Hett i hyllan #184 – Slow horses

Slow Horses av Mick Herron har stått ett bra tag i hyllan nu men jag har inte läst den, så det är dags att uppmärksamma boken i Hett i hyllan. Från baksidestexten:

Banished to Slough House from the ranks of achievers at Regent’s Park for various crimes of drugs and drunkenness, lechery and failure, politics and betrayal, Jackson Lamb’s misfit crew of highly trained joes don’t run ops, they push paper.

But not one of them joined the Intelligente Service to be a ”slow horse”.

När så en pojke kidnappas och hans kidnappare hotar med att halshugga honom och sända ut det på Internet, då sitter inte längre ”the slow horses” kvar vid sina skrivbord, då går de till aktion.

Mick Herron som har skrivit den här boken har bland annat skrivit en deckarserie och spionserien som Slow Horses är den första boken i. Han fick pris för Dead Lions som är den andra boken i serien.

Det verkar som om Slow Horses är både rolig och spännande så visst vill jag läsa den. När det nu blir.

Slow Horses av Mick Herron, John Murray 2017.

Hett i hyllan drivs av Bokföring enligt Monika.

Tisdagstrion – Litteraturpristagare

Litteraturpristagare är dagens tema och de här tre författarna representerar tre olika priser. Stregapriset, Nordiska rådets litteraturpris och Nobelpriset i litteratur.

Domenico Starnone är en italiensk författare som belönades med Stregapriset 2001, inte för den här romanen, Band, utan för Via Gemico. Den är inte översatt till svenska så därför har jag Band här istället som handlar om äktenskap och skilsmässa. En bra och slående bok som skulle kunna vara mannens svar på Elena Ferrantes roman Dagar av ensamhet. Det har spekulerats om att Domenico Starnone skulle vara Elena Ferrante, att hans hustru Anita Raja skulle vara Ferrante och även att de skulle ha skrivit Ferranteböckerna tillsammans.

Kirsten Thorup belönades med Nordiska rådets litteraturpris 2017 för sin roman Erindring om kærligheden. Den har också fått det danska kritikerpriset. Erindring om kærligheden tillhör de där böckerna som jag vill läsa och jag tar gärna med sådana i Tisdagstrion eftersom det sporrar mig att verkligen läsa dem. Den är tyvärr inte översatt till svenska, men nio andra böcker av Kirsten Thorup är översatta. Kirsten Thorup tillhör de många författare som jag har läst alldeles för lite av. Jag har nog läst något men det är länge sedan.

Toni Morrison fick som vi vet Nobelpriset i litteratur 1993. Också romanen här ovan, Älskade, tillhör de jag inte har läst. Tror jag i alla fall. Jag har läst något av Toni Morrison för länge sedan men minns inte vad. Älskade belönades med Pulitzerpriset 1988 och hon har fått en mängd andra priser och utmärkelser. Alla hennes romaner är översatta till svenska. Hon är ännu en betydande författare som jag vill läsa mer av.

Och om du vill se vilka litteraturpristagare andra bokbloggare har valt kan du gå till Ugglan & Boken.

Hett i hyllan 183 – Över floden in bland träden

Ärrig, bitter, fylld av minnen från det första världskriget och färska erfarenheter från det andra, kommer överste Richard Cantwell till Venedig. Han vet att hans liv är slut, men det får en sista blomning i den vackra staden och han får ett nytt liv i sin kärlek till den nittonåriga grevinnan Renata – en underbart skön och varm kvinna med ”de längsta äkta ögonfransar” översten någonsin sett.

Detta enligt baksidestexten. Och vad ska man säga? Det finns lite för många kärlekshistorier mellan äldre män och unga flickor i litteraturen. Skulle vi inte hellre vilja läsa om att översten träffar en jämnårig kvinna och blir förälskad? Hur många ärrade män ska få kraft och ungdomlighet av unga kvinnor? Men jag ska inte döma ut den här boken. Jag har ju inte läst den och jag tänker nog ändå göra det någon gång eftersom den står i bokhyllan och väntar.

