En bok som innehåller två böcker och där den ena börjar framifrån och den andra bakifrån och den ena är upp och ner i förhållande till den andra har en särskild beteckning och den kan jag inte komma ihåg. Jag har försökt googla men inte hittat ordet och det retar mig obeskrivligt. Kan någon biblioteks- och bokkunnig hjälpa mig?

Men det var hyllvärmare det här handlar om och Göran Greiders Liten katekes för de ännu vanmäktiga har jag inte läst. Strindbergs Lilla katekes har jag däremot läst i en annan utgåva, men eftersom jag inte har läst Greiders och inte i den här boken alls betraktar jag den som en hyllvärmare. Det är två korta skrifter det handlar om, Greiders är på 19 sidor och Strindbergs på 51. När jag läser Greiders skrift kommer jag nog också att läsa om Strindbergs. Jag räknar alltså med att läsa den här hyllvärmaren. Att den är läsvärd tvivlar jag inte på.

Egentligen kommer Greider och Strindberg i fel ordning på bilden. Jag får nog betrakta Strindberg som bokens framsida för det är där alla uppgifter från förlaget finns.

Liten katekes för underklassen av August Strindberg och Liten katekes för de ännu vanmäktiga av Göran Greider, Karneval bokförlag 2012.

Hett i hyllan drivs av Bokföring enligt Monika.

Den här boken missade jag när jag var på P i bokhyllan, men nu kommer den, Brottstycken av Leif GW Persson.

Brottstycken innehåller ett urval av Leif GW Perssons debatt- och kulturartiklar och också personporträtt och längre reportage skrivna under åren 1980-1993. Det var alltså ganska länge sedan han skrev dem men jag tror att det kan vara givande att läsa dem även nu.

Texterna är uppdelade enligt olika rubriker: Barndom, uppväxt, medelålder. Om kreativitet. Från maktens korridorer. Mest om brott. Trött, sur och förbannad. Kvinnor, män, människor. Jakten. Skrönor.

Det enda jag har läst av Leif GW Persson hittills är en deckare och fler sådana av honom känner jag inte för att läsa, men väl både den här boken och hans självbiografiska Gustavs grabb som står i biografihyllan och som jag har haft med i Hett i hyllan men ändå inte läst. Hittills.

Brottstycken av Leif GW Persson, Norstedts 1993.

Hett i hyllan drivs av Bokföring enligt Monika.

Varken min man eller jag kan redogöra för varifrån den här boken kommer, men en sak är säker, den har stått oläst länge i hyllan. Detta läser jag på baksidan:

På en resa till Sibirien finner Brambeus, som studerat hieroglyfer för ingen mindre än Champollion, en grotta full av just hieroglyfer – låt vara på en någon ovanlig dialekt – som huggits in av den siste överlevande från en väldig naturkatastrof, som för länge sedan drabbade Sibirien. Sibirien visar sig en gång ha varit ett ljuvligt land fullt av sköna kvinnor, karriärsugna astronomer, palmlundar, elefanter och mammutar …

Berättelserna publicerades ursprungligen 1833 under pseudonymen baron Brambeus, så vitt jag förstår, och det är mycket möjligt att de är alldeles för skojjiga för min smak. Osip Senkovskij (1800-1858) verkar inte bedömas vara en stor författare enligt Wikipedia. Svenska Wikipedia här och engelska här. Och som litteraturkitiker verkar han ha varit en katastrof, men enligt den engelska texten verkar han ha haft en viss betydelse för den ryska litteraturen. En fascinerande man som sysslade med allt möjligt och som var professor i österländska språk.

Kommer jag att läsa den här boken? Det är mycket möjligt, åtminstone en del av den.

Baron Brambeus fantastiska resor av Osip Senkovskij, bokförlaget Murbräckan 1998. Översättning: Kjell Johansson.

Hett i hyllan drivs av Bokföring enligt Monika.

