Under tungan av Yvonne Vera

~ Mösstanten ~ 5 kommentarer

Under tungan handlar om flickan Zhizha som bor i Zimbawe. Hon bor hos sin mormor och hennes mamma och pappa är borta. Hos mormor finns tryggheten.

Boken är mycket poetiskt skriven. Den är dunkel och verkligheten är gömd någonstans inne i poesin. Där inne någonstans kan man skymta fakta från Zhizhas liv, men endast skymta dem. De bor i en kåkstad förstår man efter hand. Många män har gått ut i kriget och jag antar att det är befrielsekriget som ledde till att republiken Zimbabwe grundades 1980. Innan dess hette området Sydrhodesia och senare Rhodesia och det var de vita som hade makten.

Men Zhizhas trauma är personligt och först i slutet kommer det klart fram, ut ur rädslan och snårigheten. Texten blir på så sätt en gestaltning av hur svårt det kan vara att tala om traumatiska upplevelser, men också att om orden kommer fram så kan det vara läkande och bidra till ens växande. I texten är det kollektiva traumat att vara koloniserad och utnyttjad och att genomgå ett krig för att befria sig sammankopplat med flickans personliga trauma. Kanske hör de ihop? Det finns mycket att fundera över.

Texten är vacker men inte helt lättläst. Den är tät och poetisk. Där finns stor rädsla och sorg, men också kärlek och kanske en väg framåt.

Yvonne Vera (1964-2005) var en Zimbabwisk författare som dog alldeles för ung i AIDS. Under the Tongue kom 1997 och på svenska 1999.

Under tungan av Yvonne Vera, Ordfront 1999. Översättning: Roy Isaksson.

Hett i hyllan #139 – Den osynliga skriften

~ Mösstanten ~ 8 kommentarer

En liten titt i biografihyllan. Där hittar jag inte bara Pil i det blå, första delen av Koestlers självbiografi som jag redan har skrivit ett hettihyllaninlägg om, utan också Den osynliga skriften som är andra delen av hans självbiografi. Tyvärr har jag inte läst den första ännu. Jag undrar när det kan bli av?

Den osynliga skriften handlar i alla fall om åren från början av 1930-talet till hans flykt till England 1940 med en epilog som för fram berättelsen till början av 1950-talet. Så skriver han själv i förordet till Den osynliga skriften. Och på bokens baksida läser jag detta:

Om denna andra del av Arthur Koestlers berömda självbiografi skrev Herbert Tingsten i DN: ”… en högst fängslande bok, där en av vår tids skarpaste begåvningar visar sin förmåga av beskrivning, politisk analys och inte minst självanalys. Det bör anses höra till allmänbildning att läsa denna bok och andra Koestlers huvudskrifter. De är centrala dokument i vår tids andliga historia.”

Arthur Koestler (1905-1983) var av ungersk-judisk börd. Han var journalist och författare och levde i Storbritannien från 1940-talet. Hans mest kända bok är Natt klockan tolv på dagen som handlar om Moskvarättegångarna på 1930-talet.

Den osynliga skriften – En självbiografi av Arthur Koestler, Prisma 1966. Översättning: Nils Holmberg.

Denna andra del av Koestlers självbiografi kom först ut 1954.

Och bloggaren bakom Hett i hyllan, Monika, hittar du på Bokföring enligt Monika.

Orsaken – En antydan av Thomas Bernhard

~ Mösstanten ~ 10 kommentarer

Orsaken är en självbiografisk bok där Thomas Bernhard skriver om sin skoltid i Salzburg under andra världskriget och det första året efter krigsslutet. Och han är inte nådig. Han har inget till övers för denna inskränkta, hycklande stad som bara är befolkad av krämare och deras offer, enligt hans åsikt. Boken är en enda lång anklagelse mot staden och dess borgare, mot nazismen och mot katolska kyrkan och mot hur skolan drevs. Jag har aldrig läst något liknande och det är mycket bra skrivet. Det är slående, obönhörligt och lätt att läsa och ta till sig.

