Sista boken från Finistère av Bodil Malmsten

~ Mösstanten ~ 2 kommentarer

Finistère är ett departement i Bretagne i Frankrike. Där har Bodil Malmsten bott i ett hus som hon har renoverat. Mycket arbete är nedlagt på huset och trädgården. Hon älskar sitt hus men nu ska hon flytta. Jag uppfattar att hon är tvungen att lämna sitt hus. Varför framkommer aldrig i boken, om det är av ekonomiska skäl eller andra. Men huset är sålt och hon har köpt en lägenhet i en stad nära Nantes vid Atlantkusten.

Boken handlar om sorg över att lämna, ilska över att ha blivit lurad vid köpet av lägenheten, om praktiska svårigheter, om hur svårt det är att skriva, om glädje över fjärilar, om mullvadshögar, om skrivandet av en erotisk roman – med mera. Korta kapitel och fragment, sorg, ilska och humor blandas. Det som driver framåt är att tiden närmar sig när hon ska flytta.

Det är svårt att skriva så mycket mer om den här boken. Den är en fristående fortsättning på Priset på vatten i Finistère och den är mycket personligt skriven på Bodil Malmstens vis. Jag kan tycka att det kanske är lite väl mycket tjat om den erotiska boken, men jag är glad över att vi hade den bland våra hyllvärmare. En läsvärd bok, helt enkelt.

Sista boken från Finistère av Bodil Malmsten, Bonniers 2009.

Tisdagstrion – Vatten

~ Mösstanten ~ 23 kommentarer

Vatten, det är ett spännande ämne som vi har fått från Ugglan & Boken. Vatten som är livsviktigt och samtidigt så farligt. Därför är det inte konstigt att vatten är betydelsefullt i många berättelser. Här är tre romaner som jag har valt ut där vatten spelar stor roll:

De osynliga av Roy Jacobsen, om en fiskarfamilj på en ö i Nordnorge.

Blå av Maja Lunde, om klimatförändring och vattenbrist.

Fallvatten av Mikael Niemi har jag inte läst men det vill jag göra. Den tillhör de böcker som jag är intresserad av men som jag inte läste när den kom ut. Fallvatten publicerades 2012 och handlar om hur en damm i Norrland brister och hur en enorm vattenvåg väller fram som en tsunami och hur några olika människor tampas med katastrofen.

De osynliga och Blå har jag skrivit om så de titlarna är länkar till mina texter.

Om du vill se fler böcker om vatten kan du gå till Ugglan & Boken.

Att få bokhyllan att räcka till

~ Mösstanten ~ 2 kommentarer

Vi gjorde en stor utrensning av böcker hösten 2018. Vi köpte också två bokhyllor. På så sätt fick alla våra böcker plats och vi fick även växtutrymme. Men nu när vi närmade oss hösten 2020 hade det börjat bli trångt igen. Ändå var skillnaden stor den här gången eftersom böckerna nu är ordnade och vi vet vad vi har. Ja, ungefär.

Men vad skulle vi göra åt dagens situation? Jo, i hallen har vi en bokhylla som vi inte har använt till böcker utan istället till paraplyer, vantar, halsdukar, reflexer, solhattar och annat som råkar hamna där. Inte behöver vi tre hyllplan till detta när vi också har ett stort skåp i hallen, tänkte vi och så lyfte vi dit alla John Dickson Carr-deckarna och alla böckerna av Stig Trenter. Här ovan ser ni var Trenterböckerna stod tidigare.

Och nu har vi lite växtutrymme igen som jag har fördelat så att det finns lite extra plats på varje hylla. (Ja jag har jobbat på bibliotek.) Det känns så skönt att titta på bokhyllorna och veta att vi kan stoppa dit lite till. Vad vi gör när det blir fullt igen är en framtida fråga.

