Hett i hyllan #237 – Lol V. Steins hänförelse

Den här romanen av Marguerite Duras (1914-1996) köpte jag en gång när det var rea på nätbokhandeln. Den har en lite konstig titel. Lol V. Stein, vilket underligt namn, vem heter så? Tydligen gör bokens huvudperson det och 1964 när romanen ursprungligen publicerades fanns förstås ingen som tänkte på laughing out loud när de såg Lol. Emellertid har boken blivit stående på bokvagnen som så många andra böcker och nu får den vara med i Hett i hyllan.

På bokens baksida läser jag:
En främmande kvinna kommer in på en bal i T. Beach. Lol V. Stein ser sin fästman förändras – det sker på ett ögonblick – och ett oåterkalleligt drama utspelas.
Från första stund avskärmar sig Lol V. Stein från sin smärta. Under många år, även efter att hon gift sig och skaffat barn, lever hon som en tillvarons passiva åskådare. Tills hon en dag börjar planera ett möte.

Marguerite Duras är en av de två författarna som jag intresserar mig lite extra för i år så kanske blir boken läst nu. Men man kan inte vara säker. Har den hamnat på bokvagnen kan den bli kvar där längre än så.

Lol V. Steins hänförelse av Marguerite Duras, Modernista 2018. Översättning och förord: Katarina Frostenson.

Romanens franska titel är Le ravissement de Lol V. Stein.

Längst bak i min läslista #45-46

Då tar vi en titt längst bak i min läslista igen och där ligger Vicekonsuln av Marguerite Duras (1914-1996). Det är mycket passande eftersom jag intresserar mig alldeles särskilt för hennes böcker i år. Berättelsen tilldrar sig i Calcutta och handlar om Anne-Marie Stretter som är den franske ambassadörens vackra men uttråkade hustru. Le vice consul publicerades första gången 1965 och i svensk översättning kom den 2015. I min läslista har den legat sedan 16 oktober 2019.

Därnäst i listan hittar vi Vinternoveller av Ingvild H. Rishøi. Det verkar som om alla vill läsa den novellsamlingen just nu, fast den kom på svenska redan 2018. Jag fick ställa mig i kö på biblioteket. Nu har jag den här hemma i alla fall så nu ska den läsas. På norska publicerades novellsamlingen 2014. Ingvild H. Rishøi skriver om barns utsatthet läser jag på Wikipedia. Vinternoveller kom in i min läslista 19 oktober 2019.

Ja, det var böckerna längst bak i listan just nu. Jag ser fram emot fin läsning.

Hett i hyllan #236 – Ändå

Liksom många av mina diktsamlingar kommer denna från min pappas bokhylla. Det är en diktsamling av Lars Forssell (1928-2007) och den heter Ändå. Den publicerades 1968 och Lars Forssell hade då många diktsamlingar, teaterpjäser och sångtexter bakom sig. Som poet debuterade han 1949. Hur den här diktsamlingen är vet jag inte, men det skulle inte förvåna mig om den är påverkad av tiden då den skrevs. Nog vill jag läsa den någon gång.

Ändå – dikter av Lars Forssell, Bonniers 1968.

Tisdagstrion – Att älska

Förlåt, jag är lite tvärtemot idag. Temat är alltså Att älska men i de här tre böckerna finns så vitt jag minns ingen kärlek. I den första, Moral av Lyra Ekström Lindbäck (tidigare Koli), kan man kanske säga att berättaren älskar med sin handledare. Man säger ju ofta älska om att ha sex. Men i den här romanen älskar inte berättaren sin handledare och handledaren älskar inte henne. Faktum är att jag undrar om han är kapabel att älska någon, mer än möjligen sig själv. I alla fall är det en bra bok och den kom förra året.

De polyglotta älskarna av Lina Wolff har ju älska i titeln. Nästan i alla fall. Men De polyglotta älskarna är inte bara titeln på Lina Wolffs roman, det är titeln på en roman som en av personerna i romanen försöker skriva. Kärlek? Nej, jag minns ingen kärlek i den här boken. Svårigheter i förhållandet mellan kvinnor och män. Ja. Och det är klart. I verkligheten, även om det förekommer kärlek så är ju aldrig den utan vissa svårigheter. De polyglotta älskarna kom 2016 och belönades med Augustpriset samma år.

