Tisdagstrion – Runt Östersjön

~ Mösstanten ~ 27 kommentarer

En av de första böckerna som dök upp i min hjärna var Buddenbrooks av Thomas Mann. Det var ganska så länge sedan jag läste den, men jag minns att det fanns badortsliv vid Östersjön i romanen. Det är naturligtvis inte det som är det viktigaste i släktberättelsen, men Buddenbrooks är en intressant roman om en släkt i Lübeck av en stor författare som kom från ett land vid Östersjön. Den publicerades första gången på tyska 1901. Jag länkar till förlaget för mer information om boken.

Ett annat land vid Östersjön är Danmark och där tänkte jag på Bornholm och Martin Andersen Nexø som växte upp på ön. Detsamma gäller huvudpersonen i Pelle Erövraren som jag läste för ännu längre sedan. Den publicerades på danska 1906-1910 och får räknas som en klassiker ur arbetarlitteraturen. Boken är också filmatiserad men inte särskilt i ropet just idag. Jag hittade bara ett danskt omslag på nätet. Vill man läsa Pelle Erövraren i svensk översättning får man låna på biblioteket eller köpa antikvariskt.

Ett land som har lång Östersjökust är Sverige och där har vi ön Gotland. För länge sedan läste jag Bron vid Ajmunds av Hans Björkegren. Det var en pocket från En bok för alla som jag läste, men omslagsbilden jag hittade nu tillhör en É-bok. Bron vid Ajmunds publicerades första gången 1978 och den handlar om den ryska ockupationen av Gotland 1808. Den varade bara 22 dagar och inte ett liv gick till spillo. En bra bok, vill jag minnas. Och tankar om Gotland och Ryssland är ju synnerligen aktuella just nu.

Det var mina tre böcker från länder runt Östersjön. Om du vill ha fler boktips kan du gå till Ugglan & Boken.

Längst bak i min läslista #29-30

~ Mösstanten ~ 2 kommentarer

Längst bak i läslistan ligger alltså Doktor Bagges anagram av Ida Jessen. Tidigare har jag läst En ny tid av samma författare. I den boken finns doktor Bagges fru Lillys tankar om äktenskapet och tiden efter doktorns död. I Doktor Bagges anagram är det doktorn som berättar. Den boken ska bli spännande att läsa. Den har legat i läslistan sedan 27 augusti 2019.

Samma dag hamnade Rakkniven av Eva Ström i listan. Jag tror att det var genom tips från någon av bokbloggarna. Rakkniven handlar om fröken Julie i August Strindbergs drama, efter självmordsförsöket. Det känns ganska bra att det inte lyckades enligt Eva Ström och jag har länge velat läsa vad som hände sedan, men det kommer så mycket annat emellan hela tiden. Emellertid har jag nu boken hemma på bokvagnen så snart blir det gjort.

Doktor Bagges anagram av Ida Jessen, Historiska media 2018. Översättning: Ninni Holmqvist.

Rakkniven av Eva Ström, Bonniers 2018.

Patria av Fernando Aramburu

~ Mösstanten ~ 4 kommentarer

Patria står för Baskien. Det är ett område vid nedre delen av Biscayabukten, ett mycket bergigt område vars ena del finns i Spanien och den andra i Frankrike. Romanen Patria handlar om två familjer. Fadern i den ena familjen arbetar på ett gjuteri i byn. Den andra fadern äger ett åkeri. Deras hustrur, Bittori och Mira, är hemmafruar. De är väninnor och deras män umgås som vänner.

Men i Baskien finns organisationen ETA som vill ha ett fritt, socialistiskt Baskien. ETA bildades ursprungligen 1959 som en reaktion på Francoregimen förtryck. ETA genomförde väpnade aktioner och den verksamheten fortsatte även efter Francos fall. Fernando Aramburus roman handlar om vad som kan hända med människorna när den politiska verksamheten utförs med våld. Attentat mot höga Francodignitärer kan väl många tycka är befogat, men attentaten har fortsatt ända till 2011 då ETA lade ner vapnen. Och eftersom ETA naturligtvis behövde pengar till sin verksamhet utpressade de företagsägare.

