Fri – En uppväxt vid historiens slut av Lea Ypi

Lea Ypi växte upp i Albanien medan landet fortfarande var kommunistiskt. Hon hade en bra uppväxt på många sätt och slapp uppleva mycket av diktaturens förtryck. Fri är en levande skildring av den växande flickans liv och hur hennes föräldrar gör vad de kan för att skydda henne. Mammans släkt var rik och ägde skepp och fabriker före omvälvningen efter andra världskriget. Om det som hände förr och om släktingar som hade fängslats talade man inte. Ett barn förstår ju inte att det finns vissa saker man inte ska nämna så därför höll föräldrarna Lea ovetande om en hel del. Många samtal i familjen upphörde när flickan kom in i rummet.

Ändå röjde flickan ibland fakta som inte borde avslöjas, till exempel att familjen inte hade något porträtt av ledaren Enver Hoxha i vardagsrummet. Lea Ypi berättar med stort allvar men också med humor om familjens liv, om föräldrarnas fel och brister och om livet i ett land som var avskiljt från resten av Europa och som bröt med Sovjetunionen och senare med Kina. Det kom turister till landet från väst, annorlunda människor som drack cola cola, och en sådan burk som man kunde hitta slängd någonstans var ett värdefullt föremål som kunde få en hedersplats på en broderad duk ovanpå familjens tv. För varor måste man köa och detta kunde bli långvarigt. Där kunde man få nya bekantskaper. För att klara vardagslivet kunde man märka ut sin plats i kön med en sten när man var tvungen att gå därifrån en stund. Det var allmänt vedertaget.

Överhuvudtaget var livet tvådelat. Man kunde inte alltid tala sanning och det gällde att manövrera klokt och hänga med i utvecklingen. Det man kunde tala fritt om måste man kanske förtiga framöver. Normerna för hur man skulle leva och hur man fick klä sig och klippa håret var snäva.

Så kom förändringen. Regimen föll och folket fick plötsligt frihet. Det blev en kaotisk tid med stora svårigheter. Många, många blev arbetslösa. Inbördeskrig bröt ut. Då hägrade Europa, men massor av fattiga albaner var inte välkomna. Och är man fattig är friheten begränsad. Albanien var ett mycket fattigt land och jag tänker att fast omställningen för människorna i exempelvis Östtyskland var svår var det ännu värre för albanerna.

Lea Ypi är professor i politisk teori vid London School of Economics. Hon har stor överblick och hennes memoarbok tar inte bara upp flickans upplevelser utan också storpolitik och ekonomi, de krafter som ledde till att det blev som det blev. Därför är Fri inte bara en fin och rörande berättelse om en familj och en flickas uppväxt utan också en överblick över skeenden som i varje fall jag inte kände så mycket till. Jag hade till exempel ingen aning om att det blev inbördeskrig i Albanien efter kommunismens fall. Någon gång måste jag ha hört det. Men kanske glömt.

Fri – En uppväxt vid historiens slut av Lea Ypi, Bonniers 2022. Översättning: Amanda Svensson.

Tisdagstrion – Böcker med någon av de sju dödssynderna i handling, titel eller på omslaget

De sju dödssynderna är högmod, girighet, vällust, avund, frosseri, vrede och lättja. Det var inte alldeles lätt att fundera ut böcker som jag kunde knyta till dödssynderna, men detta blev resultatet:

Vrede
Haggan av Aase Berg är en av de argaste böcker jag har läst. Haggan har ett stort mått av vrede och det tycker jag inte är fel, bara hon inte fastnar i den. Vrede kan vara befogad. Den kan också utmynna i mycket elände och att människor blir skadade på olika sätt.

Girighet
Fagin i Oliver Twist av Charles Dickens är en mycket girig människa. Han är ledare för en samling gatpojkar som han utnyttjar som ficktjuvar. Och inte får pojkarna mycket av alla pengarna de plockar in. De tar Fagin. Girighet kan jag inte se något positivt i. Det är inte samma sak som att se om sin ekonomi.

Vällust
Det är något som jag i allmänhet inte tycker är det minsta fel bara den kommer till uttryck mellan vuxna människor som respekterar varandra. Så precis som med vrede tycker jag att man bör se nyanserat på fenomenet. I Lady Chatterleys älskare av D. H. Lawrence kan jag inte se något syndigt i vällusten. Den leder dock ofta till komplikationer.

De sju dödssynderna är bara ett av alla spännande teman vi får till tisdagstrion från Ugglan & Boken. Gå gärna dit så får du fler exempel på böcker som kan kopplas till dödssynderna.

Köpt på bokrean

Tre böcker som kan vara bra att ha. Om vi hade haft mer plats i bokhyllorna hade jag nog köpt ett par till.

