Tisdagstrion – Grönt

Då blir det gröna böcker i min tisdagstrio. Den vänstra boken är visserligen ganska så grågrön men även den nyansen passar idag enligt min åsikt. Det är alltså Pojken som läste Jules Verne av Almudena Grandes, en bra bok som handlar om en pojkes uppväxt i Francos Spanien. Titeln är en länk till mitt inlägg om boken.

I mitten har vi Ljuvaste dröm av Doris Lessing. Handlingen är till största delen förlagd till London och huvudperson är Frances som är journalist. Hon är skild och hennes exman är en kommunist som åker omkring på olika kongresser och konferenser. Romanen har ett rikt persongalleri och speglar utvecklingen under 1960-talet och framåt. En bra bok som det var länge sedan jag läste. Den tål säkert att läsas om. Titeln är en länk till förlaget.

Sist, men inte minst har vi en bok av en annan Nobelpristagare, Kenzaburo Oes M/T och berättelsen om skogens under. Den är en delvis historisk och ganska mystisk roman om en dalgång på den japanska ön Shikoku där flyktingar och rebeller som har stötts bort av härskaren samlas och bygger sitt samhälle. Titeln är en länk till mitt inlägg om boken.

Vill du ha fler tips på böcker med grönt utseende, grönt i titeln eller som handlar om grönska kan du gå till Ugglan & Boken.

Köper jag något på bokrean i år?

Våra bokhyllor börjar bli fulla och bokrean drar inte som tidigare, men en bok har jag köpt, Den besvärliga Elin Wägner, en biografi av Ulrika Knutsson. Den tycks ha fått bra kritik och Elin Wägner är en intressant person och författare som jag gärna vill veta mer om. Kanske kommer läsningen av biografin att leda till att jag läser mer av Elin Wägner? Hittills har jag läst Pennskaftet och Nortullsligan. Det finns en bok som jag redan har tänkt på och det är Natten till söndag som handlar om tiden alldeles före beslutet i riksdagen om kvinnors rösträtt. Den passar så utmärkt in i Kaos-utmaningen också. (Veckodag i titeln) Den tänker jag låna på biblioteket.

Men en biografi som Den besvärliga Elin Wägner känns bra att ha här hemma.

Hett i hyllan #143 – Aracoeli

Elsa Morante (1912-1985) är en av Italiens betydande författare och ändå har jag aldrig läst något som hon har skrivit. Aracoeli räknas till hennes stora verk och jag är glad över att jag hittade den på bibliotekets bokbytardisk. Men den har stått länge på bokvagnen.

Titeln Aracoili är namnet på modern till berättaren i romanen. Han heter Manuele och är en medelålders alkoholiserad författare. Från omslagets flik:

Tre gånger går Manuele på jakt efter det förflutna. Den första när han hämtas hem till moderns dödsbädd. Andra gången när han flyr från klosterskolan för att söka efter sin far. Och tredje gången när han söker sina rötter i den andalusiska trakt varifrån Aracoeli kommer.

Berättarens far är alltså från Italien, men mamman från Spanien, och det framgår av fliktexten att Aracoeli är en sorglig historia. Och den vill jag gärna läsa.

Aracoeli av Elsa Morante, Norstedts 1985. Översättning: Barbro Andersson.

Hett i hyllan drivs av Bokföring enligt Monika.

Tisdagstrion – Skuggor och speglingar

Dagens tema var lite svårt, tyckte jag, fast jag till och med har gjort ett inlägg tidigare om en bok som heter just Skuggan. Det är Skuggan av Marit Furn, en roman som handlar om den unge kemisten Zygmunt Pietziewzskoczsky som har i uppdrag av en mystisk organisation att skugga August Strindberg i Paris vid den tid när han försöker tillverka guld.

Sedan har vi Imago av Eva-Marie Liffner. Romanen handlar om Esmé som hittar dokument från Tyskland i Professor Rosens kontorsrum. Dokumenten handlar om ett likfynd i en mosse på Jylland år 1938. Men skuggor och speglingar? Jo, alldeles i början av boken finns ett citat från en latinsk ordbok om ordet imago och enligt det citatet så kan imago både betyda skuggbild och spegelbild.

Den tredje boken är Stieg Trenters gamla deckare Skuggan som ursprungligen publicerades 1960. Utredaren är som vanligt fotografen Harry Friberg och handlingen är förlagd till Köpenhamn där skådespelaren Alfred Stoerman mördas genom att någon sticker ett spjut i hans rygg.