I romanens by förekommer många demonstrationer för ETA och för fängslade ETA-medlemmar. Många människor i Baskien har dött i attentat under årens lopp och många ETA-aktivister sitter i fängelse. Unga pojkar radikaliseras och går med i rörelsen. Så sker med en av sönerna till gjuteriarbetaren. Det är alltså Miras son. Det är hon som är den starka parten i det äktenskapet. Sonen försvinner från familjen för att utbildas till vad han anser är en frihetskämpe. Vi skulle nog säga terrorist. ETA har terrorstämplats av FN, USA och EU. Samtidigt har den spanska statens behandling av de fängslade ETA-aktivisterna varit mycket hårdhänt. Bland annat har tortyr förekommit.

Åter till romanen. En dag blir Bittoris man, åkeriägaren, skjuten till döds. Innan dess har slagord skrivits på väggar i byn om att han är en förrädare. Hela byn slutar umgås med Bittoris familj och vänskapen mellan de två kvinnorna tar slut.

Det blev mycket om ETA här, men romanen Patria handlar faktiskt om människor. Mira och Bittori är framträdande gestalter i berättelsen, men egentligen handlar romanen om hela familjerna, om männen och om barnen som växer upp, som studerar och börjar arbeta och bildar familj, och ett av barnen blir alltså terrorist. Patria är en omfångsrik roman, men i det här fallet tycker jag att alla sidorna behövs. Romanen spänner över många år och den ger en upplevelse av en mycket komplex historia. Den har en lugn takt och den är inte särskilt känslosamt skriven fast den handlar om hemska händelser och mycket upprörda känslor. Det tycker jag är bra. Det gör att man både lever med i människornas öden och håller sig en bit ovanför texten. Man får mycket att fundera på. Boken rekommenderas.

Paria av Fernando Aramburu, Brombergs 2018. Översättning: Manni Kössler.

Hett i hyllan #194 – Tjuven och kärleken

~ Mösstanten ~ 11 kommentarer

Tjuven och kärleken hittade jag på bibliotekets bokbytardisk som så många andra böcker. Författaren Jean Genet har jag aldrig läst något av. Han var en fransk författare som levde mellan 1910 och 1986. I sin ungdom var han vagabond, småkriminell och prostituerad men blev senare författare och politisk aktivist. Flera av hans romaner var kontroversiella på grund av hur han framställde homosexualitet och kriminalitet.

Originaltiteln till Tjuven och kärleken var Notre-Dame des Fleurs och den kom på franska första gången 1943. Det var hans debutbok och han skrev den när han satt i fängelse.

På baksidan av min bok läser jag:

”Tjuven och kärleken intar en särställning i Genets produktion. Den har inte samma intensitet och samma dramatiska täthet i själva fabeln som Matrosen och Stjärnan, den har inte samma dokumentariska pregnans som Tjuvens dagbok och Rosenmiraklet, men i högre grad än någon av författarens övriga confessions ger den prov på den brinnande skönheten i Genets universum, det universum där ’Den Evige uppenbarar sig i gestalten av en hallick.’”

Ja det här blir något att bita i när jag läser boken. För det vill jag göra.

Tjuven och kärleken av Jean Genet, Wahlström & Widstrand 1957. Översättning: Nils Kjellström.

Hett i hyllan drivs av Bokföring enligt Monika.



Fri – En uppväxt vid historiens slut av Lea Ypi

~ Mösstanten ~ 3 kommentarer

Lea Ypi växte upp i Albanien medan landet fortfarande var kommunistiskt. Hon hade en bra uppväxt på många sätt och slapp uppleva mycket av diktaturens förtryck. Fri är en levande skildring av den växande flickans liv och hur hennes föräldrar gör vad de kan för att skydda henne. Mammans släkt var rik och ägde skepp och fabriker före omvälvningen efter andra världskriget. Om det som hände förr och om släktingar som hade fängslats talade man inte. Ett barn förstår ju inte att det finns vissa saker man inte ska nämna så därför höll föräldrarna Lea ovetande om en hel del. Många samtal i familjen upphörde när flickan kom in i rummet.

