Det har blivit allt vanligare att jag måste ta till böcker som jag inte har läst för att få ihop tre stycken och den första jag ska skriva om idag är just en sådan. Det är Silvervägen av Stina Jackson. Jag har länge tänkt att jag ska läsa den men det har inte blivit av. På Goodreads har jag gjort en lista över spänningslitteratur och tänkt att jag ska plocka ur den när jag får lust att läsa en sådan bok. Men alla andra böcker har pockat på min uppmärksamhet så spänningsböckerna står där de står.

Nu har kanske de flesta av er redan läst Silvervägen, den kom ju 2018. Den är en psykologisk spänningsroman om Lelle vars dotter försvann tre år tidigare och den har fått glasnyckeln. Kanske kan det här ge mig en extra puff så att jag verkligen läser den.

Stål av Silvia Avallone har jag däremot läst. Det är Silvia Avallones debutbok och den kom 2010 i Italien och den är prisbelönt. Romanen handlar om två trettonåriga flickor som bor i ett slitet bostadskomplex i en stad som domineras av ett stort stålverk. Stål kom 2016 på svenska och den finns att köpa som pocket för den som är intresserad. En bok som är värd att läsas. Stål läste jag innan jag började blogga så länken går till Bokus så får ni lite mer information om boken.

Och sist har vi här Yngling på guld – roman om ett brott av Ernst Brunner. Den handlar om en konstkupp då ett litet självporträtt målat av Rembrandt stals från Nationalmuseum i december 2000. Den handlar också om Rembrandt och hans tid och vilka som under åren har ägt målningen. En bra och spännande bok som jag läste innan jag började blogga.

Ja, detta är vad metalltemat från Ugglan & Boken fick mig till att leta fram ur minnet. Jag är säker på att det finns många böcker med metall i titeln och den som vill få tips på fler kan gå till Ugglan & Boken.

Roligt tema som Ugglan & Boken har givit oss till idag. Vilka namn har vi då den här veckan? Vi har John, Jane, Monika, Mona, Gotthard, Erhard, Marit, Rita, Carina, Carita, Åke, Reidar och Reidun. Jag antar att två av mina böcker är helt klara och tydliga när det gäller namnen, men mannen längst upp till vänster kräver nog en förklaring så jag börjar med honom.

Den mannen är Bertil Malmberg och som alla genast inser finns Bertil inte med bland namnsdagsbarnen den här veckan. Men Bertil Malmberg har skrivit en bok som heter Åke och hans värld. När jag var liten såg jag en glimt av ett tv-program som gjorde starkt intryck på mig. Det måste ha varit Bengt Lagerkvists dramatisering för tv 1959 av Malmbergs roman. Jag minns en liten pojke som satt på huk på en grusgång. Kanske lekte han med gruset. Då kom en stor farbror och sa något till pojken och det kändes hotfullt. Det är en sådan där glimt som har fastnat i mitt sinne. Jag visste nog att programmet hette Åke och hans värld och länge har jag tänkt att jag vill läsa den där boken, men det har jag hittills aldrig gjort. Framöver kanske?

Carina Rydbergs roman Den högsta kasten kom 1997 och det var ett faslig liv omkring den boken. Carina Rydberg hade skrivit en roman om samtida levande verkliga personer och de var inte alltid framställda i bästa positiva ljus och det var inte dolt och maskerat vilka de var. Det talades om hämnd.

Den högsta kasten ingår i det som kallas autofiktion och det sättet att skriva var inte så vanligt då. Det var nog därför som den boken var så extra het. Jag läste romanen. Den var nog bra skriven men den gjorde inte alls så starkt intryck på mig som jag hade förväntat. Antagligen beror det på att jag inte visste något om människorna i de där kretsarna som Carina Rydberg skrev om. Jag insåg heller inte meningen med boken. Jag till och med retade mig på den. (Vilket kanske visar att den ändå gjorde intryck.) Det skulle vara intressant att läsa om den nu och se vad jag tycker.

Monika Fagerholms Bok Vem dödade Bambi har jag läst under min bloggtid. Titellänken går till min text om boken. En mycket bra roman som har vunnit Nordiska Rådets litteraturpris.

Om du nu går till Ugglan & Boken kan du få veta vilka namn från den här veckan som andra bokbloggare har skrivit om.

• 

• 

• 

Nu blev det lätt. Tre böcker som jag har lagt ut texter om har fått fem stjärnor i år, och det är dessa.

Elise eller det riktiga livet av Claire Etcherelli. Den är en av hyllvärmnarna som jag läser i år, och det ångrar jag inte.

Jag vill sätta världen i rörelse – en biografi över Selma Lagerlöf av Anna-Karin Palm. En lärorik och underhållande biografi med Selma Lagerlöfs författarskap i fokus.

Mot fyren av Virginia Woolf. Jag säger bara: Äntligen har jag läst den!

Jag skriver inte mer om böckerna här eftersom titlarna är länkar till mina texter. Om du vill veta vilka böcker andra bokbloggare tyckte var bäst kan du gå till Ugglan & Boken.