Romaner av Karin Boye, Modernista 2022.
Boken innehåller de fyra romanerna Astarte, Merit vaknar, Kris och För lite.

Noveller av Sylvia Plath, Modernista 2022. Översättning: Margareta Tegnemark.
I Boken finns arton noveller och ett förord av Björn Kohlström.
Novellsamlingen publicerades 1977 på originalspråket med titel Johnny Panic and the Bible of Dreams på förlaget Faber & Faber.

Samlade dikter av Edith Södergran, Modernista 2021.

Kvinna sedd bakifrån av Jesper Wung-Sung

Den danske målaren Vilhelm Hammershøi kände jag mycket lite till innan jag läste den här boken. Så småningom under läsningen insåg jag att jag hade sett en målning av konstnären, den som heter Fem porträtt och som hänger på Thielska galleriet. Den köptes under Vilhelm Hammershøis levnad, men tidvis har hans konst kommit i skymundan eftersom han inte följde med i konsttrenderna. Han målade enträget på sitt eget vis. Men på senare år har verk av honom sålts för stora summor på auktion.

Kvinna sedd bakifrån handlar om Ida (1869-1949) och Vilhelm Hammershøi (1864-1916). Romanen är berättad från Idas synpunkt. Hon kom från Stubbekøbing på Falster, en liten stad i landsorten där hennes far var köpman och hennes flicknamn var Ilsted. Hon träffade Vilhelm Hammershøi genom sin bror som var konstnär. Vilhelm kom från Köpenhamn från en familj med pengar och många undrade varför han ville gifta sig med just Ida, en kvinna utan större bildning som kom från ganska små förhållanden och som inte visste något om konst.

Men de blev man och hustru och hon levde med Vilhelm fram till hans död. Vilhelm var inte riktigt som andra. Han höll sig för sig själv och han var helt uppslukad av sitt arbete. Romanen handlar mest om hans målande utifrån Idas synpunkt. Det är Vilhelms personlighet och hans konstnärsskap som styr bådas liv. På något sätt passar de ihop och Ida fogar sig mestadels i ett hem med mycket få möbler och föremål i en tid när de borgerliga hemmen var överlastade med möbler, textilier, prydnadsföremål och krukväxter. Hon stod modell för många av hans målningar. Och han målade och målade och var inte särskilt bra på att prata med viktiga personer inom konstvärlden som skulle kunna hjälpa honom framåt. Många människor förstod sig inte på hans konst. Han var länge mer berömd i utlandet än i Danmark.

Men Kvinna sedd bakifrån är ändå ingen klagoskrift ur kvinnlig synvinkel. Den är en berättelse om ett udda par som älskade varandra, en fin, lågmäld berättelse om konst och kärlek. Visst känner jag med Ida när jag läser och undrar hur mycket hon ska anpassa sig och hur detta kan fortgå år efter år. Men det finns också förklaringar till att det blev som det blev. Författaren har skapat en känslig text vars ton stämmer väl med Vilhelm Hammershøis konst. Det är nästan som om man som läsare befinner sig i den. Men ibland bryts lugnet. Ida har temperament och det händer att det jäser över. Så genom att läsa kvinna sedd bakifrån får man en psykologisk, känslosam men samtidigt mestadels lugn och lite sorglig upplevelse, och även lite kunskap om Vilhelm Hammershøis konst. Inte kan man låta bli att söka på nätet efter hans bilder när man läser romanen?

Samtidigt berättas ju allt utifrån Ida. Hon blir för mig den dominerande gestalten i berättelsen. Läs den gärna, det är en mycket fin roman.

Kvinna sedd bakifrån av Jesper Wung-Sung, Wahlström & Widstrand 2022. Översättning: Ninni Holmqvist.

Hett i hyllan #193 – En av oss sover

Så gräsligt länge den här boken har stått på min bokvagn och väntat! Och den ska ju vara bra, har jag hört. Den handlar om kärlek och ska vara mycket fint skriven.

På baksidan läser jag detta:

Att gå över åkern i dag, när snön knarrar, att gå där en sommar. Att det är dina ögon som ser mina fotsulor. Att landskapet egentligen är du. Att du ligger i en säng i Köpenhamn, att det är kväll, och att du lyfter hennes hand från din bröstkorg när hon har somnat. Eller bara tanken på det. Eller tanken på henne, som går genom samma gräs. Eller att vända sig om och se att det inte har funnits någon där. Jag vänder mig om och tittar bakåt. Mellan skogen och mig ligger snötungan och skvallrar om mina steg som skvallrar om något annat. Vad kan jag inte riktigt få grepp om. Dig, dig skulle det kunna vara.

En av oss sover är kanske inte helt lätt att läsa, men antagligen värd besväret. Jag tror att den är sorglig.

