarna och han är en romanfigur som jag gärna återvänder till. Om den här boken är lika spännande som historien om mullvaden eller om den är mera lik en vanlig roman, vet jag inte. Men den verkar onekligen intressant.

Från omslagsfliken: I en rad episoder med närmast magisk lyskraft förs vi här in i den hemlige agentens skymningsland, det offentliga livets innersta rum, som också är skådeplatsen för många av vår tids centrala och mest djupgående konflikter.

I sanningens tjänst av John le Carré, Bonniers 1991. Översättning: Sam J. Lundwall.

Det är Bokföring enligt Monika som sköter Hett i hyllan, och att delta på torsdagarna är ett utmärkt sätt att undersöka innehållet i ens bokhyllor och påminna sig vilka böcker man inte läst.

Nu har jag kommit till C i bokhyllan och där står en bok som jag borde ha läst för länge sedan, kan man tycka. Men det har jag inte. Av Albert Camus har jag bara läst Främlingen. Jag tror att det var en bok som rekommenderades när jag gick gymnasiet. Pesten har sannerligen känts aktuell under pandemin och jag har sett den här och där på bloggar. Nu tar jag i alla fall upp den i Hettihyllan och då är det stor möjlighet till att jag kommer att läsa den inom en inte alltför lång framtid. Jag kan ju lägga in den i mitt hyllvärmarprojekt nästa år.

Pesten kom ut 1947 och betraktas som ett av den franska, ja världslitteraturens mästerverk. Albert Camus fick Nobelpriset i litteratur 1957.

Från bokens baksida:

Med råttorna kommer pesten, och Oran i Nordafrika blir en stad i belägringstillstånd. Isolerade från omvärlden är invånarna utlämnade åt varandra och åt skräcken. Men en liten grupp, med läkaren Bernard Rieux i spetsen, tar upp kampen mot pestens härjningar. Hans skildring av det sega motståndet mot lidande och död är en ständigt aktuell berättelse om människans förhållande till det onda; om underkastelse och feghet, om ansvar och mod, och om solidariteten som en revolt mot tillvarons meningslöshet.

Pesten av Albert Camus, Bonniers 2003. Översättning: Elsa Thulin.

Nu är det här en pocket och när jag tittar på sidorna så är de kanske inte de läsvänligaste. Det kan hända att jag lånar boken på biblioteket när jag vill läsa romanen. Men den här pocketen får stå kvar i bokhyllan så länge som en påminnelse.

Hett i hyllan drivs av Bokföring enligt Monika.

Här finns noveller av Dashiell Hammet, Raymond Chandler, Lester Dent, Thomas Dewey, Ross Macdonald, Howard Brown och Michael Collins, och dessutom en roman av Bart Spicer och en text om privatdeckaren på film av Penelope Houston. Några av de här författarna känner jag till sedan tidigare, men jag har aldrig läst något av dem.

Nu har vi en hel del hårkokta deckare i bokhyllan som allihop är hyllvärmare vad mig anbelangar, men det skulle kanske vara både roligt och intressant att läsa något av de här författarna. Då kan jag gärna tänka mig att testa med en novell och se vad jag tycker. Det finns så förskräckligt mycket böcker och bland alla deckare som ges ut är jag mer intresserad av andra. Men den här genren anses ju så bra och viktig av många så jag kanske skulle prova i alla fall. Jag har dock förstått på min man att kvinnosynen kan vara lite stereotyp.

Jan Broberg, redaktör för antologin, var författare och litteraturhistoriker och en betydande deckarexpert.

Hårdkokta herrar – en deckarantologi, Spektra 1975. Redaktör: Jan Broberg. Översättning: Mårten Edlund och Ingmar Forsström.

Hett i hyllan drivs av Bokföring enligt Monika.

Och så var det Eric Ambler som vi har en hel rad böcker av. Farliga Zoner ska vara äventyrlig och spännande.

Från baksidan: Farliga zoner är en verkligt spännande thriller, vars bakgrund är det jäsande, intrigerande Europa åren närmast före kriget. Huvudpersonen, en pank och äventyrslysten engelsk journalist, åtar sig att föra ”vissa värdepapper” från Nürnberg till ett hotell i Linz, och därmed kastas han in i en virvel av halsbrytande äventyr. Han blir misstänkt för mord, kidnappad, torterad och jagad av två ligor med politiskt mullvadsarbete på sitt program. Slutligen får han dock sina vedermödors lön och vinner till brud en ung, förtjusande ryska. Spänning och romantik inom samma pärmar – vad kan man mer begära?