Ändå röjde flickan ibland fakta som inte borde avslöjas, till exempel att familjen inte hade något porträtt av ledaren Enver Hoxha i vardagsrummet. Lea Ypi berättar med stort allvar men också med humor om familjens liv, om föräldrarnas fel och brister och om livet i ett land som var avskiljt från resten av Europa och som bröt med Sovjetunionen och senare med Kina. Det kom turister till landet från väst, annorlunda människor som drack cola cola, och en sådan burk som man kunde hitta slängd någonstans var ett värdefullt föremål som kunde få en hedersplats på en broderad duk ovanpå familjens tv. För varor måste man köa och detta kunde bli långvarigt. Där kunde man få nya bekantskaper. För att klara vardagslivet kunde man märka ut sin plats i kön med en sten när man var tvungen att gå därifrån en stund. Det var allmänt vedertaget.

Överhuvudtaget var livet tvådelat. Man kunde inte alltid tala sanning och det gällde att manövrera klokt och hänga med i utvecklingen. Det man kunde tala fritt om måste man kanske förtiga framöver. Normerna för hur man skulle leva och hur man fick klä sig och klippa håret var snäva.

Så kom förändringen. Regimen föll och folket fick plötsligt frihet. Det blev en kaotisk tid med stora svårigheter. Många, många blev arbetslösa. Inbördeskrig bröt ut. Då hägrade Europa, men massor av fattiga albaner var inte välkomna. Och är man fattig är friheten begränsad. Albanien var ett mycket fattigt land och jag tänker att fast omställningen för människorna i exempelvis Östtyskland var svår var det ännu värre för albanerna.

Lea Ypi är professor i politisk teori vid London School of Economics. Hon har stor överblick och hennes memoarbok tar inte bara upp flickans upplevelser utan också storpolitik och ekonomi, de krafter som ledde till att det blev som det blev. Därför är Fri inte bara en fin och rörande berättelse om en familj och en flickas uppväxt utan också en överblick över skeenden som i varje fall jag inte kände så mycket till. Jag hade till exempel ingen aning om att det blev inbördeskrig i Albanien efter kommunismens fall. Någon gång måste jag ha hört det. Men kanske glömt.

Fri – En uppväxt vid historiens slut av Lea Ypi, Bonniers 2022. Översättning: Amanda Svensson.

Tisdagstrion – Böcker med någon av de sju dödssynderna i handling, titel eller på omslaget

~ Mösstanten ~ 24 kommentarer

De sju dödssynderna är högmod, girighet, vällust, avund, frosseri, vrede och lättja. Det var inte alldeles lätt att fundera ut böcker som jag kunde knyta till dödssynderna, men detta blev resultatet:

Vrede
Haggan av Aase Berg är en av de argaste böcker jag har läst. Haggan har ett stort mått av vrede och det tycker jag inte är fel, bara hon inte fastnar i den. Vrede kan vara befogad. Den kan också utmynna i mycket elände och att människor blir skadade på olika sätt.

Girighet
Fagin i Oliver Twist av Charles Dickens är en mycket girig människa. Han är ledare för en samling gatpojkar som han utnyttjar som ficktjuvar. Och inte får pojkarna mycket av alla pengarna de plockar in. De tar Fagin. Girighet kan jag inte se något positivt i. Det är inte samma sak som att se om sin ekonomi.

Vällust
Det är något som jag i allmänhet inte tycker är det minsta fel bara den kommer till uttryck mellan vuxna människor som respekterar varandra. Så precis som med vrede tycker jag att man bör se nyanserat på fenomenet. I Lady Chatterleys älskare av D. H. Lawrence kan jag inte se något syndigt i vällusten. Den leder dock ofta till komplikationer.

De sju dödssynderna är bara ett av alla spännande teman vi får till tisdagstrion från Ugglan & Boken. Gå gärna dit så får du fler exempel på böcker som kan kopplas till dödssynderna.

