Sådana finns det många. Oj. oj. oj! Men här tar jag upp tre som jag borde läsa mer av inom rimlig tid. Vad är rimlig tid?

För alla dessa tre författare finns en eller flera böcker i min läslista. Jag funderar på att starta ett projekt Läs färdigt trilogin/kvartetten/serien när jag är färdig med Augustprisprojektet. Då skulle både Karin Smirnoff och Roy Jacobsen bli lästa. Serien kommer jag inte att ta så allvarligt i så fall utan glädja mig åt om jag läser en eller ett par böcker i en lång serie.

Jag for ner till bror av Karin Smirnoff är alltså den första boken i trilogin om Jana Kippu, som vi väl alla vet. Det är klart att jag vill läsa de andra två också.

De osynliga är första delen av Roy Jacobsens trilogi om en fiskarfamilj i Nordnorge. Den första delen var väldigt bra så visst vill jag läsa de följande.

Trädet och vinrankan av Dola de Jong är inte första delen i en trilogi men hennes roman Åkern är världen, som handlar om judar som flyr till ett nordafrikanskt land under andra världskriget, finns i min läslista.

Om du är nyfiken på av vilka författare andra bokbloggare bara har läst en bok kan du gå till Ugglan & Boken. Det är därifrån vi får alla temana för Tisdagstrion.

Barnböcker som ges ut nu för tiden har jag ingen som helst koll på så jag har valt att berätta om tre böcker som betydde mycket för mig som barn. Ingen av dem såg ut som på bilden här, men innehållet lär vara detsamma.

En liten prinsessa av Frances Hodgson Burnett fick jag av mina föräldrar när jag var barn. Hos Rabén & Sjögren står Läsålder 12-15. Jag var betydligt yngre när jag läste den, och då och en tid framöver var den världens bästa bok. Jag älskade En liten prinsessa! Det är en riktig snyfthistoria men åh så jag levde med i den. Och när jag tänker på det lärde jag mig nog också något. Att det fanns flickpensioner. Den stora skillnaden mellan fattig och rik och hur tjänstefolk kunde få slita. Boken får man nog låna på biblioteket om man vill läsa den, men nästa år ska det komma en ny utgåva på Modernista.

Min morbror trollkarlen av C. S. Lewis. Den tror jag att jag lånade på biblioteket och den gjorde stort intryck på mig eftersom den var mystisk och innehöll magi och huvudpersonerna kunde flytta sig till en annan värld. Jag visste inget om Narnia och jag tror inte att det framgick på och i boken att den var en del i en serie. Efteråt kom jag inte ihåg vad författaren hette och i många år funderade jag på boken och önskade att jag kunde hitta den igen. Det var först som vuxen jag läste Narniaböcker och faktiskt, inte förrän jag googlade inför det här inlägget insåg jag att Min morbror trollkarlen tillhörde Narniaserien. På något sätt hade jag glömt att Narniavärlden skapades i Min morbror trollkarlen.

Jag läste en hel del Jules Verne som barn och till den här trion har jag valt en bok som kanske inte tillhör de vanligaste, En resa till jordens medelpunkt. Jag var lite äldre när jag läste den, men antagligen ännu inte tonåring. Boken jag hade var illustrerad och jag tror att det var en mystisk känsla i den just för att de begav sig in genom grottor och gångar för att komma till jordens medelpunkt. Fast Jules Verne alltid har en viss vetenskaplig grund i sina historier kändes En resa till jordens medelpunkt både mystisk och lite skrämmande. I maj i år kommer en ny utgåva på Modernista.

Det var mina tre barnböcker. Om du går till Ugglan & Boken får du fler tips.

När jag såg den här rubriken tänkte jag först på Fallet Collini av Ferdinand von Schirach. Där är huvudpersonen en försvarsadvokat som antar sig ett knepigt fall. Det är solklart att hans klient har begått dådet. Men varför har han gjort det? Titeln är en länk till min text om boken.

Domaren av Ian McEwan har jag inte läst, men den står i bokhyllan så jag räknar med att det kommer att bli gjort. Den handlar om Fiona Maye som är överrättsdomare. En sjuttonårig pojke vägrar att ta emot en blodtransfusion av religiösa skäl. Blodtransfusionen kan rädda hans liv. Frågan är om han kan tvingas med lagens hjälp.

Jag anklagar, eller J’accuse var en artikel som den franske författare Émile Zola skrev i början av 1900-talet som protest mot att officeren Alfred Dreyfus hade dömts för spioneri. Dreyfus var jude och det var praktiskt att anklaga honom när man inte ville att den verkliga sanningen skulle fram. Dreyfusaffären är en mycket känd och omtalad rättsskandal som jag fick lära mig om i skolan, men jag har aldrig läst Zolas text. Nu har jag emellertid stoppat in den i min läslista. Nog kan en författare mycket väl vara rättvisans tjänare, som Émile Zola i det här fallet. Dessutom kan vi också konstatera att många ”rättvisans tjänare” i Frankrike just då inte alls fungerade som sådana.

Det spännande temat till dagens trio har vi fått från Ugglan & Boken. Gå in där om du vill ha fler boktips.

• 

• 

• 

Det finns mycket spännande litteratur från Irland och jag har läst alldeles för lite. Men lyckligtvis finns Ängeln på sjunde trappsteget av Frank McCourt med i mitt hyllvärmarprojekt för i år. Jag har läst den med behållning men inte hunnit lägga ut min text om boken än. Den kommer nästa vecka. Ängeln på sjunde trappsteget handlar om Frank McCourts fattiga barndom på Irland. Det är så fattigt och eländigt att jag kommer att tänka på sketchen med John Cleese och tre andra herrar där de försöker överträffa varandra i att ha haft den värsta barndomen. Typ ”Vi bodde i en skokartong på motorvägen.” I alla fall är den här boken läsvärd och den ger nog också en ganska sann bild av hur fattigt det var. Den är tragisk, mycket underhållande och levande.

Boken i mitten är en novellsamling av Edna O’Brien, Mina minnens hus som också är titel på en av novellerna. Den läste jag innan jag började blogga så jag har ingen bloggtext om den. Här är en länk till Wikipediasidan om Edna O’Brien. Mina minnens hus är det enda jag har läst av henne och jag vill absolut läsa mer. Hon har skrivit sedan 1960-talet och den senaste på svenska, Flicka, kom ut förra året. Så det finns mycket läsning som väntar där.

Längst till höger har vi Mästaren av Colm Tóibín. Det är det enda jag har läst av honom och det är en roman som inte handlar om en irländare utan om en amerikan, författaren Henry James. Men det är en mycket bra bok och titeln är en länk till min text om den. När det gäller Colm Tóibín finns det åtskilligt som jag vill läsa. Bland annat har jag hans självbiografiska En lång vinter i min läslista.

Som sagt finns det mycket litteratur från Irland och om du vill ha fler tips kan du gå till Ugglan & Boken.