Under läsningen kan jag både känna med pojken Thomas och faktiskt dra på munnen ibland. Det var en fruktansvärd tid. Saltzburg utsattes för hårda bombangrepp under det sista krigsåret. Det blev ingen riktig sömn och ingen riktig undervisning, många nätter i skyddsrum och mycket skräck medan staden raserades. Thomas gick på en internatskola som drevs enligt den nazistiska ideologin. Österrike var ju ett nazistiskt land då. Under året efter krigsslutet blir skolan katolsk och det är också en svår tid. Allt är förstört och det är ont om mat och skolan drivs fortfarande med inskränkthet och bestraffningar. Thomas morföräldrar som var hans trygghet bodde utanför staden.

Samtidigt som jag upplever hur svåra de här åren är för pojken går författaren på med sin text, obönhörligt. Det finns inget resonerande i den här texten, inget antingen eller. Resultatet blir ibland tragikomiskt men det förstör inte min upplevelse av att det är en människa som har lidit som har skrivit boken.

Orsaken är en mycket bra bok och jag vill absolut läsa mer av Thomas Bernhard. Den här boken är den första i en svit självbiografiska böcker. De följande är Källaren – En frigörelse, Andhämtningen – Ett avgörande, Kylan – En isolering och Ett barn.

Orsaken – En antydan av Thomas Bernhard, Alba 1986. Översättning: Susanne Widén.

Tisdagstrion – Frukt eller bär

~ Mösstanten ~ 25 kommentarer

Den första boken har ett stort granatäpple på omslaget. Det är Mary av Aris Fioretos, en skakande skildring om en ung kvinna som blir fängslad under den grekiska militärjuntans sista år. Den har jag läst under min bloggtid så titeln är en länk till mitt inlägg. Boken publicerades 2015.

Sedan har vi då Puttes äventyr i blåbärsskogen av Elsa Beskov. Det är en självklar bok i denna veckas trio som jag misstänker att jag inte är ensam om. Puttes äventyr i blåbärsskogen kom första gången ut 1901.

Längst till höger har vi Hjortronlandet av Sara Lidman. Ju mer jag tänker efter desto osäkrare blir jag på om jag har läst den eller inte. Har jag gjort det så är det länge sedan. Hjortronlandet är Sara Lidmans andra bok och den kom 1955. Den handlar om några familjer som bor i kronotorp mitt i myrlandet, en trakt där det är svårt att livnära sig på jordbruk. Jag måste nog läsa den här boken, omläsning eller inte.

Som vanligt har vi fått temat till dagens trio av Ugglan & Boken. Titta gärna in där så får du fler tips på böcker med anknytning till frukt och bär.

Läs färdigt trilogin/kvartetten/sviten

~ Mösstanten ~ 7 kommentarer

Nu startar jag alltså ett nytt projekt. Det finns så många trilogier, kvartetter och sviter som jag vill läsa färdigt. Böckerna här ovan är exempel på sådana som jag har läst ur serier, eller sådana som jag vill läsa för att trilogin eller sviten ska bli fullständig. Men det finns fler än vad bilderna visar.

Trilogier
Niklas Rådströms självbiografiska trilogi. Där har jag läst de två första, Månen vet inte och Medan tiden tänker på annat.
Karin Smirnoffs tre böcker om Janakippo. Jag har läst Jag for ner till bror så två stycken återstår.
Roy Jacobsens trilogi om fiskarfamiljen i Nordnorge. Den första, De osynliga, och den andra, Vitt hav, är läst.
Eija Hetekivi Olssons trilogi om Miira. Jag har läst den första, Ingenbarnsland.
Italo Calvinis Klätterbaronen, som jag läste förra året, ingår i en trilogi. De två andra böckerna återstår att läsa.
Tove Folkessons Ölandstrilogi. Jag har läst den första boken som heter Kalmars jägarinnor.

Kvartetter
Burukvartetten av Pramoedya Ananta Toer. Ur den har jag läst de två första, Människornas jord och Ett barn av alla folk.
Chinua Achebe har också skrivit böcker som räknas som en kvartett. Jag har läst den första som heter Allt går sönder.
Av Ali Smiths årstidsböcker har jag läst Höst och Vinter.

Sviter
Av Patricia Highsmiths serie om Tom Ripley återstår den sista att läsa.
Av Karl Ove Knausgårds Min kamp-böcker har jag bara läst den första.

