Kategori: Böcker

Tisdagstrion – Norden runt

~ Mösstanten ~ 24 kommentarer

Våra nordiska grannländer är kanske de andra länder, förutom Storbritannien och USA, som vi svenskar läser mest böcker från. Eller är det så? Jag vet inte säkert. Men en sak vet jag – att det finns en uppsjö av spännande och intressanta nordiska böcker. Och väldigt många av dem har jag inte läst.

Först har jag valt en av alla dem som jag inte har läst men som jag gärna vill läsa och det är Arv och Miljö av Vigdis Hjort. Den ska vara en uppgörelse med en högborgerlig familj som är fin på utsidan men raka motsatsen inuti och den ska handla om incest, om vreden på grund av den och om förnekelsen i familjen. Så nu är Arv och miljö med i min tisdagstrio för att påminna mig om att jag ska läsa den.

Ditte människobarn av Martin Andersen Nexö läste jag när jag växte upp och den gjorde stort intryck. Den handlar om Ditte som är ett oönskat barn i den fattigaste underklassen och hur hennes godhet och hjälpsamhet utnyttjas. En bok som grep mig mycket på sin tid. Den kom ut på danska 1917-1921 och finns utgiven på svenska. Men jag tror att man endast kan köpa den antikvariskt översatt till svenska, eller låna den på biblioteket.

Brudar i svart av Sirpa Kähkönen, som kom ut på svenska förra året, har jag nyligen läst och skrivit om här på bloggen.

Om du tittar in hos Ugglan & Boken kan du hitta massor av nordiska böcker av olika slag.

Abibliofobi

~ Mösstanten ~ 7 kommentarer

Det börjar glesna i min bokvagn och jag börjar känna av en åkomma som jag aldrig har lidit av tidigare: abibliofobi. Det är alltså rädslan över att inte ha några böcker att läsa. Förut – vilket egentligen betyder före corona – tänkte jag: Äsch, vad är det där för dumheter. När det finns bibliotek och bokhandlar och jättebilliga second hand-böcker och nätbokhandlar, hur kan man då känna att man måste hamstra mängder med böcker?

Jag vet inte om det ligger i släkten, fast i så fall bakvänt. När min dotter växte upp och vi skulle resa bort kunde man tro att hennes väska var packad med telegsten. En gång lossnade handtaget för att väskan var så tungt packad med böcker. Kanske har jag ärvt åkomman från henne? Nej, jag skyller på viruset. Jag tror att det har blivit en ögonöppnare för de flesta av oss. Vi lever inte så tryggt som vi trodde och vi vet inte vad framtiden för med sig. Min man läser en bok med titeln Deadliest Enemy – Our War against killer Germs. Själv låter jag gärna bli sådana böcker, men jag kan ju inte undgå att få reda på vad den handlar om.

På grund av försiktighet har jag undvikit biblioteket tills alldeles nyligen. Men när min beställning (som jag gjorde för länge sedan) av nyutgåvan av Márquez Hundra år av ensamhet plötsligt droppade in i mailen gick jag dit. Iförd plasthandskar och ivrigt spanande inåt lokalen för att se om där var för mycket folk smög jag mig in, hämtade boken på hyllan och lånade den i låneapparaten. Jag tror att det gick bra.

Men dåså, kan man ju tänka. Risken i att beställa lite böcker framöver och gå och hämta dem på beställningshyllan på biblioteket den är nog inte så stor. Och ändå gnager det i mig. Mitt olästa bokbestånd krymper! Det hjälper inte att jag inte bara har böckerna på bokvagnen att läsa. Det vimlar av hyllvärmare i våra bokhyllor. Tänk bara på alla böcker jag visar i Hett i hyllan på torsdagar.

Nej, jag känner att jag måste fylla på, så nyligen beställde jag två böcker på nätet som jag hoppas blir ett så pass litet och nätt paket att jag inte behöver gå till ombudet och hämta det.

Säg nu inte: Nämen det finns ju E-böcker. Dem kan du hämta hem utan att ens lyfta på rumpan. I så fall ska ni veta att jag stirrar så mycket på skärmen ändå om dagarna så litteraturen vill jag ha som pappersböcker.