Älskarinnorna av Elfriede Jelinek innehåller heller ingen kärlek. Rätta mig om jag har fel, men jag minns ingen kärlek i den romanen. Den är en satirisk, mycket arg berättelse om förhållandet mellan kvinnor och män och det Österrikiska samhället. Den handlar om Brigitte som syr underkläder i en textilfabrik och Paula som är tonåring och går i sömmerskelära och om deras framtidsplaner. Deras strävan är att gifta sig, att fånga en man. Brigitte ser ganska praktiskt på det problemet och Paula har fallit för romantiska beskrivningar i veckopressen. Man kan nog säga att hon söker kärlek, men en romantisk overklig kärlek som inte finns. Älskarinnorna publicerades första gången 1975 (Die Liebhaberinnen).

Hos Ugglan & Boken hittar du fler boktips på temat Att älska.

Mina läsprojekt 2024

Bilden här ovan får symbolisera ett nytt läsprojekt som jag startar i år. Det är Nordiska rådets litteraturpris där listan över vinnarna innehåller många intressanta böcker. En del av dem har jag läst men absolut inte alla. På bilden här har jag uppmärksammat Blomsterdalen av Niviaq Korneliussen, Hägring 38 av Kjell Westö, Hans nådes tid av Eyvind Johnson och Erindring om Kærligheden av Kirsten Thorup. Länk till Nordiska rådets litteraturpris har du här. På Wikipedia finns en praktisk lista över alla vinnarna där man lätt kan se om boken är en roman, novellsamling eller diktsamling. Man ser också direkt om boken inte är översatt till svenska, vilket också kan vara praktiskt att veta. När man får upp sidan ser man inte listan. Man får scrolla för att hitta den.

Projekt Omläsning fortsätter jag med. Jag hoppas läsa del två i sviten På spaning efter den tid som flytt av Marcel Proust och Smärtan av Marguerite Duras. Smärtan finns också med i mitt projekt

Två författare som jag vill läsa mer av. Och de två författarna är just Marguerite Duras och Thomas Bernhard.

Projektet Längst bak i min läslista som innebär att jag läser de böcker som har funnits längst tid i listan, det fortsätter jag med. Men det blir nog inte lika många böcker därifrån i år som förra året.

De tolv hyllvärmarna som jag vill läsa i år presenterade jag för en vecka sedan.

Däremot fortsätter jag inte med projektet Läs färdigt trilogin/kvartetten/sviten. Det jag planerar innehåller tillräckligt med läsning ändå. Säkert mer än tillräckligt.

Tisdagstrion som Ugglan & Boken sköter och Hett i hyllan som drivs av Bokföring enligt Monika fortsätter jag med.

Och sist men inte minst. I år startar Ugglan och Boken ett nytt spännande läsprojekt, Novellresan 2024. Eftersom jag läser en novell i månaden och ibland fler tänker jag delta. Skillnaden mot tidigare blir att jag läser en av novellerna som är föreslagna i projektet istället för att hitta på själv.

Ja, det var mina läsprojekt för år 2024. Det handlar om mycket läsning, men jag tar det som det blir. Jag räknar absolut inte med att jag ska läsa alla vinnare av Nordiska rådets litteraturpris som jag inte har läst tidigare. Nej, långt därifrån.

Till dig som letar fler tips på läsutmaningar kan jag meddela att det blir en Kaos-utmaning också i år. Den sköts av Mrs Calloway. Jag är inte med i år eftersom jag har mer än nog av läsprojekt, men det är en kul utmaning så om du är intresserad kan du gå till A room of my own.