Across the River and Into the Trees publicerades 1950. På svenska kom romanen 1951.

Över floden och in bland träden av Ernest Hemingway, Aldus/Bonniers 1963. Översättning: Mårten Edlund.

Tisdagstrion – Kyla

En lång vinter av Colm Tóibín har förekommit i en tidigare tisdagstrio, men jag får väl tjata om lite. Det är en mycket bra kortroman om en familj där en mor försvinner en vinterdag från en spansk bergsby.

Snöns rike av Yasunari Kawabata har jag läst om i år. Det är en fin berättelse om ett kärleksförhållande mellan en ung geisha och en förmögen man på en japansk semesterort någon gång efter första världskriget. Han har familj hemma i Tokyo och är oberoende ekonomiskt och kan göra vad han vill. Hon måste arbeta för sin försörjning.

Vaken av Mimmi Jensen Gellerhed är en spännande debutbok som kom i år. Titeln betyder inte motsatsen till att vara sovande utan den hänsyftar på en isvak. Romanen berättas inifrån huvudpersonen Tess och hon är en människa som egentligen inte förmår bry sig om någon annan än sig själv.

Alla tre böckerna rekommenderas förstås och om du vill ha fler tips på kylslagen läsning kan du gå till Ugglan & Boken.

Hett i hyllan #182 – Nightmare Town av Dashiell Hammett

Som jag har skrivit tidigare är hårdkokta deckare inte riktigt min genre. Men det vore ändå intressant att läsa åtminstone något för att se vad det är som många uppskattar så mycket. Nu står den här novellsamlingen i bokhyllan och det tycker jag är bra. Varför inte börja med en novell?

Nightmare Town innehåller sexton noveller av Dashiell Hammett. Bokens titel kommer från den första novellen som heter just Nightmare Town. En lockande titel, så jag kommer nog att ha den som månadens novell så småningom. Boken har ingen baksidestext. Kanske lockar titeln och författaren tillräckligt många läsare ändå?

Enligt Wikipedia publicerades novellen Nightmare Town första gången i en tidskrift 1924. Den blev titelnovell i en novellsamling med fyra berättelser av Dashiell Hammett som publicerades 1948. Novellen har även förekommit senare, också som radioteater hos BBC.

Nightmare Town – novellsamling av Dashiell Hammett, Stonewall Press 2013.

Hett i hyllan drivs av Bokföring enligt Monika.

Tisdagstrion – Runt Medelhavet

Den israeliske författaren David Grossman har jag bara läst en bok av, men den gav mig en stor läsupplevelse så jag vill gärna läsa mer av honom. Det var På flykt från ett sorgebud. Romanen handlar om en mor som är mycket orolig för att något ska hända hennes son i det militära. Hon ger sig ut på fotvandring i Galileen för att komma undan ett dödsbud som hon tror ska komma. Under läsningen om fotvandringen kommer många tillbakablickar på kvinnans liv. På flykt från ett sorgebud handlar om Israel och människor där, om kärlek och krig.

Författaren Negar Naseh är född och uppvuxen i Sverige och hon har Iranska rötter. Ingen anknytning till Medelhavet där. Men handlingen i hennes roman De fördrivna utspelas på Sicilien. Ett svenskt par har köpt en hus där och flyttat dit. Han är konstnär och hon forskar inom medicin. Romanen handlar om relationer och om båtflyktingar och hur flyktingar utnyttjas, om priviligierade och de som inte har någonting.

Jean-Marie Gustave Le Clézio är fransman. Hans roman Öken utspelas dels i Marocko, dels i Marseille i Frankrike. Den handlar om hur nomadfolkens kultur slås sönder av kolonialismen och hur spillrorna av dessa folk har det i modern tid. Öken är vacker och poetisk och drabbande.

