Den här tisdagen har vi fått ett tema som passar för årstiden av Ugglan & Boken och i anvisningarna skriver hon att vintervitt kan gälla både innehållet och bokens utseende. De tre böckerna som jag har valt ser inte särskilt vintriga ut. Inte heller är de vita. Och de handlar inte alltigenom om vinter. Men i dessa tre böcker, bland allt annat man kan läsa där, finns vintervita partier.

Den första boken är Bergtagen av Thomas Mann som jag läste för ganska länge sedan. Den handlar om den unge Hans Castorp som kommer till ett lyxigt sanatorium i Davos och blir kvar där i sju år. Sanatoriet ligger i alperna och jag minns ett parti där det har snöat och snön ligger på granarna och höga drivor tornar upp sig på vägens sidor och allt är stilla och tyst och vitt.

Den andra är Renegater av Klas Östergren. Ja jag vet, det är inte första gången jag skriver om den boken, men fast den inte alls handlar om vinter finns det underbara bilder och intressanta resonemang om snö. En av personerna i romanen har samlat på konstverk som på olika sätt gestaltar snö och beskrivningan av hans snögalleri är så fin. Där skriver Östergren om snö ur olika aspekter, utseende, känsla, hur vacker den kan vara, hur farlig, och om litteratur som handlar om och är inspirerad av snö.

Bomullsängeln av Susanna Alakoski är en arbetarskildring som spänner över många år, från början av 1900-talet till efterkrigstiden, och alltså är det inte vinter hela tiden i den romanen. Men där finns starka vinterpartier. Huvudpersonen Hilda blir som mycket ung utkörd från gården där hon har vuxit upp eftersom hon har blivit gravid. Stapplande får hon ta sig fram i ett snöoväder och lyckas klara sig med livet i behåll. Avsnittet där Vasa blir bombat under andra världskriget är också ett mycket gripande vinterparti som läsaren får uppleva från barns perspektiv.

Tre bra böcker med snö i, alltså. Renegater och Bomullsängeln har jag skrivit om och titlarna är länkar till mina inlägg. Bergtagen länkar jag till Wikipedia.

Och om du vill ha tips på fler böcker med snö kan du titta in hos Ugglan och boken.

Väderfenomen är temat idag och den första bok jag tänkte på var En handfull regn av Niklas Rådström. Jag vet att jag har tjatat om den här boken tidigare under min bloggtid sedan jag läste den och skrev om den. Men den är så bra. Titeln är en länk till min text.

Blåst! av Eva-Marie Liffner har jag inte läst men det vill jag väldigt gärna göra. Inspirationen till den här romanen ska vara syskonen Brontë och fantasivärlden Gondal som de skapade. Jag fick se den här boken hos Ugglan & Boken och då tänkte jag genast att den vill jag läsa. Det verkar väldigt spännande och syskonen Brontë och deras verk intresserar mig mycket.

Hetta av Ian McEwan handlar om hetta i betydelsen global uppvärmning och huvudpersonen är en nobelpristagare i fysik som är utan skrupler såväl när det gäller att ha framgång och inflytande som i alla sina kvinnoaffärer. Den här romanen har jag läst och skrivit om så titeln är en länk.

Det var mina tre vädertitlar. Om du vill få tips om fler böcker med väderfenomen i titeln kan du klicka in dig till Ugglan & Boken.

Det här veckan har vi fått en lätt uppgift av Ugglan & Boken. Åtminstone är det så för mig. Det finns betydligt fler än tre författare som jag aldrig har läst något av men som jag vill läsa. De tre som jag skriver om här har jag tänkt på under lång tid och deras böcker har legat länge i min läslista.

Men inte den första, Efterbörd av Rachel Cusk. Den har nyligen kommit ut på svenska men jag köpte den engelska utgåvan, Aftermath, och nu står den på min bokvagn och väntar. Efterbörd är självbiografisk och handlar om författarens skilsmässa. Men före Efterbörd kom hennes trilogi Konturer, Transit och Kudos ut på svenska och den första delen har funnits länge i min läslista. På originalspråket kom Efterbörd ut före trilogin så därför vill jag läsa den först.

Ida Jessen är en dansk författare med en stor produktion och hon är ledamot av Danska akademien. Hon har fått priser för både En ny tid och Doktor Bagges anagram och de två böckerna har jag haft i läslistan länge.

Johannes Anyuru är en svensk poet, dramatiker och romanförfattare som jag aldrig har läst fast jag blir påmind om honom då och då eftersom han ibland är med i Babels författarpanel. Hans roman De kommer att drunkna i sina mödrars tårar har jag haft länge i läslistan. Den utsågs till Augustprisvinnare 2017 och den tillhör alltså de böcker som har vunnit Augustpriset men som jag inte har läst.

Författarlänkarna går till Wikipedia och boktitellänkarna går till förlagen.

Nu för tiden läser jag inte så många deckare men här har jag ändå fått ihop tre intressanta mordhistorier som jag har läst i år.

Längst till vänster i bilden har vi då Lucianas långsamma död av Guillermo Mtartínez. Den boken är inte det bästa jag har läst, men man tager vad man haver och dessutom är det något med den här berättelsen som gör att jag inte kan låta bli att tänka på den efteråt. Vad var det jag läste?

Söndagsvägen av Peter Englund är en true crime-berättelse, alltså om ett mord som verkligen har skett. Nu såg jag i Babel att Peter Englund inte tycker om termen true crime. Han vill ha en svensk benämning istället. Det tycker jag också vore bra, men tyvärr har ingen kommit på någon hittills. Boken är i alla fall högst läsvärd och jag tyckte att den var mycket spännande.

Det skulle inte förvåna mig om de har ett uttryck för true crime på isländska. Men mitt isländska inslag i trion är en fiktiv historia. Längst till höger i bilden finns alltså Mörkret vet av Arnaldur Indridason. En bra deckare i isländsk miljö som har kommit i år.

Alla titlarna är länkar till mina texter om böckerna. Och som vanligt har vi fått dagens tisdagstema från Ugglan & Boken.