Hett i hyllan #235 – Människans slaveri

Då hoppar jag in i Monikas Hett i hyllan igen och min första bok detta år är Människans slaveri av Somerset Maugham. Det är den sista av böckerna som jag plockade till mig från bibliotekets bokbytardisk när den fanns. Varför gjorde jag det? Jag tänkte att det kanske kunde vara intressant att läsa något av Somerset Maugham. Han var en brittisk författare av dramatik, romaner och noveller och som levde mellan 1874 och 1965. Han studerade medicin i London och under första världskriget var han hemlig agent i Ryssland.

När jag tog boken visste jag väldigt lite om författaren. Han var ett namn som jag kände igen bara. Om boken visste jag ingenting. När jag nu söker på nätet får jag veta att den är en av Maughams mest kända romaner. På engelska Wikipedia läser jag att den räknas som hans mästerverk och att den har självbiografiska inslag. Den är en uppväxt- och bildningsroman om Philip Carey vars mor dör när han är nio år. Han växer sedan upp i farbroderns prästgård och studerar sedan i Heidelberg och Paris, men återvänder till prästgården i England för att studera medicin. I romanen finns kärlekshistorier förstås och, jag antar, diverse komplikationer.

Vill jag läsa Människans slaveri? Ja, efter att ha tittat lite närmare på den vill jag nog det. Tror jag.

Människans slaveri av Somerset Maugham, Bonniers 1955. Översättning: Lisbeth och Louis Renner.

Romanen publicerades första gången 1915 (Of Human Bondage). Den första svenska upplagan kom 1943.

Hett i hyllan drivs av Bokföring enligt Monika.

Tisdagstrion – Böcker jag planerar att läsa 2024

Tisdagstrion är igång igen med nya spännande teman från Ugglan & Boken. Årets första trio handlar om böcker som vi vill läsa det här året. Ja, det är många som jag vill läsa, bland annat hyllvärmarna som jag presenterade igår. På måndag nästa vecka kommer ett inlägg om mina läsprojekt, så här tar jag upp två böcker som kommer ut nu i år och en som kom förra året. Fast den mittre hör även hemma i ett av mina läsprojekt.

Djävulsboken av Asta Olivia Nordenhof kommer den här månaden och den ska vara ett försök att svara på frågan om det är möjligt att älska under kapitalismen. Den är andra delen i en heptalogi som är samma sak som septologi, alltså sju böcker som hör ihop. Det verkar vara inne med en svit om sju böcker just nu. Inget fel i det, bara de är bra. Den första delen i sviten är Pengar på fickan. Sviten har som utgångspunkt branden på Scandinavian Star 1990.

Om uträkning av omfång 2 av Solvej Balle kom i svensk översättning i november förra året. Den är nummer två i en svit om sju böcker och del 1-3 belönades med Nordiska rådets litteraturpris 2022. Det innebär att den här boken ingår i ett av mina läsprojekt i år, nämligen Nordiska rådets litteraturpris. Del tre kommer i svensk översättning i slutet på april och den vill jag förstås också läsa, men eftersom jag inte har läst tvåan fick den vara med här. Om uträkning av omfång 1 skrev jag om förra året.

Dotterdottern av Susanna Alakoski är del tre i en svit romaner som följer fyra generationer kvinnor i samma släkt under 1900-talet. Släkten kommer från Finland och flera av kvinnorna arbetar i textilindustrin. De två tidigare delarna är Bomullsängeln och Londonflickan. Jag tyckte att Bommullsängeln var bäst och blev lite besviken på Londonflickan, men det hindrar inte att jag vill läsa också Dotterdottern.

Hos Ugglan & Boken hittar du fler boktips.

Hyllvärmare 2024

Nu kör jag igång bloggen igen på allvar, och då passar det bra att börja med att berätta om mitt hyllvärmarprojekt. Ett sådant ska det bli även i år och som vanligt innehåller det 12 titlar.

Bevingad intelligens – I huvudet på en fågel av Jennifer Ackerman
Ankomstens gåta av V. S. Naipaul
Twist av Klas Östergren
A Room Full of Bones av Elly Griffiths
It’s a Battlefield av Graham Greene
En stamtavla av Patrick Modiano
Gå, gick, gått av Jenny Erpenbeck
Herrgården av Anna-Karin Palm
Doktor Mabuses nya testamente av Anders Ehnmark och Per Olov Enquist
A Portrtait of the Artist as a Young Man av James Joyce
Vänd ditt timglas av Niklas Rådström
Ljusets ängel av Joyce Carol Oates

En spännande bokhög, tycker jag själv. Det är lika bra att börja så snart som möjligt.