Hett i hyllan #55 – Döden spelar falskt

~ Mösstanten ~ 13 kommentarer

När James Bondfilmerna kom en gång i tiden tyckte jag att de var spännande att se, men efterhand tröttnade jag och nu tycker jag att de är tråkiga. Möjligen kan jag titta lite på någon av de tidigare för att kunna utbrista: ”Men så idiotiskt! Vilken kvinnosyn! Och så vidare. Någon bok av Ian Fleming, skaparen av James Bondfiguren, har jag aldrig läst.

På Wikipedia läser jag att Ian Fleming (1908-1964) själv hade varit spion under andra världskriget. Han kom från överklassbakgrund och var först emot att Sean Connery skulle spela Bond i filmerna eftersom han kom från ett fattigt arbetarhem i Skottland och dessutom inte hade gått på Eton. Trots detta, eller kanske tack vare detta, blev Sean Connerys James Bondgestalt ikonisk som vi alla vet.

Kommer jag att läsa den här boken? Det skulle visserligen vara intressant att göra det för att få veta hur Ian Fleming skrev, men jag tror knappast att det blir av. Visserligen börjar den lite spännande med en skorpion och en skalbagge, men det finns så mycket annan spänningslitteratur som jag hellre läser.

På baksidan finns denna text:

Hans viljestyrka var borta. Han ville bara sova. Eller till och med dö. Vad som helst som kunde minska smärtorna som rasade inne i honom och över hela hans kropp, som stack och sved och dunkade och malde i honom – som kunde döda minnet av fyra kängor som sparkade honom och minnet av grymtningarna från de två svarthuvade gestalterna.

Döden spelar falskt av Ian Fleming, Bonnierförlagen 2001. Översättning: Torsten Blomkvist.

Hett i hyllan drivs av Bokföring enligt Monika.

Tisdagstrion – Bäst hittills i år

~ Mösstanten ~ 30 kommentarer

Det här var inte svårt. Hur lätt som helst att välja ut de tre bästa som jag har läst i år. Jag brukar inte slösa med femmor, men de här tre böckerna har fått full pott.

Min kamp (1) av Karl Ove Knausgård som jag precis nyligen läste.

Människornas jord av Pramodeya Ananta Toer.

Och Klubben av Matilda Gustavsson.

Eftersom jag har skrivit om alla tre har jag länkat till mina inlägg.

Om du tittar in hos Ugglan& Boken så får du veta vilka böcker andra bokbloggare tyckte var bäst hittills i år.

Hett i hyllan #54 – Drufklasar och fikonkvistar

~ Mösstanten ~ 8 kommentarer

Så kommer ännu en bok från mitt föräldrahem med i Hett i hyllan och det är Drufklasar och fikonkvistar plockade ur Strix’ lustgård. Det är en bok som innehåller alltifrån korta vitsar till lite längre roliga historier och den är rikt illustrerad.

Strix var en skämttidskrift som utgavs av Albert Engström. Det första numret kom 1897 och 1924 slogs den ihop med tidskriften Söndagsnisse. Albert Engström (1869-1940) var konstnär och professor på konstakademien. Han var tecknare och målare och också författare och var ledamot i Svenska Akademien där han valdes in 1922. De flesta av oss känner väl till honom som humorist.

Anders Forsberg (1871-1914) var teckningslärare och tecknare.

E. D. Bergman (1869-1932) var tidningsman och författare och skrev under pseudonymen Dan.

Drufklasar och fikonkvistar är en bok som är roligt att ha även om jag inte har läst i den hittills. Kanske kan den vara något att ta till när jag behöver muntras upp? Kanske kommer jag att tycka att en del av skämten är nattståndna? Men i så fall kan jag ju få energi genom att reta mig lite på dem. Nog kommer jag att bläddra i den framöver. Och teckningarna går inte av för hackor.

Drufklasar och Fikonkvistar plockade ur Strix’ lustgård af Albert Engström, Anders Forsberg och E. D. Bergman, E. Lundquists bokförlag 1907.

Hett i hyllan drivs av Bokföring enligt Monika.