Jaha. Nu vet jag handlingen i stort och hur det går. Då kan jag lugnt låta bli att läsa den här boken.

Farliga zoner av Eric Ambler, Bonniers 1946. Översättning: Martin Loya.

Hett i hyllan, där vi visar upp våra hyllvärmare, drivs av Bokföring enligt Monika.

Ja nu är jag tillbaka på bokstaven A i bokhyllan och där står alltså böcker av Hans Alfredson. I Rosa Rummet skojar han med August Strindbergs Röda rummet. Den senare har jag läst, fast det var länge sedan, men inte denna. När jag läser de första raderna i Rosa Rummet ser jag att en Gary Falk åker upp till Mosebacke för att titta på utsikten. Men den kan han visst inte se därifrån. Så Hans Alfredson skriver alltså om Gary Falk medan Strindberg skrev om Arvid Falk. Jag tror att den här boken kan vara ganska rolig.

Från baksidan: Hans Alfredson är en ungdomligt frifräsig författare, som med sin fullmogna charm förtrollat ung och gammal i hela vårt vackra land, inte bara genom sina tjusiga böcker, utan även på film, i television, i radio och på tiljan. Hans andliga hållning, hans lysande stilkonst och avväpnande humor är något sällsynt på den svenska parnassen.

Den här boken kom 1968 och den ser jag fram emot att läsa – när det nu blir.

Rosa rummet – eller Operabaren eller dylikt av Hans Alfredson, Aldus/Bonniers 1968.

Hett i hyllan drivs av Bokföring enligt Monika.

Nu är jag där igen. Har jag läst den här boken eller inte? Renegater kom ju förra året, och jag tänkte att det skulle bli spännande att läsa den och de andra två böckerna med Henry Morgan hade jag redan läst så det var bara att sätta igång. Renegater är förresten en mycket bra bok.

Men min man hade inte läst Gentlemen och Gangsters så han läste alltså Gentlemen, och så berättade han en del händelser ur boken för mig. Jag kände inte igen någonting, och det var inga vanliga händelser det handlade om. Så antingen har jag aldrig läst den här boken, eller annars har jag glömt alltihop och då är den het oavsett om jag är superglömsk eller aldrig har läst den. Jag vill läsa den och då kommer det att visa sig om det är omläsning eller inte. Tror jag.

Från bokens baksida: Boxaren och pianisten Henry Morgan bor med sin bror i en egendomlig våning på Hornsgatan i Stockholm. Bröderna Morgan är minst sagt gåtfulla. Det tycker i alla fall författaren ”Klas Östergren”, när han kommer in i bilden. Sommaren 1978 driver han omkring i stan, bestulen på allt han äger och har, förutom två skrivmaskiner. Han blir erbjuden ett rum uppe hos bröderna Morgan, flyttar dit och finner sig snart indragen i ett drama som får en ände med förskräckelse.

Gentlemen kom 1980, men det här är en pocketutgåva från 2006.

Gentlemen av Klas Östergren, Bonnier pocket 2006.

Hett i hyllan drivs av Bokföring enligt Monika.

Jaha, nu har vi det där problemet igen. Har jag läst den här boken eller inte? Jag tycker att jag borde komma ihåg om jag har läst något så pass ovanligt, men jag vet inte. Då får jag väl betrakta boken som en hyllvärmare.

Berättelserna om Kung Markatta är gamla och man kan spåra dem till Tangdynastin (618-907) men författaren till berättelserna i den här boken, Wu Cheng’en, levde på 1500-talet under Mingdynastin. Hans främsta verk är Färden till Västern som gavs ut 1592 och som finns i svensk översättning från 1990-talet. Den här boken, Kung Markatta , är en förkortad version, översatt från engelska och utgiven 1949. Men Färden till Västern är utgiven av Bra Böcker i fem band och översatta direkt från kinesiskan av Göran Malmqvist. På senare år har bokförlaget Tranan givit ut del 1 i samma översättning.

Färden till Västern är alltså en kinesisk klassiker och om jag kommer att läsa den så blir det inte i denna bok utan i Göran Malmqvists översättning. Jag kan prova med det första bandet. Vi får se. Men den här hyllvärmaren kan stå kvar i hyllan tills vidare som en påminnelse.

Kung Markatta av Wu Cheng-en, Ljus 1949. Översättning till svenska av Einar Thermaenius, från Arthur Waleys engelska översättning.

Hett i Hyllan sköts av Bokföring enligt Monika.