Det var mina skugg- och spegelböcker. Om du vill få tips på fler kan du gå till Ugglan & Boken.

Hett i hyllan #142 – Alefen

För ett par år sedan läste jag novellen Biblioteket i Babel av Jorge Luis Borges och blev helt fascinerad. Jag kände att det var en novell som jag ville återkomma till och så såg jag på nätet att den skulle finnas i novellsamlingen Alefen som kunde köpas. Men jag måste ha fattat fel för när jag tittade efter i novellsamlingen jag just hade köpt fanns den novellen inte där.

När jag nu undersöker saken närmare finner jag att Biblioteket i Babel finns i en novellsamling som heter Fiktioner. Den finns, eller fanns i en annan Bonnierpocket. Den är tyvärr tillfälligt slut. Men den finns också i Borges 1 : 1923-1944 från Tranan. Nu vet jag vad jag ska önska mig i födelsedagspresent.

Men tillbaka till Alefen. Den får jag säkerligen glädje av i alla fall. Men jag har inte läst något i den ännu och så har den stått här på bokvagnen och blivit en hyllvärmare.

Jorge Luis Borges (1899-1986) var en argentinsk författare. Han är främst känd för sin poesi och sina noveller och enligt Wikipedia brukar hans verk placeras inom den magiska realismen.

Alefen av Jorge Luis Borges, Bonniers 2017.

Hett i hyllan drivs av Bokföring enligt Monika.

Tisdagstrion – Framtidsskildringar

Det enda jag kan komma på när det gäller framtidsskildringar är dystopier. Kanske går det inte att skriva en positiv framtidsskildring. Skulle det bli alltför jolmigt och tråkigt? Min trio idag är alltså ganska så dyster. Men där finns också humor vilket kan underlätta för läsaren.

Den första i min trio är Lilo av Erik Hågård, en dystopi där barn utnyttjas i hårt arbete och där torka och översvämning har gjort samhället laglöst och där det inte finns mycket empati. Det låter inte särskilt lockande, men Lilo är en bra bok om barnen Loé och Gawar som försöker klara sig i den hårda världen.

I mitten har vi En överlevandes minnen av Doris Lessing, inte särskilt upplyftande, den heller. Men den skiljer sig från Lilo på så vis att som läsare är man inte helt säker vad som händer inuti den berättande huvudpersonens hjärna och vad som är verkliga händelser. Är allt psykologi?

Så har vi Ödmården av Nils Håkanson som är den senaste som jag har läst. Det är faktiskt en riktigt rolig bok. Fast samtidigt tragisk. Stora delar av Sverige är översvämmat och landet är ockuperat av Nederländerna.

Det var mina framtidsskildringar. Om du går till Ugglan & Boken hittar du fler.

Omläsning

Omläsning, det är inget som jag har känt för tidigare. När det finns så många bra böcker som jag inte har läst, varför ska jag då läsa om en som jag redan har läst? Så har jag resonerat.

Men nu har jag ändrat mig. För det första finns det en del böcker som jag inte längre vet om jag har läst eller inte. Gräsligt frustrerande. Sedan finns det böcker som jag vet att jag har läst, men jag minns inte innehållet. Inte heller det känns särskilt bra. Det är åldern, antar jag, och att jag har läst så pass mycket, så om min hjärna skulle plocka fram allt det och inte ha det undangömt någonstans så skulle jag väl bli tokig. Hjärnan måste ju sovra. För det tredje tror jag att det kan vara värdefullt att läsa om också en bok som jag minns mycket av. Jag får säkert ut betydligt mer av boken på så vis.

Så nu tänker jag starta ännu ett projekt, ett mycket blygsamt sådant, och det heter Omläsning. Nu börjar jag med två böcker som jag vill läsa om i år. Det räcker, om jag inte får tid och lust att läsa om fler.

En av böckerna som jag vill läsa igen är Snöns rike av Yasunari Kawabata. Han fick Nobelpriset i litteratur 1968 och det bör vara då som jag fick boken av mina föräldrar. Då var jag sexton år och alldeles för ung för att verkligen ta till mig den romanen. Men något intryck på mig gjorde den, kanske på grund av den för mig exotiska miljön.

Den andra boken jag vill läsa om är Gösta Berlings saga av Selma Lagerlöf. Det är inte alls lika länge sedan jag läste den, högst tio år sedan. Men jag minns så lite och så osäkert och svävande. Det retar mig och därför vill jag läsa den igen. Sedan tror jag att det kan bli en fin upplevelse. Att jag tyckte om att läsa den minns jag i alla fall.

