Vi har två böcker av Stina Lundberg Dabrowski i bokhyllan. Den första med titel Stinas möten skrev jag om i ett annat hettihyllaninlägg. Precis som med Stinas Möten handlar den här boken om intervjuer som Stina Lundberg Dabrowski har gjort med kända personer. Men kanske är denna lite mer djuplodande?
En snudd på havererad intervju med Catherine Deneuve blir en thriller och ett reningsbad för en intervjuare som trodde att hon sett och hört allt. Ocensurerat och insiktsfullt beskriver Stina Dabrowski sina yttre och inre resor i ett landskap befolkat av människor vi andra bara får se på tv. Hur känner man sig efter att ha blivit utslängd av regissören Ingmar Bergman? Var går gränsen mellan den djuplodande frågan och den kränkande?
Det här kanske är en riktigt bra och spännande bok?
Stina om Stina och konsten att intervjua av Stina Lundberg Dabrowski, Atlas 2011.
Temat för dagen är Å, Ä och Ö och minst en av bokstäverna ska förekomma i bokens titel. Vad har då jag gjort? Jo jag har valt två böcker som jag har läst och en från min läslista.
Å – En lång vinter av Colm Tóibin. Den blev jag intresserad av därför att jag såg tips på den i andra bokbloggar. Som vanligt har jag svårt att minnas vilka bloggar, men tack i alla fall, ni som har skrivit om den. En lång vinter är en kortroman som utspelas i en spansk bergsby och den ska vara Colm Tóibins starkaste berättelse enligt förlaget. Och nu har jag läst den fast det är sommar.
Ä – Sorgen bär fjäderdräkt av Max Porter. Det är samma här. Jag har sett den på bloggar, bland annat hos Hannele. Den handlar om en far och två söner som sörjer modern som har gått bort. En dag ringer det på dörren och där står den fjäderklädda sorgen i form av en kråka. Eftersom den här boken har så mycket som tre ä:n i titeln vill jag ha den i dagens trio. Dessutom ska den vara bra och jag hoppas att jag läser den innan sommaren tar slut. Länk till förlaget. Länk till Hanneles blogg.
Ö – Mamma är bara lite trött av Sara Beischer. Den fanns längst bak i min läslista och eftersom jag betar av en del böcker bakifrån lånade jag den på biblioteket. Den handlar om den fyrtioåriga Minna som anstränger sig för att hinna med allt och lyckas som mor, kvinna och i arbetslivet och som drabbas av utmattningssyndrom. Länk till förlaget.
Både En lång vinter och Mamma är bara lite trött har jag alltså läst men jag har inte hunnit få ut inlägg om dem här på bloggen ännu. De kommer så småningom.
Temat kommer som vanligt från Ugglan & Boken och där kan du också hitta fler lästips.
Ja, det är bara så. Fast jag inte har läst biografin över Elin Wägner ännu som står och väntar på bokvagnen kände jag mig manad att köpa biografin över Maja Ekelöf. Hon var en betydande gestalt i min ungdom, en vänstermänniska som vi beundrade. Bara det att hon var städerska var stort. De flesta av oss i vänstern var inte arbetare men en hel del blev det under några år av politiska skäl. Visst läste jag hennes bok Rapport från en skurhink och jag tyckte att den var bra.
En stark människa måste hon ha varit och biografin tar så vitt jag förstår upp realiteterna som inte var riktigt samma som i min ganska blåögda uppfattning på den tiden. Länk till förlaget här.
Selma Lagerlöf skrev många korta berättelser och många av dem gavs ut i samlingar till jul. Det här är den första samlingen, med titel Osynliga länkar, och den kom 1894, alltså ett par år efter Gösta Berlings saga. När jag bläddrar i den hittar jag flera berättelser som är förlagda till julen eller nyårstiden. Det här var ett sätt för Selma Lagerlöf att få in pengar. Hon hade inte bara sig själv att försörja.
Alla berättelserna har inte handlingen förlagd till julen, men här finns bland annat en novell om en av kavaljererna från Ekeby som kommer på besök till familjen Liljecrona över en julhelg. Där finns en berättelse om den åldrade mamsell Fredrika Bremers sista dagar under jul och nyår. Novellen Gudsfreden handlar också om händelser under julhelgen. Jag tror att jag kommer att läsa någon av dem i december.