Nu blev det svårt! Ugglan & boken har kommit med en riktig utmaning, åtminstone för mig. Jag kunde inte komma på en enda bok med väderstreck i titeln. Så vad gjorde jag? Jo, då sökte jag på olika väderstrecksord i Libriskatalogen och på så sätt hittade jag dessa tre titlar. Två av böckerna har jag absolut inte läst och den mittersta är tveksam. Inte för att det är en dålig bok. Det är den säkert inte, men frågan är om jag har läst den eller inte?

Boken som jag kan ha läst är Öster om Eden av John Steinbeck. Den är ett släktdrama med start i början av 1900-talet och den ska delvis bygga på Steinbecks egen släkthistoria. Nu har jag stoppat in boken i min läslista så det ska bli antingen omläsning eller nyläsning.

Öster om sol, väster om måne – en roman om John Bauer av Jacob Ringbom har jag inte läst. Har någon av er andra gjort det? Och vad tyckte ni? Jag blir allt lite intresserad av gestalten John Bauer som dog så ung och som har skapat alla de där bilderna som jag såg i sagoböckerna när jag växte upp.

Den tredje boken är Tales of the South Pacific av James A. Michener. Det är en samling noveller i kronologisk ordning som bygger på författarens erfarenheter från tiden när han deltog i andra världskriget i Stilla Havet. Den har jag heller inte läst, men den fick Pulitzerpriset 1948 så jag tror att den kan vara bra. Den har också blivit musikal, film och tv-serie.

Det var mina tre titlar som jag grävde fram med viss möda. Men jag tror att det finns många fler böcker med vädersterck i titeln så jag är nyfiken på vad de andra bokbloggarna har i sina trios. Den som går till Ugglan & Boken kan få veta mer.

Sådana finns det många. Oj. oj. oj! Men här tar jag upp tre som jag borde läsa mer av inom rimlig tid. Vad är rimlig tid?

För alla dessa tre författare finns en eller flera böcker i min läslista. Jag funderar på att starta ett projekt Läs färdigt trilogin/kvartetten/serien när jag är färdig med Augustprisprojektet. Då skulle både Karin Smirnoff och Roy Jacobsen bli lästa. Serien kommer jag inte att ta så allvarligt i så fall utan glädja mig åt om jag läser en eller ett par böcker i en lång serie.

Jag for ner till bror av Karin Smirnoff är alltså den första boken i trilogin om Jana Kippu, som vi väl alla vet. Det är klart att jag vill läsa de andra två också.

De osynliga är första delen av Roy Jacobsens trilogi om en fiskarfamilj i Nordnorge. Den första delen var väldigt bra så visst vill jag läsa de följande.

Trädet och vinrankan av Dola de Jong är inte första delen i en trilogi men hennes roman Åkern är världen, som handlar om judar som flyr till ett nordafrikanskt land under andra världskriget, finns i min läslista.

Om du är nyfiken på av vilka författare andra bokbloggare bara har läst en bok kan du gå till Ugglan & Boken. Det är därifrån vi får alla temana för Tisdagstrion.

Barnböcker som ges ut nu för tiden har jag ingen som helst koll på så jag har valt att berätta om tre böcker som betydde mycket för mig som barn. Ingen av dem såg ut som på bilden här, men innehållet lär vara detsamma.

En liten prinsessa av Frances Hodgson Burnett fick jag av mina föräldrar när jag var barn. Hos Rabén & Sjögren står Läsålder 12-15. Jag var betydligt yngre när jag läste den, och då och en tid framöver var den världens bästa bok. Jag älskade En liten prinsessa! Det är en riktig snyfthistoria men åh så jag levde med i den. Och när jag tänker på det lärde jag mig nog också något. Att det fanns flickpensioner. Den stora skillnaden mellan fattig och rik och hur tjänstefolk kunde få slita. Boken får man nog låna på biblioteket om man vill läsa den, men nästa år ska det komma en ny utgåva på Modernista.

Min morbror trollkarlen av C. S. Lewis. Den tror jag att jag lånade på biblioteket och den gjorde stort intryck på mig eftersom den var mystisk och innehöll magi och huvudpersonerna kunde flytta sig till en annan värld. Jag visste inget om Narnia och jag tror inte att det framgick på och i boken att den var en del i en serie. Efteråt kom jag inte ihåg vad författaren hette och i många år funderade jag på boken och önskade att jag kunde hitta den igen. Det var först som vuxen jag läste Narniaböcker och faktiskt, inte förrän jag googlade inför det här inlägget insåg jag att Min morbror trollkarlen tillhörde Narniaserien. På något sätt hade jag glömt att Narniavärlden skapades i Min morbror trollkarlen.

Jag läste en hel del Jules Verne som barn och till den här trion har jag valt en bok som kanske inte tillhör de vanligaste, En resa till jordens medelpunkt. Jag var lite äldre när jag läste den, men antagligen ännu inte tonåring. Boken jag hade var illustrerad och jag tror att det var en mystisk känsla i den just för att de begav sig in genom grottor och gångar för att komma till jordens medelpunkt. Fast Jules Verne alltid har en viss vetenskaplig grund i sina historier kändes En resa till jordens medelpunkt både mystisk och lite skrämmande. I maj i år kommer en ny utgåva på Modernista.