Josefine Klougart (1985-) är en dansk författare som skriver poesi och prosa på ett poetiskt, lyriskt sätt. Tre av hennes romaner är översatta till svenska. Det finns också en översatt novell, utgiven av Novellix.

En av oss sover av Josefine Klougart, Bonniers 2014. Översättning: Johanne Lykke Holm.

Hett i hyllan drivs av Bokföring enligt Monika.

Huset i Paris av Elizabeth Bowen

En flicka kommer resande till Paris med tidigt morgontåg från England. Hon ska vidare till sin mormor i södra Frankrike, men tåget dit går först på kvällen så hon ska tillbringa dagen hos bekanta till mormodern. I huset där de bor finns en yngre pojke, visar det sig. Han är där för att han ska träffa sin mor som han inte har sett sedan han var spädbarn. Hon ska hämta honom senare under dagen.

Så här långt kan man nästan tro att Huset i Paris är en ganska trevlig historia om en flickas upplevelser och hennes syn på de vuxnas liv och beteende. Men morgonen är grå och dyster och det förebådar en mycket mörkare berättelse. Tiden är 1930-tal och tidigare, och människorna i romanen tillhör medelklassen, både medelklass som har det lite knapert och mer välbeställd sådan där en ung nyförlovad kvinna försörjs av sina föräldrar medan hon väntar på att bli gift. Där finns konventioner och normer för hur man ska vara. Mycket förtigs och flickan som kommer till Paris ska veta så lite som möjligt om varför pojken är där. Men efterhand avslöjas mer och mer och när vi kommer till romanens andra avdelning går författaren bakåt i tiden och vi får uppleva vad som har lett fram till situationen i bokens nutid.

Huset i Paris innehåller kärlek och åtrå och starka känslor och stor tragik i en miljö där man helst inte ska tappa ansiktet. Författaren visar oss ett utsnitt av mänskligt liv. Alla människorna i boken har fel och brister. Hos dem finns stora känslor och smärta, medkänsla, snikenhet, rädsla, ja det mesta vi känner igen i vårt eget liv. Författaren håller sig förhållandevis neutral. Hon tar inte riktigt parti för någon i berättelsen, men som läsare tar jag parti för barnen. Det gör kanske författaren också, men inte så uppenbart tydligt. Barn växer upp och ska mer och mer förhålla sig till de vuxnas konventioner. De blir offer för de vuxnas ibland mindre kloka handlingar, och framför allt för vad tidens moral tillåter. Flickan har hamnat som utanförstående i ett stort drama. Pojken har uppfostrats av andra människor, långt borta från sin mor. Huset i Paris är en intressant berättelse av en författare som skildrar människorna psykologiskt, både det lugna, vardagliga livet och det dramatiska och sorgliga, men utan sentimentalitet.

Huset i Paris av Elizabeth Bowen, Norstedts 1958. Översättning: Cilla Johnson.

Tisdagstrion – Lila

Vi har två lila böcker i bokhyllan och den ena är The Woman in Black av Susan Hill. Det är en spökhistoria som hade fått många lovord när jag läste den. Jag blev faktiskt lite besviken, men visst är den värd att läsas.

Lila av Marilynne Robinson grep mig djupt när jag läste den. Romanen handlar om en flicka som kidnappas av en kvinna och som växer upp på vägarna med henne. Som vuxen kommer hon till småstaden Gilead och träffar där en äldre änkeman som är präst och kärlek uppstår. Det är en mycket fin berättelse. Marilynne Robinson har skrivit fyra böcker som utspelas i Gilead. De är Gilead, Hemma, Lila och Jack som kom förra året. Jag har alltså läst den första och den tredje. Både Gilead och Lila är mycket bra romaner. Jag måste se till att jag läser också de andra två. Allt som allt är hittills sex böcker av Marilynne Robinson översatta till svenska och ja, jag vill läsa allihop.

Den andra lila boken jag hittade i bokhyllan var Madonnan vid Nilen av Scholastique Mukasonga, En mycket läsvärd berättelse från Rwanda om motsättningarna mellan de två folkgrupperna tutsier och hutuer. Madonnan vid Nilen utspelas på en flickskola belägen i bergen på 1970-talet, alltså många år före folkmordet 1994. Scholastique Mukasonga skriver på franska. Förutom Madonnan vid Nilen finns Barfotakvinnan på svenska. Den handlar om hennes mor som dog under folkmordet i Rwanda.

Vill du ha fler boktips på lila böcker eller med lila i titeln kan du gå till Ugglan och Boken.

.

De tysta satelliterna – novell av Clemens Meyer

Berättaren driver ett gatukök i ett höghusområde. I början Av novellen är det som om han blir intervjuad, men sedan tar hans berättande över. Han bor i ett av höghusen nära gatuköket och där brukar boende gå ut i trapphuset och röka. Det gör berättaren och en ung kvinna som bor med sin man på samma våningsplan. Hon har konverterat till islam, mannens religion. Men på kvällarna går hennes man ut för att umgås med sina vänner och då kommer hon ut i trappuppgången och röker.

