De hade svetsats samman redan under inbördeskriget i Kongo. Gång på gång återvänder de till Afrika för att mot god betalning utöva sitt yrke. Det enda de kan är att döda. De behärskar det till fulländning.

Den här thrillern av Frederick Forsyth handlar alltså om ett gäng legosoldater. Den kom på originalspråket redan 1974 och på svenska 1985, men tyvärr kan man inte säga att storyn verkar inaktuell. Sånt händer också idag. De här männen får i uppdrag att ordna en statskupp i det fiktiva landet Zangaro. De ska störta den halvgalne, diktatorn som är styrd av ryssarna och som kontrollerar landets fyndigheter av platina. Men det går visst inte riktigt så som deras ledare tänkt sig.

Vill jag läsa den här boken? Jag tror nästan inte det. Om jag vill läsa en spännande bok väljer jag nog hellre något annat.

Krigshundarna av Frederick Forsyth, Bonniers 1985. Översättning: Claës Gripenberg.

Hett i hyllan där vi tittar närmare på våra olästa böcker drivs av Bokföring enligt Monika.

Albert Engström (1869-1940) föddes i Småland, närmare bestämt i Bäckefall i Lönneberga socken. Snart flyttade familjen till Mariannelund och sedan, när Albert Engström var nio år, till det lilla stationssamhället Hult där hans far blev stationsinspektor. Jag kan tänka mig att en del av historierna i den här boken är sådana som Albert Engström minns, som har blivit berättade under hans barndom. Kanske har han broderat ut lite och ändrat för att få den effekt han ville ha.

Jag är inte särskilt intresserad av Albert Engström, men jag kommer själv från Småland och när jag tittar i den här boken verkar historierna vara ganska roliga. Den vill jag nog faktiskt läsa lite i. Där finns också illustrationer av författaren själv.

Smålandshistorier – Ur samlade berättelser av Albert Engström, Vårt hems förlag 1929.

Hett i hyllan drivs av Bokföring enligt Monika.

Den här boken har stått i hyllan ett tag och varken min man eller jag har läst den. Titeln är lockande för mig, den gör mig nyfiken, men författarnamnet gör att jag tvekar. För ganska länge sedan läste jag Gorkijparken av samme författare. Då var det inte vanligt med deckare som utspelades i Ryssland så jag tyckte att det verkade spännande, men jag blev besviken. Har någon av er läst Stalin´s Ghost? Och vad tyckte ni om den i så fall?

Det här kan man läsa på bokens baksida:
When the ghost of Joseph Stalin is seen stalking the Moscow Metro late at night, Investigator Arkady Renko is assigned the thankless task of finding out what’s going on. The illusion seems part political hocuc-pocus and part wishful thinking. Among many Russians Stalin is popular again – decidedly more so than Renko.

Tydligen kommer Arkady Renko också nära minnet av sin far när han arbetar med fallet och hans far var en av Stalins mest brutala generaler. Jag blir faktiskt nyfiken, men allt hänger naturligtvis på om det är bra skrivet.

Stalin’s Ghost av Martin Cruz Smith, Simon & Schuster 2014.

Hett i hyllan drivs av Bokföring enligt Monika.

In the Nevada desert, an experiment has gone horrible wrong. A cloud of nanoparticles – micro-robots – has escaped from the laboratory. This cloud is self-sustaining and self-reproducing. It is intelligent and learns from experience. For all practical purposes, it is alive.

It has been programmed as a predator. It is evolving swiftly, becoming more deadly with each passing hour.

Huga, huga! Titeln syftar på oss. Det är vi människor som är bytet och alla försök att förstöra dessa nanopartiklar har misslyckats.

Efter att ha läst texten på omslagets flik tänkte jag att Prey kan vara en mycket spännande bok samtidigt som den handlar om ett problem som kan bli verklighet. Hur går det med AI? Tänk om intelligens skapad av människan blir självständig och vill ta över världen. Och hur är det med alla hemska vapen som människan har konstruerat? Förvaras de säkert?

Prey av Michael Crichton, HarperCollins 2002.

Prey är en av alla hyllvärmare av Michael Crichton som vi har i bokhyllan. Jag kan nog tänka mig att läsa den.

Hett i hyllan där vi tittar på våra olästa böcker drivs av Bokföring enligt Monika.

En Stockholmsbok kom 1966 och den är illustrerad av författaren Stig Claesson själv.

Om man så vill har boken en handling. En liten skara personer får representera de storstadsanonyma som trängs i bussar och hissar. Det hela är mycket enkelt och dessutom komplicerat – som allting annat. I korthet handlar boken om hur en storstad i vintermörker väntar på solen, våren och en kommande sommar. Det gör inte storstaden sittande, inte heller liggande, närmare då gående, i bästa fall åkande taxi. Storstaden är en person, och i någon mån varnar boken för att räcka denna person handen.

Detta läser jag på omslagets baksida och konstaterar att den här boken är nog bra att ha i hyllan, att ta till när man behöver något trevligt och underfundigt med djup, en liten upplevelse av ett Stockholm som fanns en gång.

En Stockholmsbok av Stig Claesson, Bonniers 1966.