Först smäller jag till med en bok som kanske är den mest rosa som jag någonsin har läst. Det är Nuckans hjärtespalt (2022) av Malin Lindroth som 2018 kom med boken Nuckan som grundade sig på egna upplevelser. I Nuckans hjärtespalt är det en fiktiv nucka som talar och den boken är rolig och tragisk, men betydligt lättsammare är Nuckan. I Nuckans hjärtespalt nämner Malin Lindroth också nuckor som har uträttat mycket. En av dem är Emily Dickinson och det för oss vidare till nästa bok i trion.

Gång på gång är skogarna rosa av Emily Dickinson (1830-1886) i översättning av Ann Jäderlund publicerades 2012. Den innehåller nästan hundra dikter, ett förord av Staffan Söderblom samt Ann Jäderlunds efterord och kommentarer till dikterna.

Var är det rosa? kanske ni undrar nu när vi har kommit till den sista boken. Jomen väggen på huset som syns genom porten på omslaget är ju smutsrosa, så Den blygsamme hjälten av Mario Vargas Llosa får vara med i tisdagstrion idag. Den kom 2014 i svensk översättning och året innan på originalspråket (El héroe discreto) och den handlar om tre män – och deras söner. Det är den framgångsrike åkeriägaren Felícito Yanaqué som får utpressningsbrev där han ombeds att betala ”beskydd” av sitt företag. Det är den rike don Ismael Carrera som gifter sig med sin mycket yngre hushållerska vid åttio års ålder och gör sina vuxna söner arvlösa. Och det är Ismaels vän don Rigoberto som blir förföljd av Ismael Carreras söner eftersom han är bröllopsvittne.

Tips på fler rosa böcker finns hos Ugglan & Boken.

Hemligheter finns det gott om i litteraturen och här är mina tre böcker på temat:

Metropol av Eugen Ruge handlar om den tyska kommunisten Charlotte som har flytt från Nazityskland till Sovjetunionen där hon arbetar för Kominterns underrättelsetjänst, och det vet vi alla att lever man i en hård diktatur måste man ofta hålla sina åsikter hemliga. Annars kan både man själv och ens familj råka illa ut. Tyvärr var terrorn så hård och galen i Stalins Ryssland att det många gånger inte hjälpte. Det kunde räcka med att man hade träffat en person som senare hade hamnat i onåd för att man skulle bli misstänkt. Metropol kom 2019 på tyska och i svensk översättning 2021.

I Badort av Tove och Hanna Folkesson finns hemligheten som många som har blivit förälskade i en människa av samma kön har varit tvungna att ha. Och det är fortfarande lika eländigt på många, många håll i världen. Romanen handlar om societetsflickan Ingrid, som kommer till Borgholm med sin familj midsommaren 1938, och den fattiga Måna som har rest dit från sockerbruket i Mörbylånga. De två flickorna träffas och blir förälskade i varandra. Badort publicerades i somras.

Egendom av Hernan Diaz, som jag precis nyligen har läst, är ett slående exempel på en roman där författaren har hemligheter som så småningom avslöjas för läsaren. Naturligtvis kan man hävda att en författare alltid har hemligheter. Hen vet alltid mer om berättelsens personer och förutsättningar. Men just Egendom, med alla dess vändningar och vinklar som förvirrade och förvillade mig innan jag kom till slutet då allt föll på plats och allt kändes så enkelt, är lite unik. Om man inte går till kriminallitteraturen och läser pusseldeckare förstås. Egendom handlar om den framgångsrike finansmannen Benjamin Rask och hans hustru Helen. Trust som romanen heter på engelska publicerades 2022 och i svensk översättning i år.

Det är Ugglan & Boken som ger oss alla de spännande temana till tisdagstrion. Om du vill har fler tips på böcker med hemligheter kan du gå dit.