Hon rökte och drog upp sin huvudduk lite så att ett par hårstrån föll ner i pannan på henne. Hon slöt ögonen, andades ut röken och höll huvudet i vinden, lutade huvudet bakåt och vinden fick hennes hårstrån att röra på sig. Vi stod vid det öppna fönstret medan det långsamt blev natt, men det var fortfarande ljust, himlen blev rosa och röd, och sedan kändes det som om det skulle bli ljusare igen, precis innan mörkret föll, ljusrosa, ljusrött, och vi förundrades över hur länge dagsljuset stannade kvar de här nätterna.

De tysta satelliterna är en vacker, melankolisk och prosaisk novell mitt i vardagen i ett höghusområde någonstans i östra Tyskland.

De tysta satelliterna – novell av Clemens Meyer ur samlingen med samma titel, Ellerströms 2022. Översättning: Ebba Högström. Förord: Måns Wadensjö.

Clemens Meyer (1977-) är en tysk författare. Han är flerfaldigt prisbelönt och har skrivit romaner, noveller och även dramatik. Innan han slog igenom som författare arbetade han inom diverse områden, bland annat var han byggnadsarbetare. Tre av hans böcker är översatta till svenska: Våld – en dagbok, Natten och ljusen och De tysta satelliterna..

Snöstorm av Augustin Erba

Snöstorm handlar om Tomas vars pappa lämnar familjen och vars mamma så småningom blir mentalsjuk. När han har slutat gymnasiet börjar han läsa teknisk fysik på Kungliga tekniska högskolan (KTH). Det är Tomas som berättar i romanen, om sina svårigheter att lita på människor och att knyta an och om livet som student på KTH. Han finns i berättelsen som barn och mycket ung student och även som vuxen man flera år senare.

På KTH är det grabbigt och misogynt så det förslår med nolleperiod och grabbiga supiga fester. Det finns bara två tjejer som läser teknisk fysik. En av dem är Livl och Tomas blir förälskad i henne. Tomas är en mycket sårbar person med dålig självkänsla som nog inte har utvecklats fullt ut eftersom han inte har haft det rätta stödet och några vettiga vuxna förebilder, men Livl och han blir vänner och i varje fall för Tomas blir det mer än så.

Snöstorm är skriven med känslighet, med människokärlek och humor. Trots att det är en ganska sorglig roman är den också rolig. Den har driv och det blir en fin upplevelse att läsa hur det går för Tomas. Miljön på KTH och snacket mellan grabbarna är konkret och målande och drastiskt och stundom lite absurt. Författaren har själv varit där så han känner miljön.

Augustin Erba har gestaltat en vanlig ovanlig människa i Tomas. Som läsare kan jag både känna igen mig och förfasa mig över vad många barn och unga får utstå i livet. Det både händer mycket och finns ett lugn och en klokhet i den här berättelsen. Och det finns ett hopp. Rekommenderas.

Snöstorm av Augustin Erba, Bonniers 2019.

Hett i hyllan #192 – En historia om läsnng

Alberto Manguel (1948-) kommer från Argentina. Han har skrivit romaner, essäer och facklitteratur och är också redaktör för en rad antologier. Jag hade faktiskt aldrig hört talas om honom förrän jag hittade den här boken i hyllan, det lär vara min man som har skaffat hit den, och fast boken lockar mig har jag aldrig läst den.

Boken heter alltså En historia om läsning och på omslagets baksida läser jag följande:

Från lertavla till hypertext – Alberto Manguel tar oss med på en resa genom läsandets märkliga och lidelsefyllda historia som sträcker sig över 6 000 år. Det blir en färd med många stopp, omvägar och avstickare.

En historia om läsning är en lärd och lysten bok som man läser som en äventyrsroman. På ett högst personligt sätt berättar Manguel om bibliotek och bokskatter, om tillåten och förbjuden läsning, om boktjuvar och bokbrännare och om egendomliga läsmaskiner.

När jag bläddrar i boken ser jag att den inte är skriven som en kronologisk genomgång av läsandets historia utan snarare med en rad essäliknande kapitel med rubriker som Högläsning, Minnets bok, Att läsa framtiden, Översättaren som läsare och Boknarren. En historia om läsning lockar mig sannerligen inte mindre nu när jag har tittat närmare på den. Inte nog med att innehållet verkar intressant, den har också ett vackert och omslag och innehåller många illustrationer.

En historia om läsning av Alberto Manguel, Ordfront 1999. Översättning: Margareta Eklöf.

Hett i hyllan drivs av Bokföring enligt Monika.