Det känns bra att ha Osynliga länkar i bokhyllan. Den kom första gången för mycket länge sedan men den har publicerats många gånger efter det. Min bok är tryckt 1938 och ingår i serien Skrifter från Bonniers. Den finns digitaliserad på Litteraturbanken.
Vad passar bättre att börja med under den här rubriken än Den gudomliga komedin av Dante Alighieri (1265-1321). Den är skriven i början av 1300-talet och hela verket utkom först 1321, efter Dantes död. Den gudomliga komedin har tre delar, Helvetet, Skärselden och Paradiset så i den finns alltså både himmel och helvete.
Himmel och helvete av Jón Kalman Stefánsson måste också ingå i min trio idag. Jag har visserligen nämnt den tidigare här på bloggen, men titeln är ju exakt samma som dagens tema och det är en mycket bra roman. Den handlar om en fattig fiskarpojke som kommer in i en fruktansvärd snöstorm när han ska ta sig över bergen. En vacker, poetisk, medryckande och tänkvärd berättelse.
Den svavelgula himlen av Kjell Westö. Där finns varken paradis eller helvete utan den handlar om hur livet kan vara här på jorden med svårigheter och kärlek och makthunger och ärlighet och klasskillnader. Den svavelgula himlen har jag skrivit om så titeln är länk till mitt inlägg.
Vill du få fler tips på böcker? Då kan du titta in hos Ugglan & Boken.
När jag nu tittar efter vad som finns längst bak i min läslista ser jag att jag är på väg att lämna den 24 augusti 2019 då jag la in så många böcker från min gamla lista i anteckningsboken. (Bortsett från de två tegelstenarna Jakobs stege och Ett litet liv förstås).
Den som finns kvar från den 24 augusti är Mamma är bara lite trött av Sara Beischer. Den ska handla om en mamma som går in i väggen och det blir den första boken jag läser av Sara Beicher. Hon debuterade med Jag ska egentligen inte jobba här som handar om en kvinna som jobbar i äldrevården men den har jag alltså inte läst.
Nästa bok är inlagd i min läslista på Goodreads den 25 augusti 2019. Det är En debutants dagbok av Wera von Essen. När jag såg den första gången trodde jag att den handlade om en flicka som skulle debutera i den vuxna överklassvärlden och delta i en debutantbal. Men så är det inte. Romanen handlar om att skriva och boken fick Borås tidnings debutantspris 2019.
Nu ser jag fram emot att läsa båda de här böckerna framöver och bekanta mig med två författare som jag inte har läst tidigare..
Idag har jag med en bok i Hett i hyllan som faktiskt inte är någon hyllvärmare. Jag har alltså läst Natt klockan tolv på dagen av Arthur Koestler, men jag retar mig så gruvligt på att jag inte minns någonting. Det var länge sedan förstås, men ändå. Så det enda vettiga verkar vara att läsa om den.
Romanen handlar om Moskvarättegångarna på 1930-talet och om hur det kan komma sig att många av de anklagade avgav fantastiska och hårresande bekännelser som inte stämde med verkligheten. På omslagets flik läser jag: Koestler presenterar en lösning av bekännelseproblemet, den s k Rubasjov-teorin. Men hans metod är först och sist psykologisk inlevelse i Nikolaj Salmanovitj Rubasjovs personlighet.
Det här krävde en del googling. Vem var Rubasjov och vad är Rubasjovteorin? Men när jag googlar hittar jag bara texter om Koestlers roman. Han verkar vara påhittad. Om någon av er vet något annat skulle jag gärna vilja få upplysning om det.
En annan roman som handlar om samma tid är Metropol av Eugen Ruge. När jag läste den tyckte jag inte att det var särskilt konstigt med de falska bekännelserna. De kunde vara rent löjliga om det inte hade varit så hemskt. En anklagad kunde komma med en berättelse om att han träffat någon agent på ett visst hotell i Köpenhamn vid en viss tid, och detta klubbades i en rättegång. Det var bara det att just detta hotell fanns inte just då, så de måste ändra bekännelsen i efterhand till ett Café med samma namn. Fabricerade bekännelser genom påtryckningar. Upplever man atmosfären i Ruges Metropol verkar det inte det minsta orimligt. Koestlers roman kom ursprungligen ut 1940 och han hade naturligtvis inte tillgång till de ryska arkiven som Ruge har använt sig av. Metropol är också en roman, naturligtvis. Men jag tror att Ruge verkligen har hittat sådana fakta i arkiven.
