Brev. Det är mitt tema idag. Alla tre böckerna har anknytning till brev.

Håpas du trifs bra i fengelset av Susanna Alakoski. Där är själva titeln en rad ur ett brev som ett barn skriver till …? Nu minns jag tyvärr inte om det är huvudpersonen Anni som skriver till sin bror i fängelset när hon är barn. Nej, jag tror inte att åldersskillnaden var så stor. Jag tror att det är ett barn som skriver till sin far. I alla fall handlar boken om Anni och hennes bror och deras svåra familjebakgrund. En bok som är värd att läsas. Den kom 2010.

Letters to Alice on first reading Jane Austen av Fay Weldon. Till en fiktiv systerdotter som vill bli författare skriver Fay Weldon femton brev om hur viktigt hon tycker det är att läsa Jane Austen. Systerdottern ska läsa en kurs i engelsk litteratur på college och hon tycker inte att Jane Austen verkar särskilt relevant på 1980-talet då hon lever. Omslaget jag fick tag på är tyvärr väldigt suddigt, men stadsbilden tror jag hänsyftar på det första brevet där Fay Weldon liknar litteraturens värld vid en stad som har både vackra, glänsande byggnader och sunkiga områden. Boken kom första gången 1984.

Brev från Klara och andra berättelser av Tove Jansson är en novellsamling som kom 1991. Hittills har jag bara läst titelnovellen som helt enkelt består av ett antal brev till olika personer från en kvinna som heter Klara, och genom dessa brev får vi en bild av människan bakom dem. Det är bara Klaras brev som finns i novellen, inga svar. Jag tyckte mycket om den och jag är glad över att jag har samlingsboken med tre novellsamlingar av Tove Jansson som jag köpte på bokrean för några år sedan.

Vill du få fler tips på litteratur på brev- och även dagbokstemat kan du gå till Ugglan & Boken.

Ett bra tema vi har fått från Ugglan & Boken idag. Ja, temana är alltid spännande och det är roligt att klura ut böcker till trion, men just något liknande som idag kan jag inte påminna mig att vi har haft tidigare.

Paradiset av Abdulrazak Gurnah. Den boken handlar om Yusuf som kommer till sin rike farbror Aziz i kuststaden, men det visar sig att i själva verket är Aziz inte hans farbror. Yusufs far har en skuld till den rike köpmannen och den får Yusuf arbeta av. Det är alltså Aziz som är den rike och Yusuf som är den fattige.

Fri- en uppväxt vid historiens slut av Lea Ypi. Här har jag tänkt på fattiga och rika länder. Fri handlar om Lea Ypis uppväxt i det kommunistiska Albanien under åren före och efter regimens fall. Albanien var, som vi vet, ett av Europas fattigaste länder och när albanerna fick möjlighet att resa ut i det rika (allt är relativt som vi vet) Europa var det många som gav sig av, men de fattiga albanerna var var inte alltid välkomna och många kvinnor hamnade i prostitution.

Jag har torkat nog många golv – en biografi om Maja Ekelöf av Nina van den Brink. En mycket bra och intressant biografi om en stark och spännande människa. Här har jag tänkt på hur den fattiga Maja Ekelöf mötte några betydligt mer välbeställda människor när hon vann en romantävling på 1970-talet. Bland annat fick hon motta priset av Alva Myrdal, och nog tycker jag att i jämförelse med hur Maja Ekelöf hade det får vi betrakta Alva Myrdal som rik.

Det var mina tre böcker på temat. Om du vill ha fler boktips kan du gå till Ugglan & Boken.

Nu blev det svårt. Det var inte lätt att komma på böcker om eller med kräldjur som jag hade något förhållande till. Utom Ormens väg på hälleberget av Torgny Lindgren, förstås, som jag säkert inte är ensam om idag. Fast den är ju värd att uppmärksammas. Boken blev Torgny Lindgrens genombrott och kom 1982.

Men sedan kom jag att tänka på att Quinnan och Dr Dreuf av Mare Kandre har en orm på omslaget. Det är en hisnande satirisk och rolig bok med stort allvar om psykoanalys och allt ont som kvinnor har fått utstå i historien. Den publicerades 1994.

Sedan fick jag gå till dramatiken. En triptyk av Per Olov Enquist innehåller teaterpjäserna Tribadernas natt, Till Fedra och Från regnormarnas liv. I det sistnämnda dramat drabbar skådespelerskan Johanne Louise Heiberg och HC Andersen samman en natt och familjehemligheter avslöjas. Regnormarnas liv sattes upp första gången på Det Kongelige i Köpenhamn 1981. Regnorm är det danska ordet för daggmask.

Det finns säkert kräldjur i och på massor av böcker som jag inte har läst, och hos Ugglan & Boken kan du få fler tips.

En av de första böckerna som dök upp i min hjärna var Buddenbrooks av Thomas Mann. Det var ganska så länge sedan jag läste den, men jag minns att det fanns badortsliv vid Östersjön i romanen. Det är naturligtvis inte det som är det viktigaste i släktberättelsen, men Buddenbrooks är en intressant roman om en släkt i Lübeck av en stor författare som kom från ett land vid Östersjön. Den publicerades första gången på tyska 1901. Jag länkar till förlaget för mer information om boken.