Kanske borde den här boken hellre stå bland konstböckerna? I alla fall har jag inte läst den, men när jag tittar närmare efter innehåller den väldigt fina bilder av Philip von Schantz, fotograferade av Pelle Stackman. Texten finns både på svenska och engelska vilket underlättar för läsaren. En sådan här bok har man naturligtvis glädje av bara genom att bläddra i den och titta på bilderna. Nästan varannan sida i den engelska texten består av en bild. Den här boken vill jag bekanta mig närmare med, den saken är säker.

Författaren till boken, Allan Elenius (1927-2008) var konsthistoriker, professor och målare.

Philip von Schantz (1928-1998) var en svensk målare, grafiker och professor i grafisk konst vid Kungliga Konsthögskolan.

Philip von Schantz – Still Lifes – Stilleben, Skogs 1991.

Hett i hyllan, där vi visar upp våra olästa böcker, drivs av Bokföring enligt Monika.

Dorothy Sayers har jag läst en hel del av men inte denna novellsamling, det är jag ganska säker på. Den innehåller tolv deckarnoveller där Lord Peter Wimsey löser fallen. Samlingen kom först ut 1928. Den här utgåvan kom 1946.

Dorothy Sayers (1893-1957) har skrivit många deckare och deckarnoveller men hon har också verkat som översättare och skrivit poesi, dramatik och essäer. Här är en lista över Dorothy Sayers verk. Och på tal om essäer, jag har nyligen läst Från Holmes till Sherlock av Mattias Boström. Texten om den boken publicerade jag igår. Mattias Boströms bok innehåller inte essäer. Men Dorothy Sayers har skrivit en essäbok om Sherlock Holmes med svensk titel På tal om Sherlock Holmes som kom på Ellerströms 2014. Den finns fortfarande att köpa, ser jag, och naturligtvis finns den också på engelska.

Jag räknar med att den här novellsamlingen innehåller en rad kluriga fall. Vid en hastig titt ser jag att det finns ett löst korsord längst bak som hör till novellen The Fascinating Problem of Uncle Meleager’s Will. Det korsodet vill jag inte titta närmare på innan jag läser berättelsen.

Lord Peter Views the Body av Dorothy Sayers, The Continental Book Company 1948.

Hett i hyllan drivs av Bokföring enligt Monika.

Det här är inte en ny bok, precis. Den kom på originalspråket 1985. Omslaget är slitet så den måste ha blivit läst, men inte av mig. Däremot har jag sett filmen Contact från 1997. Författaren till boken, Carl Sagan (1934-1996), var astronom och astrofysiker. Han har skrivit mycket populärvetenskapligt, men Kontakt är en roman.

Kontakt handlar om mänsklighetens första möte med utomjordiska intelligenser. Handlingen är förlagd till framtiden, alltså 1999 som inte är framtid för oss. Från omslagets baksida:

I december 1999 färdas en internationellt utvald grupp vetenskapsmän till stjärnorna och till ett möte som är det mest ödesmättade i historien. De har lockats till denna färd av ett meddelande som har fångats upp av jordens radioobservatorier; de vågar detta möte i tro att en civilisation som nått så långt som främlingarnas måste vara fredlig…

Frågan är då om det stämmer. Är den utomjordiska civilisationen fredlig?

Frågan är också om jag vill läsa den här boken. Ja, det vill jag nog. Det var länge sedan jag såg filmen och jag minns inte mycket av den. Jag kan gott tänka mig att läsa den här boken. Det skulle vara intressant att få veta hur den är. Har någon av er läst den?

Kontakt – en roman av Carl Sagan, Legenda 1987. Översättning: Jan Leek.

Hett i hyllan drivs av Bokföring enligt Monika.