Tisdagstrion – Rymden och stjärnorna

~ Mösstanten ~ 27 kommentarer

Det här är inte så lätt, tänkte jag när jag såg ämnet för dagens Tisdagstrio hos Ugglan & Boken, i alla fall inte om jag ska komma med aktuella böcker. Lösningen blev tre rymdklassiker och den första har jag inte ens läst, nämligen Den lille prinsen av Antoine Marie Jean-Baptiste Roger de Saint-Exupéry. Han levde mellan 1900 och 1944 och han var pilot. Den lille prinsen handlar om en pilot som har tvingats nödlanda i öknen och medan han lagar sitt flygplan dyker den lille prinsen från planeten B612 upp. Kanske har ni läst den här boken allihop. Jag skulle ha kunnat ha med den när vi hade temat ”Alla har läst den men inte jag”. Men nu ger jag alltså mig själv en kraftig påminnelse om att jag måste läsa den här boken.

Den andra boken är År 2001 – en rymdoddyssé av Arthur C. Clarke. Jag tyckte att den var riktigt bra när jag läste den för länge sedan, spännande och fascinerande. Den finns också som film, regisserad av Stanley Kubrick. Både boken och filmen kom 1968. Manuset och romanen skrevs parallellt men boken kom ut efter filmen. Idag när vi pratar mycket om artificiell intelligens tycker jag fortfarande att historien om datorn HAL i rymdskeppet är intressant.

Sist har vi här romanen Solaris, publicerad 1961 och skriven av den polske författaren Stanislaw Lem. Det finns flera filmatiseringar av Solaris men de har jag inte sett. I romanen befinner sig forskare på en rymdstation i bana runt en planet som är täckt av ett hav. Det här havet tycks ha medvetande och kunna styra planeten och människorna i rymdstationen får egendomliga syner och bilder från sitt förflutna. Vad intelligens är och hur en eventuell utomjordisk intelligens skulle vara beskaffad har vi människor länge funderat över. Vi vill gärna tro att den skulle ha människoliknande form, men så behöver det ju inte alls vara.

Månadens språk är Nederländska

~ Mösstanten ~ 6 kommentarer

Det är som så ofta med månadens språk. Jag har inte läst mycket litteratur från Nederländerna. Den bok jag har är bekant med är naturligtvis Anne Franks dagbok och det blev jag redan när jag gick i skolan. Om du inte har läst den så gör det. Det är en av de böcker som jag blev förvånad över, att den var så spännande och lätt att läsa. Men det viktigaste med Anne Franks dagbok är naturligtvis att den handlar om ett starkt människoöde, en dagbok av en flicka som dödades i förintelsen under andra världskriget. Numera finns en utvidgad utgåva med text som inte publicerades i den jag läste en gång i tiden. Den har jag tyvärr inte skaffat, men skulle jag läsa Anne Franks dagbok nu så skulle det bli den versionen.

En annan författare från Nederländerna som jag har läst en bok av är Jan Wolkers. Han räknas som en av de fyra stora författarna i Nederländerna efter kriget och levde mellan 1925 och 2007 och han var även bildkonstnär. Boken som jag har läst heter Odödlighetens persika. Den handlar om en riktigt sur gubbe. Jag har skrivit om den på bloggen och jag rekommenderar den.

I min läslista har jag en bok av Gerbrand Bakker, Omvägen. Den vill jag gärna läsa och det är tack vare andra bokbloggare som den har hamnat i min lista. Jag hoppas kunna läsa den framöver. Gerbrand Bakker är född 1962 och har vunnit priser för sina böcker.

När jag läste om Jan Wolkers på Wikipedia såg jag att de andra tre stora författarna var män (kanske ganska väntat) men jag ville hitta ytterligare en kvinnlig författare från Nederländerna och då fastnade jag för Anna Enquist. Namnet är en pseudonym för Christa Widlund-Broer och hennes berättelser ska innehålla mycket av psykologi och musik. Av Anna Enquist finns en hel rad böcker översatta till svenska på biblioteket och henne vill jag också läsa något av framöver.

Månadens språk drivs i år av Scyllas hylla. Hon har många intressanta tips på Nederländska böcker. Dem hittar du här.

Hett i hyllan #53 – Cigaretten efteråt

~ Mösstanten ~ 3 kommentarer

Horace Engdahl känner vi nog alla till, akademiledamoten som var Svenska Akademiens ständige sekreterare i tio år och som var en av Sara Danius motståndare i akademien när det handlade om att ta itu med skandalen omkring Forum och Jean-Claude Arnault. Om detta kan du läsa i min text om Klubben, Matilda Gustavssons bok om meetoo, Forum och Arnault.