Ett annat land vid Östersjön är Danmark och där tänkte jag på Bornholm och Martin Andersen Nexø som växte upp på ön. Detsamma gäller huvudpersonen i Pelle Erövraren som jag läste för ännu längre sedan. Den publicerades på danska 1906-1910 och får räknas som en klassiker ur arbetarlitteraturen. Boken är också filmatiserad men inte särskilt i ropet just idag. Jag hittade bara ett danskt omslag på nätet. Vill man läsa Pelle Erövraren i svensk översättning får man låna på biblioteket eller köpa antikvariskt.

Ett land som har lång Östersjökust är Sverige och där har vi ön Gotland. För länge sedan läste jag Bron vid Ajmunds av Hans Björkegren. Det var en pocket från En bok för alla som jag läste, men omslagsbilden jag hittade nu tillhör en É-bok. Bron vid Ajmunds publicerades första gången 1978 och den handlar om den ryska ockupationen av Gotland 1808. Den varade bara 22 dagar och inte ett liv gick till spillo. En bra bok, vill jag minnas. Och tankar om Gotland och Ryssland är ju synnerligen aktuella just nu.

Det var mina tre böcker från länder runt Östersjön. Om du vill ha fler boktips kan du gå till Ugglan & Boken.

De sju dödssynderna är högmod, girighet, vällust, avund, frosseri, vrede och lättja. Det var inte alldeles lätt att fundera ut böcker som jag kunde knyta till dödssynderna, men detta blev resultatet:

Vrede
Haggan av Aase Berg är en av de argaste böcker jag har läst. Haggan har ett stort mått av vrede och det tycker jag inte är fel, bara hon inte fastnar i den. Vrede kan vara befogad. Den kan också utmynna i mycket elände och att människor blir skadade på olika sätt.

Girighet
Fagin i Oliver Twist av Charles Dickens är en mycket girig människa. Han är ledare för en samling gatpojkar som han utnyttjar som ficktjuvar. Och inte får pojkarna mycket av alla pengarna de plockar in. De tar Fagin. Girighet kan jag inte se något positivt i. Det är inte samma sak som att se om sin ekonomi.

Vällust
Det är något som jag i allmänhet inte tycker är det minsta fel bara den kommer till uttryck mellan vuxna människor som respekterar varandra. Så precis som med vrede tycker jag att man bör se nyanserat på fenomenet. I Lady Chatterleys älskare av D. H. Lawrence kan jag inte se något syndigt i vällusten. Den leder dock ofta till komplikationer.

De sju dödssynderna är bara ett av alla spännande teman vi får till tisdagstrion från Ugglan & Boken. Gå gärna dit så får du fler exempel på böcker som kan kopplas till dödssynderna.

Vi har två lila böcker i bokhyllan och den ena är The Woman in Black av Susan Hill. Det är en spökhistoria som hade fått många lovord när jag läste den. Jag blev faktiskt lite besviken, men visst är den värd att läsas.

Lila av Marilynne Robinson grep mig djupt när jag läste den. Romanen handlar om en flicka som kidnappas av en kvinna och som växer upp på vägarna med henne. Som vuxen kommer hon till småstaden Gilead och träffar där en äldre änkeman som är präst och kärlek uppstår. Det är en mycket fin berättelse. Marilynne Robinson har skrivit fyra böcker som utspelas i Gilead. De är Gilead, Hemma, Lila och Jack som kom förra året. Jag har alltså läst den första och den tredje. Både Gilead och Lila är mycket bra romaner. Jag måste se till att jag läser också de andra två. Allt som allt är hittills sex böcker av Marilynne Robinson översatta till svenska och ja, jag vill läsa allihop.

Den andra lila boken jag hittade i bokhyllan var Madonnan vid Nilen av Scholastique Mukasonga, En mycket läsvärd berättelse från Rwanda om motsättningarna mellan de två folkgrupperna tutsier och hutuer. Madonnan vid Nilen utspelas på en flickskola belägen i bergen på 1970-talet, alltså många år före folkmordet 1994. Scholastique Mukasonga skriver på franska. Förutom Madonnan vid Nilen finns Barfotakvinnan på svenska. Den handlar om hennes mor som dog under folkmordet i Rwanda.

Vill du ha fler boktips på lila böcker eller med lila i titeln kan du gå till Ugglan och Boken.

.

En över och två under blir det här och först har vi Ripley Under Water av Patricia Highsmith som jag nyligen har läst. Det är den femte och sista boken om den psykopatiske Tom Ripley.

I mitten finns Styr din plog över de dödas ben av Olga Tokarczuk, en thrillerliknande historia, men på Olga Tokarczuks vis. Den kom på originalspråket 2009 och första gången på svenska 2010. Olga Tokarczuk fick Nobelpriset i litteratur 2018.

M/T och berättelsen om skogens under av Kenzaburo OE är en märklig roman som bygger på sägner och myter på den japanska ön Shikoku. Romanen kom på japanska 1986 och på svenska 1992. Kenzaburo Oe fick Nobelpriset i litteratur 1994.