Det finns många böcker av Niklas Rådström som står och väntar i bokhyllan. Det här är nog den jag kommer att läsa härnäst eftersom den är tredje delen i Rådströms trilogi romaner som har självbiografisk grund. Jag har tidigare läst Månen vet inte och Medan tiden tänker på annat och jag tyckte mycket om dem. De är fristående romaner så man kan mycket väl läsa bara en eller två av dem men jag kommer att läsa alla tre.

Från omslagets baksida:

Spårvagn på Vintergatan berättar om sökandet efter minnena av en död far. En far som bara kunde försvinna – som en julafton då han plötsligt tar tåget till Paris – och som skickar vykort från exotiska platser runt jorden. En far som är oemotståndlig när han väl dyker upp och berättar om alla märkvärdigheter han upplevt…

Spårvagn på Vintergatan är en barndomsskildring med en sällsam lyster och poetisk fantasi. Här skildras ett Stockholm på femtiotalet, där Klarakvarterens konstnärs- och journalistkretsar ses ur det lilla barnets magiskt besvärjande perspektiv.

Spårvagn på Vintergatan av Niklas Rådström, Gedins 1996.

Hett i hyllan där vi visar upp våra olästa böcker både för oss själva och andra drivs av Bokföring enligt Monika.

Nu har vi kommit till Ludvig Rasmusson i bokhyllan och där hittar jag Fyrtiotalisterna som jag inte har läst. Jag har förresten inte läst någon av de tre böckerna av Ludvig Rasmusson som står där, men jag har läst en del kåserier av honom i pressen som har givit mig en viss glädje. Och hans kåserier i Godmorgon världen på radio som jag brukade lyssna på förr om åren tyckte jag också var nöjsamma. De hade en lågmäld, lite torr humor som jag uppskattade.

Den här boken handlar alltså om fyrtiotalisterna, de stora kullarna som föddes på 1940-talet. Det var de som fick uppleva den första tonårskulturen. Samhället förändrades och byggdes ut och en hel del av dem bör ha gjort en klassresa. Den här boken kom redan 1986. Det är ganska länge sedan. Då var fyrtiotalisterna i sin krafts dagar. Nu under pandemin har de tillhört den grupp människor som har isolerat sig mest och kanske för första gången riktigt känt att de tillhör de gamla i samhället. Jag kan tänka att den här boken inte alls känns särskilt aktuell, men den kan vara rolig att läsa ändå. Boken ska vara underhållande efter vad jag läser på omslaget.

Fyrtiotalisterna av Ludvig Rasmusson, Norstedts pocket 1986.

Hett i hyllan drivs av Bokföring enligt Monika.

Under en bilfärd råkar detektiven Ellery Queen på avvägar i Nevadaöknen. Plötsligt befinner han sig i en bördig dal i öknen, ett Shangri-La.

Från omslaget:

Ellery Queens uppdykande betraktas som uppfyllandet av en profetia; han ska leda folket och bringa klarhet i dess framtida öden. Och så blir det också – men hans roll blir detektivens. För första gången i kolonins historia begås nämligen ett brott inom dess hägn – ett mord.

Men det här är inte bara en kriminalroman av enkelt och lättgissat snitt. Här är det också frågan om civilisationskritik av det fränare slaget, och en svidande vidräkning med vad blind auktoritetstro kan ställa till med.

och på åttonde dagen… är kanske ännu mer skrämmande och aktuell idag än för 35 år sedan…

Ellery Queen är egentligen ett författarpar: Manfred B. Lee (1905-1971) och Frederic Dannay (1905-1982). De var kusiner och Ellery Queen är alltså en pseudonym. Tillsammans skrev de två kusinerna omkring femtio pusseldeckare. Jag har läst en del Ellery Queen-böcker i min dag men inte denna så det är roligt att ha den i hyllan för framtida läsning.

Och på åttonde dagen av Ellery Queen, Bonniers 2001. Översättning: Susanne och Nils P. Sundgren.

Och på åttonde dagen kom först ut 1964 med titeln On the Eighth Day.

Hett i hyllan drivs av Bokföring enligt Monika.