Gata utan namn av Kapka Kassabova

~ Mösstanten ~ 6 kommentarer

Kapka Kassabova bodde i Bulgarien tills hon var i de sena tonåren då hennes familj flyttade till Nya Zeeland. Hon växte upp under kommunismen, i en lerig, grå förort i ett höghus av diskutabel byggkvalitet. I den här boken skriver hon om sitt liv i Bulgarien och om när hon kom tillbaka och reste runt i landet efter många år.

Hon skriver om skolan, om vänner, grannar, släktingar. Det är levande och galghumorisktiskt. Tragikomiskt. Gripande. Hon skriver om åsiktsförtryck och skillnaden mellan öst och väst under kommunisttiden, hur hennes far fick en forskningstjänst i Nederländerna och det chockartade mötet med överflödet där.

Senare i boken är hon tillbaka i sitt forna hemland. Muren har fallit, men problemen är inte över. De rika tar för sig och fattiga gamla klarar sig inte på sin pension. Korruptionen som fanns redan under kommunisttiden har inte försvunnit. Tvärtom. Kriminaliteten har brett ut sig.

Men när Kapka Kassabova berättar om sina resor i Bulgarien beskriver hon ett vackert, intressant land med en lång historia från antiken tills nu, präglad av konflikter och krig. Bulgarien har hört till det Bysantinska riket. I slutet av 1300-talet erövrades landet av det Osmanska riket och tillhörde det till 1878. På 1900-talet deltog Bulgarien i Balkankrigen och Kassapova beskriver hur konsekvenserna av fientlighterna och rivaliteten mellan Bulgarien, Serbien och Grekland om Makedonien har påverkat hennes familj och släkt.

Kapka Kassabova skriver mycket personligt, både om sig själv och sina släktingar och deras avigsidor och svårigheter. Boken blir både en personlig biografi och en berättelse om Bulgarien. Det slår mig att kommunistiden bara är en kort fas i Bulgariens långa historia, men en fas som var svår för de flesta invånarna och som har varit avgörande för författarens liv. Hon, som många andra, är inte riktigt hemma någonstans.

Boken rekommenderas varmt.

Gata utan namn av Kapka Kassabova – En barndom och andra missöden i Bulgarien, 2244 2013. Översättning: Ylva Mörk.

Hett i hyllan #70 – A Room full of Bones

~ Mösstanten ~ 10 kommentarer

På min bokvagn står sedan över ett år A Room full of Bones av Elly Griffiths. Det är den fjärde av hennes deckare i serien med arkeologen Ruth Galloway. Jag har med nöje läst de tre första och vill gärna läsa också denna. Jag tycker om miljön i Norfolk, anknytningen till arkeologi och historia och beskrivningen av relationerna mellan människorna. Och jag uppskattar att berättelserna inte är äckliga och innehåller en massa onödigt våld. Jag räknar med att jag kan ha glädje av att läsa också denna.

Från bokens baksida:

Night falls on Halloween eve. The museum in King’s Lynn is preparing for an unusual event – the opening of a coffin excavated from the site of a medieval church. But when archaeologist Dr Ruth Galloway arrives to supervise, she finds the museum’s curator lying dead beside it.

Det jag har skrivit om del 1-3 kan du läsa om här och här.

A Room full of Bones av Elly Griffiths, Querqus 2012.

Hett i hyllan drivs av Bokföring enligt Monika.

Polarsommar av Anne Swärd

~ Mösstanten ~ 6 kommentarer

Kristian kommer till sitt barndomshem för att ta hand om sin syster Kaj medan deras mor är på semesterresa i USA tillsammans med Kristians och Kajs bror Jens. I närheten av barndomshemmet är Jens fru kvar med deras två flickor. Hon fick inte följa med. Resan är gratis och det är Kaj som har vunnit den genom att delta i en slogantävling. Men att hon skulle åka är inte aktuellt. Hon är inte som andra och reser aldrig någonstans.