Efter detta resonemang blir jag ännu mer intresserad av att läsa om Natt klockan tolv på dagen. Men när ska det ske?
Natt klockan tolv på dagen av Arthur Koestler, Litteraturfrämjandet 1988. Översättning: Tore Zetterholm.
Sådana böcker finns det en hel del av. Och här är tre bra böcker som jag har läst under min bloggtid:
Två pistolerav Klas Östergren. Där har vi två tidsplan. Det ena är 1831 då Adolf Fredrik Munck sitter i Toscana och berättar om sitt liv. Det andra är den tid när han var mycket yngre och kom upp sig vid Gustav III:s hov, alltså på 1700-talet. Titeln är en länk till mitt inlägg om boken.
Allt som är jag av Anna Funder är också en roman med flera tidsplan. Den handlar om människor som måste fly ur Tyskland från nazisterna på 1930-talet. I ett av tidsplanen sitter författaren Ernst Toller 1939 i ett hotellrum på Manhattan. I ett annat tidsplan lever den åldrade Ruth Weseman i Australien på 2000-talet. Titeln länkar till mitt inlägg.
Morgonstjärnan av Karl Ove Knausgård. I den romanen finns många parallella berättelser. I varje kapitel berättar en viss människa, en del av dem återkommer i fler kapitel, andra inte. Titeln är länk till mitt inlägg.
Det var mina tre trioböcker idag. Om du vill få fler tips kan du går till Ugglan & Boken som har hand om tisdagstrion.
Förra gången när jag var på bokstaven K i bokhyllan hoppade jag över Amerika av Franz Kafka (1883-1924) och tänkte att den hade jag läst. Men nu, vid närmare eftertanke, tror jag inte längre det. Jag vet att jag har läst Processen och Slottet, men denna? Troligen nej. Därför tar jag med den i Hett i hyllan och hoppas att jag kommer att läsa den så småningom.
Amerika handlar om den sextonårige Karl Rossman som skickas till Amerika därför att en tjänsteflicka har förfört honom, och det går visst inte så bra för den unge mannen. Amerika ska vara den mest lättillgängliga av Kafkas tre stora romaner eftersom den kan läsas som en vanlig realistisk berättelse. Men enligt baksidestexten är det nog inte så enkelt. Där citerar man vad Bengt Söderberg hade skrivit i Expressen:
Men det finns symbolik i Amerika som visserligen är mindre påträngande och fruktansvärd än Processens och Slottets, men lika oroande mångtydig och vikande … Huvudtemat hör ihop med Kafkas känsla av att stå utanför samhället och gemenskapen, enkelt symboliseras detta i den unge emigrantens upprepade ansträngningar och misslyckanden när det gäller att få en plats och skapa sig en ställning i möjligheternas land.
Amerika kom ursprungligen ut 1927, tre år efter författarens död.
Amerika av Franz Kafka, Wahlström & Widstrand 1972. Översättning: Johannes Edfeldt och Tage Aurell.
Pengar på fickan av Olivia Asta Nordenhof är den första boken i en planerad svit om sju böcker som bland annat handlar om den katastrofala branden på färjan Scandinavian Star, en katastrof som berodde på pengahunger.
Minoritetsorkestern av Chigozie Obioma är en berättelse om kärlek mellan två människor från olika samhällsklass i Nigeria. Författaren använder sig av igbo-kosmologin. Varje människa har en chi, en skyddsande. Om det är en bra chi går det bra för människan.
Monsieur Andesmas eftermiddag av Marguerite Duras är inte direkt trafikljusgrön, men grön är den i alla fall. Den handlar om herr Andesmas som sitter på en höjd ovanför byn och väntar på sin dotter. Han har köpt ett hus år henne uppe på höjden.
Alla titlarna är länkar till mina inlägg om böckerna. Och om du är nyfiken på fler röda och gula och gröna böcker kan du gå till Ugglan & Boken.
Mösstanten 