Men ska man behöva starta projekt för allting? kan man fråga sig. Ja, åtminstone när det gäller min läsning. Jag har tänkt på de här två böckerna länge, men de hamnar så lätt i skymundan av allt annat. När nu titlarna är avslöjade här på min blogg då ska jag väl ändå läsa dem?.

Hett i hyllan #141 – Kärleken

Kärleken av Theodor Kallifatides tillhör de böcker som jag plockade hem från bibliotekets bokbytardisk när den fanns. Den handlar om den snart fyrtioårige invandraren och filosofiläraren Laki Sarris. Han är gift och har barn. Så möter han en annan kvinna och det innebär ett löfte om ett annat liv.

Från bokens omslag:

Laki Sarris är dock inte de lätta lösningarnas man. Han rannsakar sin själ, han rannsakar sitt liv, han rannsakar kärleken; han sparar varken sitt huvud eller sitt hjärta. Hans värld skakas i sina grunder och därmed även läsarens.

Ja, vad ska jag säga? Tidigare hade Kallifatides skrivit om bönder i Grekland och inbördeskriget, men enligt Wipipedia började han utforska kärlekens väsen på 1970-talet. Den här boken verkar vara ett exempel på det. Den kan vara bra och jag vill nog läsa den. Boken kom ut 1978 och omslagsbilden har Stig Claesson gjort.

Kärleken av Theodor Kallifatides, Bonniers 1978.

Hett i hyllan drivs av Bokföring enligt Monika.

Hett i hyllan #140 – Bevingad intelligens

Den här boken har jag flyttat från bokhyllan till bokvagnen för att den inte ska bli bortglömd. Jag tycker att det skulle vara så spännande att få veta mer om fåglarnas liv och deras intelligens – och ändå har jag inte läst Bevingad intelligens fast vi har haft den länge. Jennifer Ackerman som har skrivit boken är en amerikansk författare av böcker om hälsa och fåglar och Bevingad intelligens blev en bästsäljare.

Från bokens baksida:

Vilken intelligens gör att en fågel kan hitta vägen till en plats tusentals kilometer bort, där den aldrig varit förut? Eller med precision härma sångerna från hundratals andra arter? Eller komma ihåg exakt var den gömt sina frön flera månader tidigare?

Enligt baksidestexten är fåglarna mycket smartare än vad vi länge har trott. Jag vill absolut läsa den här boken och förhoppningsvis få veta hur intelligent blåmesen på bilden är. Frågan är bara när?

Bevingad intelligens – i huvudet på en fågel av Jennifer Ackerman, Volante 2018. Översättning: Shu-Chin Hysing.

Boken kom på originalspråket 2016 med titeln The genius of birds.

Hett i hyllan drivs av Bokföring enligt Monika.

Längst bak i min läslista #21-22

Det här projektet fortsätter åtminstone tills jag har läst alla böckerna som jag la in den 24 augusti 1919. (!) Jag bör komma så långt innan året är slut. Hoppas jag. Men det är ett givande projekt som ger mycket spännande och intressant läsning så det ska nog gå fast jag också har andra projekt. Vi får se. Det beror på hur många nya böcker som kommer som jag vill läsa så snart som möjligt. Jag har redan sett en del sådant.

Men nu ska det handla om de två nästa böckerna i listan. (Och det här är bortsett från de två tegelstenarna Jacobs stege och Ett litet liv som egentligen ligger längst bak nu men som jag inte ger mig på förrän jag har avslutat läsningen av Ulysses.) Då hittar vi där Whashington Square av Henry James (1843-1916). Washington Square kom 1880 och det är en kort roman på ca 70 sidor. Den ska handla om en konflikt mellan en dotter och hennes far. Washington Square är filmatiserad ett flertal gånger.

Under min bloggtid har jag hittills läst en bok av Henry James, När skruven dras åt som är en psykologisk spökhistoria. Jag har också läst Colm Tóibíns roman om Henry James, Mästaren.

Nästa bok är Gruppen av Mary McCarty (1912-1989). Den handlar om åtta väninnor som examineras från college år 1933 och möter ett hårt liv i New York efter det. Boken kom 1963 och blev en storsäljare. Den var ganska kontroversiell på sin tid och handlade om hur de unga kvinnorna tampades med sex, karriär och relationer. Den ska bli spännande att läsa.

Ja båda böckerna ser jag fram emot att ta mig an förstås.