Boken är upplagd så att människorna i boken berättar utifrån sin utgångspunkt i olika kapitel, även syskonens far som de inte har haft kontakt med på länge. Det blir en berättelse med många röster och stora hål. Gradvis förstår jag vad som har hänt under syskonens barndom och hur relationerna mellan de här människorna ser ut.

Vad är temat? En familj med stora problem, helt klart. Vissa mäns oförmåga att ta ansvar för sina handlingar, kanske, men också hur föräldrars handlingar, mer eller mindre ovetande, mer eller mindre tanklösa, påverkar barnens uppväxt. Sårbara barn och vissa vuxnas oförmåga att inse det. Men det här är ingen relationsbok med pekpinnar. Rösterna skapar en mosaik av bilder och händelser och läsaren får själv dra sina slutsatser. Många frågetecken återstår och det finns mycket att fundera på efteråt.

Jag skulle kunna tänka att författaren har tagit i för mycket när så mycket elände och svårigheter är samlade i den här berättelsen. Men för det första överträffar verkligheten ofta dikten och för det andra är Anne Swärd en så bra författare att det fungerar. Polarsommar är en omskakande historia som jag inte lämnade oberörd. En bra bok.

Polarsommar av Anne Swärd, Wahlström och Widstrand 2003.

Polarsommar är Anne Swärds debut som romanförfattare.

Tisdagstrion – Hundar

~ Mösstanten ~ 25 kommentarer

Tänk att det slumpade sig så att jag precis har läst en bok om en hund! Nej, det beror på dagens ämne att jag just läste Lost Dog av Kate Spicer som min man hade köpt för ett tag sedan. Men det ångrar jag inte. Boken är läsvärd och titeln är en länk till min text om boken.

Sedan måste jag ha med den underbara berättelsen Hunden av Kerstin Ekman, om den lilla hunden som kommer vilse i skogen och ska försöka överleva där. Lost Dog beskriver en hundägares känslor och tillvaro men Kerstin Ekman berättar utifrån hundens perspektiv. Det är spännande och levande och rörande – kort sagt: Läs den!

Tio hundar och en katt är en antologi som står i vår bokhylla. Där har jag läst Mats Gellerfelts berättelse Den oförglömlige som jag har haft som månadens novell. Titeln är en länk till mitt inlägg.

Det var mina tre tips om böcker om och med hundar. Som vanligt är det Ugglan & Boken som står för temat och hos henne finns inte bara hennes egna tips utan också länkar till andra bokbloggares hundtrios.

Vad läser jag?

~ Mösstanten ~ 2 kommentarer

Vad läser jag? Den frågan skulle kunna besvaras kort och lätt. Helt enkelt det ni ser på bloggen. Men Bokdivisionen hade ett intressant inlägg för några veckor sedan, Nytt eller gammalt? och jag tänkte spinna vidare lite om min egen läsning.

Min läsning ska helst vara varierad men det finns genrer som jag inte läser, eller i stort sett inte läser. Det är romance och feelgood. Kriminallitteratur har jag läst en hel del tidigare, men nu blir det inte så många deckare och thrillers och det blir mest skönlitteratur och bara lite facklitteratur.

Men variation vill jag ha – alltså böcker från olika länder, om olika ämnen och skrivna på olika sätt. Vad jag vill ha ut av en skönlitterär bok är naturligtvis upplevelsen, känslorna, att få använda min fantasi och bli underhållen. Men jag tycker också om att få lära mig sådant jag inte visste, att få tränga in i olika människors, kulturers och tidsepokers liv och tänkande. Och så tycker jag om att läsa böcker som är skrivna på olika sätt och jag är intresserad av hur författarna har lagt upp sina böcker och hur de har löst de många problem som finns i skrivandet.

Jag vill alltså läsa författare som använder språket på olika sätt. Jag tycker bäst om böcker som är lite stramt och sakligt skrivna, men där känslor och ibland bråddjup ligger under texten, men andra sätt att skriva tycker jag också om. Tänk till exempel på P O Enquist och Bodil Malmsten, så olika stil. Eller P O Enquist och Niklas Rådström. Jag uppskattar båda två.