Köpt på bokrean

~ Mösstanten ~ 4 kommentarer

Tre böcker som kan vara bra att ha. Om vi hade haft mer plats i bokhyllorna hade jag nog köpt ett par till.

Romaner av Karin Boye, Modernista 2022.
Boken innehåller de fyra romanerna Astarte, Merit vaknar, Kris och För lite.

Noveller av Sylvia Plath, Modernista 2022. Översättning: Margareta Tegnemark.
I Boken finns arton noveller och ett förord av Björn Kohlström.
Novellsamlingen publicerades 1977 på originalspråket med titel Johnny Panic and the Bible of Dreams på förlaget Faber & Faber.

Samlade dikter av Edith Södergran, Modernista 2021.

Kvinna sedd bakifrån av Jesper Wung-Sung

~ Mösstanten ~ 6 kommentarer

Den danske målaren Vilhelm Hammershøi kände jag mycket lite till innan jag läste den här boken. Så småningom under läsningen insåg jag att jag hade sett en målning av konstnären, den som heter Fem porträtt och som hänger på Thielska galleriet. Den köptes under Vilhelm Hammershøis levnad, men tidvis har hans konst kommit i skymundan eftersom han inte följde med i konsttrenderna. Han målade enträget på sitt eget vis. Men på senare år har verk av honom sålts för stora summor på auktion.

Kvinna sedd bakifrån handlar om Ida (1869-1949) och Vilhelm Hammershøi (1864-1916). Romanen är berättad från Idas synpunkt. Hon kom från Stubbekøbing på Falster, en liten stad i landsorten där hennes far var köpman och hennes flicknamn var Ilsted. Hon träffade Vilhelm Hammershøi genom sin bror som var konstnär. Vilhelm kom från Köpenhamn från en familj med pengar och många undrade varför han ville gifta sig med just Ida, en kvinna utan större bildning som kom från ganska små förhållanden och som inte visste något om konst.

Men de blev man och hustru och hon levde med Vilhelm fram till hans död. Vilhelm var inte riktigt som andra. Han höll sig för sig själv och han var helt uppslukad av sitt arbete. Romanen handlar mest om hans målande utifrån Idas synpunkt. Det är Vilhelms personlighet och hans konstnärsskap som styr bådas liv. På något sätt passar de ihop och Ida fogar sig mestadels i ett hem med mycket få möbler och föremål i en tid när de borgerliga hemmen var överlastade med möbler, textilier, prydnadsföremål och krukväxter. Hon stod modell för många av hans målningar. Och han målade och målade och var inte särskilt bra på att prata med viktiga personer inom konstvärlden som skulle kunna hjälpa honom framåt. Många människor förstod sig inte på hans konst. Han var länge mer berömd i utlandet än i Danmark.

Men Kvinna sedd bakifrån är ändå ingen klagoskrift ur kvinnlig synvinkel. Den är en berättelse om ett udda par som älskade varandra, en fin, lågmäld berättelse om konst och kärlek. Visst känner jag med Ida när jag läser och undrar hur mycket hon ska anpassa sig och hur detta kan fortgå år efter år. Men det finns också förklaringar till att det blev som det blev. Författaren har skapat en känslig text vars ton stämmer väl med Vilhelm Hammershøis konst. Det är nästan som om man som läsare befinner sig i den. Men ibland bryts lugnet. Ida har temperament och det händer att det jäser över. Så genom att läsa kvinna sedd bakifrån får man en psykologisk, känslosam men samtidigt mestadels lugn och lite sorglig upplevelse, och även lite kunskap om Vilhelm Hammershøis konst. Inte kan man låta bli att söka på nätet efter hans bilder när man läser romanen?

Samtidigt berättas ju allt utifrån Ida. Hon blir för mig den dominerande gestalten i berättelsen. Läs den gärna, det är en mycket fin roman.

Kvinna sedd bakifrån av Jesper Wung-Sung, Wahlström & Widstrand 2022. Översättning: Ninni Holmqvist.