Det var Yom Kippur igår och på bokmässan i Göteborg som startar på torsdag är judisk kultur ett viktigt tema, så att tisdagstrion idag handlar om judisk kultur och historia passar alldeles utmärkt. Här är mina tre böcker:

Esther Kanske (2015, Villeicht Esther, 2014) av Katja Petrovskaja handlar om författarens sökande efter sin släkthistoria. På grund av allt som har hänt finner hon endast delar av den och många, många av hennes släktingar finns inte längre. Katja Petrovskaja kommer från Ukraina och är av judisk släkt. Esther Kanske var Katja Petrovskajas fars mormor. Anledningen till att författaren kallar henne Esther Kanske är att hennes far var osäker på vad hon hette. Han kallade henne bara babujska. Hon blev kvar i Kiev eftersom hon var alltför handikappad för att evakueras och klarade sig inte undan nazisterna och massakern i Babij Jar.

Läser vi Jakobsböckerna (2015) av Olga Tokarczuk går vi längre tillbaka i historien, till sektledaren Jakob Frank som föddes omkring år 1726 och levde till 1791. Troligen föddes han som Jakob Leibovitj i en polsk-judisk familj i det som då var östra Polen men som nu är Ukraina. På den tiden var judarna inte fullvärdiga medborgare och de som hade makten använde ofta hatet mot den judiska befolkningen för att rikta folkets missnöje bort från sig själva. Jakobsböckerna är en rik, levande och omfattande roman som ger en inblick i en del av Europas historia under 1700-talet. Bland annat finns olika riktningar av judendomen med i berättelsen och Jakob Frank befann sig på många platser under flera olika härskare under sitt liv, och hans framgångar och motgångar växlade. Jakobsböckerna publicerades på polska 2014.

På flykt från ett sorgebud (2011) av David Grossman utspelas i samtidens Israel. Ora glädjer sig åt att hennes son ska komma hem efter att han har avslutat sin värnplikt. Men istället återgår han till militärtjänsten eftersom det är ett spänt läge i landet. Ora står inte ut med att vara hemma och vänta på sorgebudet som hon fruktar ska komma utan ger sig iväg på fotvandring i Galileen tillsammans med sin barndomsvän Avram. Under vandringen berättar hon för Avram om sitt och sin familjs liv. Den här romanen grep mig djupt och nu senare har jag läst att David Grossman själv har upplevt att få bud om att hans son dödades av en missil under en militäroperation. Romanen kom 2008 på originalspråket.

Hos Ugglan & Boken hittar du fler böcker på dagens tema.

Thérèse Raquin av Émile Zola (1840-1902) läste jag som tonåring. Det är länge sedan, men jag minns det som en stark upplevelse. Berättelsen publicerades 1867, först som en följetong i tidskriften L’Artiste och senare under året som bok. Den blev en skandalsuccé och räknas som Zolas debutroman. Thérèse Raquin handlar om begär, passion, otrohet och mord. Den kom första gången på svenska 1884 och har kommit i många upplagor sedan dess.

Carol av Patricia Highsmith (1921-1995) har jag i läslistan, men har inte läst, så nu påminner jag mig själv – och andra- om den boken. Carol handlar om den nittonåriga Therese Belivet som jobbar extra i en leksaksaffär och som blir passionerat förälskad i en kvinnlig kund. Kärleken blir besvarad men kvinnans man fattar misstankar och hyr en privatdetektiv. Patricia Highsmith publicerade Carol 1952 under pseudonymen Claire Morgan. Titeln var The Price of Salt. Romanen publicerades första gången i svensk översättning 2006.

Emily L av Marguerite Duras (1914-1996) har jag däremot läst, men inte hunnit publicera något inlägg om. Berättelsen handlar om ett par som närmar sig slutet på sitt förhållande. De åker ofta till Quillebeuf och när de är i en bar ser de ett engelskt par som sitter där flera timmar och fyllnar till. Det franska paret blir intresserade av vilka de är och deras historia, och de fabulerar fram en sorglig kärlekshistoria. Kanske blir den så sorglig därför att de själva börjar närma sig slutet av sin egen. Emily L Publicerades första gången 1987 och kom i svensk översättning 1989.

Det var mina böcker med kvinnonamn i titeln. Om du är nyfiken på fler boktips kan du gå till Ugglan & Boken.