Nyutgivningen kan jag inte alls hänga med i. Det kommer ut så många böcker. Dessutom finns det så många böcker som har givits ut tidigare som jag inte läste då men som jag gärna vill läsa nu, så jag förmår helt enkelt inte läsa allt nytt och intressant som ges ut men några blir det förstås.

Och så försöker jag skriva om alla böcker som jag läser här på bloggen. De jag har läst och inte skrivit om är undantag. Så det som ni ser här är min läsning som ger mig mycket glädje och jag hoppas att det jag skriver här kan ge något även till dig.

Lost dog av Kate Spicer

~ Mösstanten ~ 5 kommentarer

Kate Spicer är en brittisk journalist som skriver om livsstil och hon har också arbetat med dokumentärfilm. Lost dog är hennes första bok. Det är en självbiografisk, eller autofiktiv kanske, berättelse om hur hon och hennes man skaffade en blandrashund och vad det betydde i deras liv. Kate i boken har problem. Hon är frilansjournalist och rör sig i och skriver ofta om händelser i de kretsar där kokain är vanligt. Hon dricker också för mycket alkohol. Hennes man däremot är mycket ordningsam, har koll på sin vardag, följer alltid sina rutiner och arbetar oerhört mycket. De är ett omaka par som ändå har hållit ihop i många år.

Så tar de hand om en omplaceringshund av blandras som de ger namnet Wolfy. I boken får vi så följa deras liv med hunden och hur Kates liv ändras. Det blir långa hundpromenader. Hon blir bekant med andra hundägare och Wolfy hjälper henne att hålla sig borta från alltför mycket alkohol och droger. Boken är skriven med humor och värme, rolig och spännande att läsa, om än jag kan tycka att berättelsen delvis är lite stillastående. Men när Wolfy försvinner blir den till en bladvändare.

Kates kunskaper om och position inom media gör att massor med människor deltar i sökandet efter hunden. Uppgifterna om den försvunne Wolfy finns överallt på Internet. Mer bör jag inte berätta här. Det är spännande att följa hur det går. Men boken är också, som sagt humoristisk, bitsk och varm. Kate Spicer gestaltar sorgen och förtvivlan över att förlora en hund så att jag upplever det starkt. Lost dog är absolut en bok för hundälskare, men även för den som är lite mer avvaktande i förhållande till hundar. Nog förstår jag kärleken en husse eller matte har till sin hund bättre nu.

Lost dog – a love story av Kate Spicer, Ebury Press 2020.

Hett i hyllan #69 – Quinnan och Dr Dreuf

~ Mösstanten ~ 6 kommentarer

Förut, när det var så rörigt i våra bokhyllor, fick jag syn på den här boken och tänkte: Jaha, Mare Kandre, den har jag läst. Men nu när jag tittar närmare efter inser jag att det har jag inte alls gjort. Ännu en oläst spännande bok i hyllan. Inte alls dumt.

På baksidan läser jag:

En ångestfylld men upprorisk kvinna ligger på analyssoffan hos doktor Dreuf. Kvinnoöden ur alla tider trängs och larmar inom henne och pinar henne med sin samlade plåga och förnedring. Här på divanen får de röst och gestalt och skrämmer nästan vettet ur doktorn.

Det låter ganska förskräckligt, men boken ska vara hejdlöst rolig och en sarkastisk uppgörelse med självgod manlighet och kvinnohat. Och tittar man på omslagsbilden och ser att Mare Kandre har skrivit Quinnan och inte kvinnan då börjar man nog ana att det kan stämma.

Mare Kandre (1962-2005) är en intressant författare som lämnade oss alltför tidigt. Om jag tänker efter har jag inte ens läst hälften av hennes böcker. Jag borde läsa fler.

Quinnan och Dr Dreuf av Mare Kandre, Bonniers 1994.

Hett i hyllan drivs av Bokföring enligt Monika.