Hett i hyllan #193 – En av oss sover

~ Mösstanten ~ 5 kommentarer

Så gräsligt länge den här boken har stått på min bokvagn och väntat! Och den ska ju vara bra, har jag hört. Den handlar om kärlek och ska vara mycket fint skriven.

På baksidan läser jag detta:

Att gå över åkern i dag, när snön knarrar, att gå där en sommar. Att det är dina ögon som ser mina fotsulor. Att landskapet egentligen är du. Att du ligger i en säng i Köpenhamn, att det är kväll, och att du lyfter hennes hand från din bröstkorg när hon har somnat. Eller bara tanken på det. Eller tanken på henne, som går genom samma gräs. Eller att vända sig om och se att det inte har funnits någon där. Jag vänder mig om och tittar bakåt. Mellan skogen och mig ligger snötungan och skvallrar om mina steg som skvallrar om något annat. Vad kan jag inte riktigt få grepp om. Dig, dig skulle det kunna vara.

En av oss sover är kanske inte helt lätt att läsa, men antagligen värd besväret. Jag tror att den är sorglig.

Josefine Klougart (1985-) är en dansk författare som skriver poesi och prosa på ett poetiskt, lyriskt sätt. Tre av hennes romaner är översatta till svenska. Det finns också en översatt novell, utgiven av Novellix.

En av oss sover av Josefine Klougart, Bonniers 2014. Översättning: Johanne Lykke Holm.

Hett i hyllan drivs av Bokföring enligt Monika.

Huset i Paris av Elizabeth Bowen

~ Mösstanten ~ 4 kommentarer

En flicka kommer resande till Paris med tidigt morgontåg från England. Hon ska vidare till sin mormor i södra Frankrike, men tåget dit går först på kvällen så hon ska tillbringa dagen hos bekanta till mormodern. I huset där de bor finns en yngre pojke, visar det sig. Han är där för att han ska träffa sin mor som han inte har sett sedan han var spädbarn. Hon ska hämta honom senare under dagen.

Så här långt kan man nästan tro att Huset i Paris är en ganska trevlig historia om en flickas upplevelser och hennes syn på de vuxnas liv och beteende. Men morgonen är grå och dyster och det förebådar en mycket mörkare berättelse. Tiden är 1930-tal och tidigare, och människorna i romanen tillhör medelklassen, både medelklass som har det lite knapert och mer välbeställd sådan där en ung nyförlovad kvinna försörjs av sina föräldrar medan hon väntar på att bli gift. Där finns konventioner och normer för hur man ska vara. Mycket förtigs och flickan som kommer till Paris ska veta så lite som möjligt om varför pojken är där. Men efterhand avslöjas mer och mer och när vi kommer till romanens andra avdelning går författaren bakåt i tiden och vi får uppleva vad som har lett fram till situationen i bokens nutid.

Huset i Paris innehåller kärlek och åtrå och starka känslor och stor tragik i en miljö där man helst inte ska tappa ansiktet. Författaren visar oss ett utsnitt av mänskligt liv. Alla människorna i boken har fel och brister. Hos dem finns stora känslor och smärta, medkänsla, snikenhet, rädsla, ja det mesta vi känner igen i vårt eget liv. Författaren håller sig förhållandevis neutral. Hon tar inte riktigt parti för någon i berättelsen, men som läsare tar jag parti för barnen. Det gör kanske författaren också, men inte så uppenbart tydligt. Barn växer upp och ska mer och mer förhålla sig till de vuxnas konventioner. De blir offer för de vuxnas ibland mindre kloka handlingar, och framför allt för vad tidens moral tillåter. Flickan har hamnat som utanförstående i ett stort drama. Pojken har uppfostrats av andra människor, långt borta från sin mor. Huset i Paris är en intressant berättelse av en författare som skildrar människorna psykologiskt, både det lugna, vardagliga livet och det dramatiska och sorgliga, men utan sentimentalitet.

Huset i Paris av Elizabeth Bowen, Norstedts 1958. Översättning: Cilla Johnson.