Och i vår bokhylla finns alltså denna bok av Horace Engdahl, som jag inte har läst. Den innehåller mycket korta stycken någonstans mellan essän och aforismen, mellan ögonblickets infall och den utmejslade iakttagelsen enligt baksidestexten.

Författaren ger ord åt sin förundran inför tidsandan och människors beteenden, även sina egna. Han låter sig upplivas av litteraturen, konsten, ja, till och med av kritiken läser jag vidare.

Han kallar sina texter ”mikrobetraktelser”. Vill jag läsa dem? Jag vill i varje fall testa.

Cigaretten efteråt av Horace Engdahl, Bonniers 2011.

Hett i hyllan drivs av Bokföring enligt Monika.

Tisdagstrion – Eld

~ Mösstanten ~ 23 kommentarer

Det finns säkert en uppsjö böcker med eld i titeln eller som handlar om bränder, men jag fick fundera ett slag eftersom jag ville ha böcker som jag har läst och då blev det till slut dessa tre.

Tjärdalen av Sara Lidman. Man bränner trä till tjära och hur det går till kan man läsa på Wikipedia. I Sara Lidmans bok bränner en man en tjärdal i en by i Västerbotten och han har förstås räknat med att tjäna pengar på tjäran. Men ett illdåd kommer i vägen och stora konflikter uppstår. Jag läste den i mycket yngre år och kommer inte ihåg så mycket av den, men det jag minns väldigt starkt är att jag blev förvånad över att berättelsen var så spännande och att jag tyckte att den var så bra. Den är Sara Lidmans debutbok från 1953.

Eld i håg av Stig Trenter. Det är en deckare med Trenters hjälte Harry Friberg där det förekommer mordbrand. Det är mycket länge sedan jag läste den. Boken utgavs första gången 1949 men jag ser att den fortfarande kan köpas i nätbokhandeln.

Den tredje boken får man låna på bibliotek eller leta efter antikvariskt. Det är Låt tistlarna brinna av Yasar Kemal. Han levde mellan 1923 och 2015 och hade kurdiskt påbrå. Låt tistlarna brinna är hans debutroman och handlar om pojken Memed som revolterar mot förtrycket i sin turkiska hemby. Jag läste den på 1970-talet och då tyckte jag att den var bra. Den finns även som lättläst klassiker.

Det var mina tre böcker på eldtemat. Om du tittar in hos Ugglan & Boken kan du hitta fler.

Hett i hyllan #52 – Crime Wave

~ Mösstanten ~ 8 kommentarer

James Ellroy är en författare som jag aldrig bekantat mig med. (Kanske har jag sett någon film på TV?) Men i alla fall verkar han intressant när jag läser om honom på Wikipedia. Han föddes 1948, hans mor mördades när han var barn och han har en förhistoria av missbruk och småbrottslighet innan han blev författare. Han skriver med en väldigt karakteristisk telegramstil, enligt Wikipedia. Kanske är Los Angeles-kvartetten hans mest kända böcker: Den svarta Dahlian, Den stora tomheten, L.A. konfidentiellt och Vit Jazz. Den svarta dahlian och L.A. konfidentiellt är filmatiserade.

Den här boken innehåller reportagetexter som har varit publicerade i tidskriften GQ och två nyskrivna novellas, så jag blev också tvungen att kolla upp vad novella är. Det ska vara ett stycke text som är längre än en novell men kortare än en roman. Den ska innehålla färre konflikter än en roman, men fler än en novell. Som exempel på novellas räknar Wikipedia upp bland annat Camus Pesten, Hemmingways Den gamle och havet och George Orwells Djurfarmen. Hm. Jag har alltid tänkt på dem som korta romaner. Men gränsen mellan novell, novella och roman lär vara flytande.

Precis som så många gånger förut när jag har tittat närmare på hyllvärmare blir jag också sugen på att läsa den här boken.

Crime Wave av James Ellroy, Arrow Books 1999

Hett i hyllan drivs av Bokföring enligt Monika