Systrar i litteraturen – jag antar att det finns ganska mycket av det, och en bok som har en självklar plats i dagens trio är Björnjägarens döttrar av Anneli Jordahl som kom förra året. Där finns inte mindre än sju systrar. De är döttrar till den avlidne björnjägaren och de försöker klara sig i vildmarken. En burlesk och ganska rolig bok med allvar i botten.

I Vinter av Ali Smith finns två mycket olika systrar. Den ena är en miljö- och anti kärnvapenaktivist och den andra är en ganska kallhamrad affärskvinna. Vinter är en rolig och allvarlig roman där en del som man inte väntar sig händer. Ali Smith har skrivit fyra årstidsböcker för att spegla Storbritannien under och efter Brexit och Vinter är den som jag tyckte bäst om av dem.

I En kort berättelse om traktorer på ukrainska av Marina Lewycka finns också två systrar som är olika och har svårt att komma överens när de ska ta hand om sin pappa. Han är en gammal änkling som har hittat en ny mycket yngre kvinna på ålderns höst. Han och barnens mamma kom från Ukraina och i boken finns både en del av Ukrainas historia och att vara invandrad. Också i den här romanen finns mycket humor, men bakgrunden är allvarlig, särskilt nu när Ukraina är invaderat av Ryssland. I år kommer boken som nyutgåva på Norstedts och där ser jag att det finns en uppföljare också, Två husvagnar, från 2007. Den måste jag titta närmare på.

Det var mina tre romaner med systrar i. Om du vill ha fler sådana tips kan du gå till Ugglan & Boken.

Det var massor av böcker jag inte hann läsa förra året, och vilka som blir lästa är naturligtvis en prioriteringsfråga. Men det här temat för årets första tisdagstrio i år är mycket bra som en påminnelse. Nu får de här tre böckerna inte komma i skymundan bakom allt annat intressant. Tack för temat Ugglan & Boken och tack för att du fortsätter med Tisdagstrion.

Det var absolut meningen att jag skulle läsa Den besvärliga Elin Wägner av Ulrika Knutson förra året men det blev inte så. Då får jag se till att det blir gjort i år istället. Elin Wägner var en intressant person, författare, aktiv i kvinnorörelsen och fredsrörelsen och ledamot av Svenska akademien..

Fri – en uppväxt vid historiens slut av Lea Ypi kom förra året. Den har stått på bokvagnen och väntat, bland annat tillsammans med Den besvärliga Elin Wägner. Fri är en självbiografisk bok om Lea Ypis uppväxt i Albanien under stalinismens sista dagar och åren efter det. Den får jag också läsa i år istället.

Förra året hade jag ett läsprojekt för att läsa färdigt trilogier, kvartetter och andra boksviter. Jag hade kanske inte för avsikt att läsa färdigt Burukvartetten av den indonesiske författaren Pramoedya Ananta Toer, men att åtminstone läsa nummer tre, Fotspår, eftersom jag läst de två förra. Inte heller det blev av. Men i år ska det ske. De två första böckerna, Människornas jord och Ett barn av alla folk var både intressanta och spännande.

Det var tre böcker som jag inte läste förra året fast jag gärna ville. Om du vill veta vad andra bokbloggare inte läste 2022 kan du går till Ugglan & Boken.

J U och L, antingen titlar eller författarnamn. Så vill Ugglan & Boken ha det idag och det passar väl bra när julen nästan är här. Hos mig är det författarnamn som gäller.

På J har vi Elsie Johansson och hennes fina första bok om Nancy, Glasfåglarna. Den gjorde stort intryck när jag läste den för länge sedan.

Sedan var det U och då kom jag att tänka på Linn Ullmann. Hon har kommit med en ny bok i år, Flicka 1983. Den har jag inte läst, men eftersom jag inte heller har läst hennes första bok på självbiografisk grund som heter De oroliga får den vara med i trion idag eftersom jag har lånat den på biblioteket nu.

Och så till sist L och där passar det bra att ta med Kristina Lugn. I år har Inte alls dåligt kommit ut postumt. Den innehåller hennes efterlämnade dikter och dem vill jag gärna läsa.

Om du vill har fler boktips, kanske till jullektyr, kan du gå till Ugglan & Boken.