Ja, ni ser. Vilken uppräkning! Min avsikt är absolut inte att läsa alla dessa återstående böcker i år. Min kamp-serien läser jag kanske aldrig till slut, det bestämmer jag efterhand, men åtminstone tvåan vill jag läsa. Men jag kan mer eller mindre garantera (man vet ju aldrig säkert vad som händer) att Niklas Rådströms Spårvagn på Vintergatan som är den tredje boken i hans trilogi och Ripley under water som är Patricia Highsmiths femte Ripleybok kommer att läsas i år. De finns nämligen också i mitt hyllvärmarprojekt i år och de böckerna brukar bli lästa.

Säkert har jag glömt både det ena och det andra, men projektet och det här inlägget kommer att sporra mig i fortsättningen Och det är det som är meningen. Nog minns jag bättre nu vad som återstår.

Paradiset av Abdulrazak Gurnah

~ Mösstanten ~ 10 kommentarer

Paradiset handlar om pojken Yusuf som lämnas över till sin farbror Aziz som bor vid kusten i Östafrika. Farbrodern är en respekterad och förmögen köpman. Men ganska snart förstår Yusuf att köpmannen inte alls är hans farbror. Yusuf har lämnats som pant till köpmanen därför att hans far har skulder som han inte kan betala. Yusuf får arbeta i köpmannens butik och så småningom, när han har blivit äldre, får han följa med på en av farbroderns expeditioner inåt landet, ett farligt och kostsamt företag som kan ge stor vinst, men riskerna är betydande.

Tiden är i början av 1900-talet och i romanen finns den begynnande kolonialismen. När den tolvårige Yusuf står på järnvägsstationen för att resa till kusten finns där också de första två vita människorna han någonsin har sett. Romanen spänner över ganska många år och läsaren får följa både Yusufs utveckling och hur europeerna mer och mer tar över. Den visar också många olika miljöer, olika kulturer, olika språk och olika sätt att leva som finns i området. Köpmannen Aziz, och Yusuf är muslimer och de kan läsa och de håller inte de religioner och föreställningar som finns i inlandet särskilt högt. Där frodas vidskepelse enligt deras åsikt.

Romanen har också en fin miljöbeskrivning. Det är lätt att föreställa sig hur det ser ut och hur Yusuf upplever situationer och miljöer. Berättelsen är skriven kronologiskt, inga hopp i tiden, och det är genom Yusuf allt ses. Det kan kännas skönt att läsa en sådan berättelse. Den har tyngd, den har skönhet och den har många detaljer. Jag har inte kunskapen om Östafrika, vare sig vid den här tiden eller senare, men jag tror att romanen ger en inblick i områdets historia, kultur och problem. Paradiset är spännande och bitvis grym, men den är lugnt och handfast berättad med ett slut som känns oväntat och ger funderingar. En roman som jag rekommenderar.

Paradiset av Abdulrazak Gurnah, Celanders och Bonniers 2021. Översättning: Helena Hansson.

Hett i hyllan #138 – Bo Bergman

~ Mösstanten ~ 10 kommentarer

I poesihyllan står den här boken med texter av Bo Bergman. Den kommer från mina föräldrars bokhylla och jag har haft den ganska länge, men jag har aldrig läst ur den. Faktum är att jag aldrig någonsin har läst något av Bo Bergman så det är på tiden att jag påminner mig själv om den här boken. Som ni ser innehåller den dikter, men också annat såsom romanen Den förrymda själen och novellen Min vän Baronen.

Bo Bergman (1869-1967) är främst känd som poet och novellist. Han blev ledamot av Svenska akademien 1925 och skrev fortfarande i hög ålder. Flera av hans dikter är tonsatta.

Bo Bergman – Dikter, Den förrymda själen, Min vän baronen, Minnen, Bonniers 1970.

Hett i hyllan drivs av Bokföring enligt Monika.

Mischief av Charlotte Armstrong

~ Mösstanten ~ 4 kommentarer

Women Crime Writers innehåller fyra spänningsromaner, Mischief av Charlotte Armstrong, The Blunderer av Patricia Highsmith, Beast in View av Margaret Millar och Fools’ Gold av Dolores Hitchens. Jag har alltså läst Mischief.