God Jul och Gott Nytt År!

Nu gör jag en paus i bloggandet och börjar förbereda julen. Det blir samvaro och god mat som vanligt. Läsning blir det också förstås, men inte mycket över själva juldagarna. Det blir mer sedan. Det är roligt med julen, men jag vet att på annandagen kommer jag att vara trött. Därför börjar jag med Döden klär i Domino av Marie Bengts. Den är säkert lagom att läsa då. Sedan planerar jag att läsa Systrarna av Jonas Hassen Khemiri och Min bokvärld av Kerstin Ekman. De har båda stått på bokvagnen och väntat och det ska bli härligt att läsa dem i lugn och ro.

Mösstanten pausar alltså över helgerna. Jag är tillbaka på allvar 8 januari nästa år, men det kommer nog att dyka upp ett eller annat inlägg innan dess. Nu önskar jag er en riktigt god jul och ett 2024 som blir bättre än 2023, både med tanke på läget här hemma och ute i världen. Kanske är det ett fåfängt hopp, men ändå.

God Jul och Gott Nytt År önskar Mösstanten, som inte brukar ha mössa på sig inomhus liksom en ung man vi ser ibland i grannhuset. Nej, jag förfasar mig inte alls över ungdomen. Det känns riktigt bra varje gång vi ser honom. Ni vet väl att seniorer alltid tittar ut genom fönstren och grubblar på vad grannarna har för sig. De har ju inget annat att göra. Men för att återgå till mössor. Mösstanten har alltid mössa på huvudet när det är kallt ute. Precis som tomten.

Tisdagstrion – Bokomslag i julens färger

Rött är en julens färg och som en bok med rött omslag har jag valt Större trygghet aldrig fanns av Klas Östergren. Berättaren i romanen är Hans Haraldsson och han har satt sig före att undersöka ett mord som skedde på Bremens flygplats 1971. Det var doktor John Löwensköld som sköts, en chockartad händelse som påverkade Haraldssons föräldrar djupt. De kände nämligen John Löwensköld och de var ett av många föräldrapar som deltog i Löwenskölds projekt som gick ut på att skapa trygghet genom olika försäkringar. Ett särskilt bostadsområde byggdes där människorna skulle vara trygga och inte behöva oroa sig för någonting. Större trygghet aldrig fanns kom 2022.

Vitt är också en julfärg eftersom vi ofta längtar efter en vit julkortsjul, och för vitt har jag valt Snö av Ellen Mattson. Nu är snön på det här omslaget ganska grå. Den ser mera ut som verklig snö än den som skulle passa vår julfantasi. Men det är en bra bok, en historisk roman som handlar om människor i en liten stad på västkusten år 1718, några dagar vid juletid. Karl den tolfte har blivit skjuten under fälttåget i Norge. Liktåget och alla soldaterna är på väg till den lilla staden. Snö publicerades 2001.

Sedan ville jag ha ett grangrönt bokomslag, men jag kom inte på någon bok som passade. Så då fick det bli Juldagar av Jeanette Winterson istället. Färgen på bokens omslag kan vi väl säga är julblått, och där är stjärnor också. Jag tycker omslaget påminner om en mörk natthimmel med gnistrande stjärnor, så som vi kan önska att himlen ser ut åtminstone någon av julnätterna. Juldagar av Jeanette Winterson är dessutom en fin julbok och den kom 2016 på engelska och i svensk översättning 2017. Förresten ser jag att Jeanette Winterson har kommit med en samling spökhistorier den här hösten, Night Side of the River och spökhistorier kan också passa som jullektyr. Den finns inte utgiven på svenska när jag skriver det här inlägget.

Fler bokomslag i julens färger kan du hitta hos Ugglan & Boken.