Böckernas titlar länkar till mina texter om dem.

Vill du få tips på fler boktitlar med över och under kan du går till Ugglan & Boken.

Jenny Erpenbeck är en tysk författare och förra året kom hennes roman Kairos på svenska. På tyska kom den 2021. Den handlar om en kärlekshistoria mellan en 19-åring flicka och en 30 år äldre man. Nej, och åter nej! Så kan man reagera inför detta. Så unket och slitet. Men det är inte det. Romanen är skriven på ett sätt som gör att det blir intressant och inte unket alls även om jag kunde önska att flickan hade sluppit denna erfarenhet. Historien utspelas i Östberlin, mestadels under åren före murens fall, men också under och lite efter. Jag läste nyligen Stjärna 111 av Lutz Seiler som också har handlingen förlagd till samma tid, men Kairos är helt annorlunda och här får vi också glimtar av vad murens fall och DDR:s införlivande i Förbundsrepubliken kunde innebära för utbildade människor i statens tjänst. Mycket bra bok. Läs gärna båda.

Elfriede Jelinek är en österrikisk författare. Älskarinnorna kom på tyska 1975 och på svenska 2008. Elfriede Jelinek fick Nobelpriset i litteratur 2004 och den upplaga av boken jag läste kom 2018 i serien med kvinnliga Nobelpristagare i litteratur. Älskarinnorna är en arg, provokativ satirisk historia skriven av en ordkonstnär.

Doktor Faustus av Thomas Mann kom på originalspråket 1947. Thomas Mann var i landsflykt undan nazisterna och befann sig i USA när han skrev romanen. Den handlar om den tyske tonsättaren Adrian Leverkühns liv skildrat av en vän. Romanen anspelar på Faust, han som sålde sin själ till djävulen. Faust finns i tyska folksagor och flera författare har inspirerats av den gestalten, bland andra Goethe som skrev en teaterpjäs med Faust som huvudperson. Kanhända sålde Adrian Leverkühn också sin själ till djävulen? Man får läsa romanen och bilda sig sin egen uppfattning. Doktor Faustus kom på svenska 1948. Omslaget här ovan kommer från en nyöversättning från 2015 som jag läste.

Det var mina böcker av författare från länder där man talar tyska. Om du vill se vad andra bokbloggare har plockat fram till dagens trio kan du gå till Ugglan & Boken.

Vapen är dagens tema och här blir det skjutvapen gånger tre.

Att det förekommer sådana i den första boken kan väl ingen undgå att se. Det är Två pistoler av Klas Östergren som kom 2021. Den handlar om Adolf Fredrik Munck som kom från Finland och blev överhovstallmästare hos Gustav III. I romanen finns mycket hovliv, men i ramberättelsen är den gamle Munck i landsflykt och ser tillbaka på sitt liv.

Sedan blev jag nyligen varse att ett skjutvapen finns på omslaget till Åsne Seierstads nya bok Afghanerna. Åsne Seierstad har ånyo rest till Afghanistan efter talibanernas återkomst, och där har hon intervjuat tre människor, två män och en kvinna. Den vill jag läsa.

Löpa varg av Kerstin Ekman handlar om den pensionerade jägmästaren Ulf Norrstig. Han har jagat i hela sitt vuxna liv, men nu börjar han ifrågasätta jakten. I Löpa varg finns absolut skjutvapen. Bland annat blir en varg, som Ulf Norrstig vill hålla hemlig för sitt jaktlag, skjuten. Boken kom 2021.

Tre exempel på böcker med skjutvapen. Om du är nyfiken på vilka böcker och vapen som andra bokbloggare har valt kan du gå till Ugglan & Boken.

Fursten av Niccolò Machiavelli publicerades på 1500-talet. Den handlar om hur en man bör handla för att komma till makten och bli furste och vad han ska göra för att behålla makten. Inte demokrati direkt, men mycket intressant. Jag läste en utgåva som faktiskt hade en nyare översättning än denna bok från 2019 vars översättning är från 1950-talet.

Så såg den ut. Mycket bra översättning. Det blev lite tokigt när jag gjorde triobilden, ursäkta.

Oceanen av Steve Sem-Sandberg är en roman som handlar om Jean-Jacques Rosseau och den utspelas på 1700-talet under en tid när Rosseau hade varit tvungen att fly från Frankrike och befann sig i Schweiz tillsammans med sin hushållerska som han också hade ett förhållande med, men som aldrig blev hans hustru.

Shirley av Charlotte Brontë skrevs på 1800-talet och utspelas i början av det seklet under den begynnande industrialismen. Napoleonkrigen hade lett till stor arbetslöshet i textilindustrin och arbetare protesterade mot att industriägare införde mer effektiva maskiner, vilket skulle leda till att ännu fler förlorade sin anställning. Romanen handlar om mycket annat också förstås, kvinnors självständighet eller beroende, kärlek och relationer.

Det är Ugglan & Boken som ger oss alla temana till Tisdagstrion. Om du är nyfiken på vilka böcker som utspelas i olika århundraden som andra bokbloggare har tagit fram kan du klicka på länken dit.