Selma Lagerlöf skrev många korta berättelser och många av dem gavs ut i samlingar till jul. Det här är den första samlingen, med titel Osynliga länkar, och den kom 1894, alltså ett par år efter Gösta Berlings saga. När jag bläddrar i den hittar jag flera berättelser som är förlagda till julen eller nyårstiden. Det här var ett sätt för Selma Lagerlöf att få in pengar. Hon hade inte bara sig själv att försörja.

Alla berättelserna har inte handlingen förlagd till julen, men här finns bland annat en novell om en av kavaljererna från Ekeby som kommer på besök till familjen Liljecrona över en julhelg. Där finns en berättelse om den åldrade mamsell Fredrika Bremers sista dagar under jul och nyår. Novellen Gudsfreden handlar också om händelser under julhelgen. Jag tror att jag kommer att läsa någon av dem i december.

Det känns bra att ha Osynliga länkar i bokhyllan. Den kom första gången för mycket länge sedan men den har publicerats många gånger efter det. Min bok är tryckt 1938 och ingår i serien Skrifter från Bonniers. Den finns digitaliserad på Litteraturbanken.

Hett i hyllan drivs av Bokföring enligt Monika.

Idag har jag med en bok i Hett i hyllan som faktiskt inte är någon hyllvärmare. Jag har alltså läst Natt klockan tolv på dagen av Arthur Koestler, men jag retar mig så gruvligt på att jag inte minns någonting. Det var länge sedan förstås, men ändå. Så det enda vettiga verkar vara att läsa om den.

Romanen handlar om Moskvarättegångarna på 1930-talet och om hur det kan komma sig att många av de anklagade avgav fantastiska och hårresande bekännelser som inte stämde med verkligheten. På omslagets flik läser jag: Koestler presenterar en lösning av bekännelseproblemet, den s k Rubasjov-teorin. Men hans metod är först och sist psykologisk inlevelse i Nikolaj Salmanovitj Rubasjovs personlighet.

Det här krävde en del googling. Vem var Rubasjov och vad är Rubasjovteorin? Men när jag googlar hittar jag bara texter om Koestlers roman. Han verkar vara påhittad. Om någon av er vet något annat skulle jag gärna vilja få upplysning om det.

En annan roman som handlar om samma tid är Metropol av Eugen Ruge. När jag läste den tyckte jag inte att det var särskilt konstigt med de falska bekännelserna. De kunde vara rent löjliga om det inte hade varit så hemskt. En anklagad kunde komma med en berättelse om att han träffat någon agent på ett visst hotell i Köpenhamn vid en viss tid, och detta klubbades i en rättegång. Det var bara det att just detta hotell fanns inte just då, så de måste ändra bekännelsen i efterhand till ett Café med samma namn. Fabricerade bekännelser genom påtryckningar. Upplever man atmosfären i Ruges Metropol verkar det inte det minsta orimligt. Koestlers roman kom ursprungligen ut 1940 och han hade naturligtvis inte tillgång till de ryska arkiven som Ruge har använt sig av. Metropol är också en roman, naturligtvis. Men jag tror att Ruge verkligen har hittat sådana fakta i arkiven.

Efter detta resonemang blir jag ännu mer intresserad av att läsa om Natt klockan tolv på dagen. Men när ska det ske?

Natt klockan tolv på dagen av Arthur Koestler, Litteraturfrämjandet 1988. Översättning: Tore Zetterholm.

Förra gången när jag var på bokstaven K i bokhyllan hoppade jag över Amerika av Franz Kafka (1883-1924) och tänkte att den hade jag läst. Men nu, vid närmare eftertanke, tror jag inte längre det. Jag vet att jag har läst Processen och Slottet, men denna? Troligen nej. Därför tar jag med den i Hett i hyllan och hoppas att jag kommer att läsa den så småningom.

Amerika handlar om den sextonårige Karl Rossman som skickas till Amerika därför att en tjänsteflicka har förfört honom, och det går visst inte så bra för den unge mannen. Amerika ska vara den mest lättillgängliga av Kafkas tre stora romaner eftersom den kan läsas som en vanlig realistisk berättelse. Men enligt baksidestexten är det nog inte så enkelt. Där citerar man vad Bengt Söderberg hade skrivit i Expressen:

Men det finns symbolik i Amerika som visserligen är mindre påträngande och fruktansvärd än Processens och Slottets, men lika oroande mångtydig och vikande … Huvudtemat hör ihop med Kafkas känsla av att stå utanför samhället och gemenskapen, enkelt symboliseras detta i den unge emigrantens upprepade ansträngningar och misslyckanden när det gäller att få en plats och skapa sig en ställning i möjligheternas land.

Amerika kom ursprungligen ut 1927, tre år efter författarens död.

Amerika av Franz Kafka, Wahlström & Widstrand 1972. Översättning: Johannes Edfeldt och Tage Aurell.

Hett i hyllan drivs av Bokföring enligt Monika.

Ett porträtt av författaren som ung är en genial föregångare till Ulysses och Finnegans Wake läser jag på bokens baksida. Och vidare:

Medan Ulysses skildrar en enda dag i Stephen Dedalus liv, berättar Ett porträtt av författaren som ung om hans dynamiska uppväxt i Dublin, hans revolt mot katolicism och irländsk nationalism, hans kast mellan tro och tvivel, kött och ande, hans väg från jesuitskolan till Dublins glädjekvarter.

Vidare finns lite information om teckningen på bokens framsida. Den är gjord efter ett verk med titel Symbol of Joyce från 1929. Konstnären är Constantin Brancusi. När konstverket visades för författarens far lär han ha sagt: ”Pojken tycks ha förändrat sig en hel del.”

Så det är roligt att äga den här boken, men jag kommer nog aldrig att läsa just den eftersom översättningen ska vara knölig. Nej den här hyllvärmaren vill jag inte läsa utan hellre boken som står bredvid, nämligen samma berättelse men på originalspråket. Den är lite för ny i hyllan för att betraktas som hyllvärmare. Men vänta bara. Det kommer den antagligen att bli innan jag tar mig an den. Ulysses är ju inte utläst ännu och jag behöver nog en rejäl paus innan jag läser nästa bok av James Joyce.

Ett porträtt av författaren som ung, Almqvist & Wiksell/Gebers 1966. Översättning: Ebba Atterbom.

På originalspråket kom boken 1916 och den första upplagan trycktes i Amerika.