Det var mina tre barnböcker. Om du går till Ugglan & Boken får du fler tips.

När jag såg den här rubriken tänkte jag först på Fallet Collini av Ferdinand von Schirach. Där är huvudpersonen en försvarsadvokat som antar sig ett knepigt fall. Det är solklart att hans klient har begått dådet. Men varför har han gjort det? Titeln är en länk till min text om boken.

Domaren av Ian McEwan har jag inte läst, men den står i bokhyllan så jag räknar med att det kommer att bli gjort. Den handlar om Fiona Maye som är överrättsdomare. En sjuttonårig pojke vägrar att ta emot en blodtransfusion av religiösa skäl. Blodtransfusionen kan rädda hans liv. Frågan är om han kan tvingas med lagens hjälp.

Jag anklagar, eller J’accuse var en artikel som den franske författare Émile Zola skrev i början av 1900-talet som protest mot att officeren Alfred Dreyfus hade dömts för spioneri. Dreyfus var jude och det var praktiskt att anklaga honom när man inte ville att den verkliga sanningen skulle fram. Dreyfusaffären är en mycket känd och omtalad rättsskandal som jag fick lära mig om i skolan, men jag har aldrig läst Zolas text. Nu har jag emellertid stoppat in den i min läslista. Nog kan en författare mycket väl vara rättvisans tjänare, som Émile Zola i det här fallet. Dessutom kan vi också konstatera att många ”rättvisans tjänare” i Frankrike just då inte alls fungerade som sådana.

Det spännande temat till dagens trio har vi fått från Ugglan & Boken. Gå in där om du vill ha fler boktips.

• 

• 

• 

Det finns mycket spännande litteratur från Irland och jag har läst alldeles för lite. Men lyckligtvis finns Ängeln på sjunde trappsteget av Frank McCourt med i mitt hyllvärmarprojekt för i år. Jag har läst den med behållning men inte hunnit lägga ut min text om boken än. Den kommer nästa vecka. Ängeln på sjunde trappsteget handlar om Frank McCourts fattiga barndom på Irland. Det är så fattigt och eländigt att jag kommer att tänka på sketchen med John Cleese och tre andra herrar där de försöker överträffa varandra i att ha haft den värsta barndomen. Typ ”Vi bodde i en skokartong på motorvägen.” I alla fall är den här boken läsvärd och den ger nog också en ganska sann bild av hur fattigt det var. Den är tragisk, mycket underhållande och levande.

Boken i mitten är en novellsamling av Edna O’Brien, Mina minnens hus som också är titel på en av novellerna. Den läste jag innan jag började blogga så jag har ingen bloggtext om den. Här är en länk till Wikipediasidan om Edna O’Brien. Mina minnens hus är det enda jag har läst av henne och jag vill absolut läsa mer. Hon har skrivit sedan 1960-talet och den senaste på svenska, Flicka, kom ut förra året. Så det finns mycket läsning som väntar där.

Längst till höger har vi Mästaren av Colm Tóibín. Det är det enda jag har läst av honom och det är en roman som inte handlar om en irländare utan om en amerikan, författaren Henry James. Men det är en mycket bra bok och titeln är en länk till min text om den. När det gäller Colm Tóibín finns det åtskilligt som jag vill läsa. Bland annat har jag hans självbiografiska En lång vinter i min läslista.

Som sagt finns det mycket litteratur från Irland och om du vill ha fler tips kan du gå till Ugglan & Boken.

Det finns musik både här och där i böckernas värld. Musik kan säga så mycket om en tid eller om personerna i berättelsen. Omedelbart kommer jag att tänka på fler än tre men detta är böckerna som jag har valt till dagens trio. Det är två böcker som jag har läst och skrivit om och en som jag vill läsa.

Tidens larm (eller The Noise of Time) av Julian Barnes handlar om den ryska kompositören Dmitrij Sjostakovitj. Eftersom han levde i Sovjetunionen under Stalin och Chrustjov handlar boken om konstnärens liv under terror i en diktatur. Om att anpassa sig eller inte. En mycket bra bok och titeln är en länk till min text här på bloggen.

Jazz är farligt av Bengt Ohlsson har jag däremot inte läst, men när jag fick syn på titeln stoppade jag genast in den i min läslista. Den handlar om en man som gjuter in föremål i betong, som reliker. Tidigare har han arbetat med en doktorsavhandling om kapten Haddocks kraftuttryck och det gör mig ännu mer intresserad av boken. Länken går till Bonniers sida om boken.

Sist men inte minst har vi För dig ska musiken bara vara ett smycke, en biografi över Fanny Mendelssohn av Ellinor Skagegård. Läser man den får man inblick dels i hur kvinnor har hindrats och hållits tillbaka som kompositörer, dels i diskriminering och förföljelse av judar i historien. Också här länkar jag till min bloggtext.

Om du vill få tips på fler musikaliska böcker kan du klicka in dig på Ugglan & Boken. Det är därifrån vi får alla trevliga teman till Tisdagstrion.