Fler böcker med anknytning till Medelhavet kan du hitta hos Ugglan & Boken.

Hett i hyllan #181 – Ett slagfält

Ett slagfält är en av Graham Greenes tidigaste böcker. Den kom 1934 med titeln It’s a battlefield. Men 1948 reviderade Graham Greene romanen. Enligt baksidestexten såg han på den just som en roman, inte som ren underhållning, men den kan läsas både som thriller och seriös roman. Så vad handlar den då om? På baksidan läser jag:

Utgångspunkten för denna täta Londonskildring är ett dråp på en polisman vid ett politiskt möte i Hyde Park. Dråparen är en bussförare med kommunistiska sympatier och han döms till döden.

Det är en dom med politisk färg och romanens handling kretsar kring de människor som på ett eller annat sätt blir indragna i detta drama om den orättvisa rättvisan och frågan om dråparens nådeansökan skall beviljas eller ej.

På omslagets baksida finns också ett citat av Graham Greene: ”Jag tycker fortfarande att de sista sextio sidorna i den här boken hör till det bästa jag någonsin skrivit.”

Jadå. Den här boken vill jag gärna läsa.

Ett slagfält av Graham Greene, Norstedts 1979. Översättning: Anna Berg.

Tisdagstrion – Hobbyer och fritidsintressen

Surdegsbakning är en ganska populär hobby. Trixigt, men gott bröd blir det. Den här boken, Surdeg – brödbakning med rågad passion över gränserna av Ingela Marklinder är rolig att läsa i för den som gillar rågbröd. För att lära sig baka med surdeg finns nog mer pedagogiska böcker. Men själv älskar jag rågbröd och i den här boken kunde jag läsa om surdegstraditionen i Tyskland och hur den lever vidare.

Samlaren av John Fowles är en bok som jag vill läsa, men hittills har jag inte vågat. Den ska vara otäck och den handlar om en man som samlar fjärilar och som fixerar sig vid en ung kvinna. Men jag vill läsa den och jag hoppas att jag tar mod till mig framöver. Tidigare har jag läst Illusionisten av John Fowles, en egendomlig och fascinerande historia. Samlaren är hans debutroman.

I Blödningen av Lyra Ekström Lindbäck (tidigare Lyra Koli) förekommer lajv. Själva titeln, Blödningen, hänsyftar på att för den som deltar i lajv kan den karaktär personen spelar läcka över i personens övriga liv. En bra bok som handlar om relationer och en vacklande verklighet. Blödningen har jag skrivit om här på bloggen.

Det var mina böcker på dagens tema. Om du vill veta vilka hobbyer och fritidsintressen som andra bokbloggare tar upp idag kan du gå till Ugglan & Boken.

Eva-Marie Liffner

Sommaren 2021 bestämde jag att Eva-Marie Liffner var en av tre författare som jag ville läsa mer av. Kanske var det lite överambitiöst att välja så många som tre. I somras var jag inte klar med någon av dem. Men nu har jag läst alla de sex romaner av Eva-Marie Liffner som finns hittills. Jag hoppas att det kommer fler eftersom det är en fröjd och en vila från en massa annan litteratur att läsa dem. Eva-Marie Liffner har sin egen nisch (om det är riktigt att säga så) inom skönlitteraturen. Hennes romaner bygger på historiska gåtor. De är ibland lite sagoaktiga och de brukar ha övernaturliga inslag. Samtidigt är hon kunnig när det gäller historien och romanerna har ett mycket fint språk. Läs gärna Eva-Marie Liffner.

Här länkar jag till mina inlägg om böckerna:
Camera
Imago
Lacrimosa
Drömmaren och sorgen
Blåst!
Vem kan segla

De andra två författarna jag ville läsa mer av var Jamaica Kincaid och Thomas Bernhard och dem fortsätter jag med och återkommer när jag känner mig nöjd.