Handlingen i denna spänningsroman tilldrar sig huvudsakligen på ett hotell på Manhattan i New York. Paret Peter O. Jones och Ruth O. Jones har kommit till New York för att vara med på en tillställning med middag och dans, där Peter O. Jones är hedersgäst och ska hålla tal. De ska alltså snart ge sig iväg i sin fina aftonstass. Med sig till New York har de sin nioåriga dotter Bunny och därför behöver de barnvakt. Mannen som kör hissen har en brorsdotter och han erbjuder sig att fråga henne.

Kärleken mellan föräldrarna och Bunny är fint gestaltad men ganska snart känner jag som läsare att det är något som inte stämmer med den anlitade barnvakten. Här har vi alltså en nioårig flicka som är ensam på ett hotell med en människa som man kanske inte kan lita på. Det är upplagt för en spännande historia där man känner för barnet och undrar hur det ska gå. Och det blir spännande. Eftersom jag inte vill förstöra läsupplevelsen för andra kan jag inte säga så mycket mer om handlingen.

Mischief av CharlotteArmstrong är en skickligt komponerad berättelse, en psykologisk spänningsroman med på sätt och vis otroliga händelser, men ändå trovärdig. Ingenting är förutsägbart. Den innehåller flera olika människor med varierad bakgrund och status i samhället och synvinkeln växlar mellan dessa människor. Berättelsen innehåller också en moralisk fråga om i hur stor utsträckning man bör ta ansvar för och bry sig om hur det går för andra människor.

Mischief av Charlotte Armstrong ur antologin Women Crime Writers, Literary Classics of the United States 2015.

Mischief finns som E-bok i nätbokhandeln. Den finns också översatt till svenska med titeln Vad händer på rum 807, ICA-förlaget 1951. Översättning: Karl-Rune Östlund.

Mischief kom först ut 1950.

Tisdagstrion – Mamma, pappa barn

~ Mösstanten ~ 33 kommentarer

Det här temat var inte så svårt. Mammor och pappor och barn förekommer i många böcker. De här tre har jag valt och titlarna är länkar till mina inlägg..

Jag hade så mycket av Trude Marstein. Där finns alla tre komponenterna, en mamma, en pappa och ett barn. Det är mammans liv berättelsen handlar om, men i en stor del av den finns också hennes man och barn. Eftersom berättelsen spänner över en lång tidsperiod finns också hennes förhållande till sina egna föräldrar med. Mamma, pappa och barn i två generationer, alltså.

I Åke och hans värld av Bertil Malmberg är barnet huvudperson. Boken handlar om förskolepojken Åke som växer upp i en liten norrländsk stad i slutet av 1800-talet. Men han har en pappa och en mamma som finns i bakgrunden och det är hos dem som tryggheten finns.

Arv och miljö av Vigdis Hjort handlar också om mamma, pappa och barn, men absolut inte som någon idyll. Tvärtom. Det är en förskräcklig historia om övergrepp och splittring mellan syskon.

Temana till Tisdagstrion får vi av Ugglan & Boken. Om du klickar in dig dit kan du hitta fler boktips på dagens tema.

Hyllvärmare 2022

~ Mösstanten ~ 3 kommentarer

Några projekt måste det bli även i år och det som jag först tar upp här är mitt hyllvärmarprojekt. Här ser ni alltså hyllvärmarna som jag tänker läsa i år, tolv stycken.

Ripley under water av Patricia Highsmith
Vägarna till Afrika av Per Wästberg
Tigrar i rött väder av Liza Klaussmann
Under tungan av Yvonne Vera (har jag faktiskt redan läst)
Pesten av Albert Camus
The Rector’s Wife av Joanna Trollope
Easter Parade av Richard Yates
Och på åttonde dagen av Ellery Queen
Fursten av Niccolò Machiavelli
Spårvagn på Vintergatan av Niklas Rådström
På Chesil Beach av Ian McEwan
Änkans bok av Joyce Carol Oates

Nu är det så att det blir lite mer är tolv hyllvärmare som ska läsas i år. Ulysses från förra årets hyllvärmarhög är inte utläst än. Men det ska nog gå. Det känns bra att det finns många böcker av olika slag som väntar.